Ett dygn i Berlin

BERLIN: Ett knappt dygn i den tyska huvudstaden. Julmarknad på Gendarmenmarkt. Borgmästarbyte i stadshuset i Schöneberg. Mediafokus på just avslutade partikongressen för CDU i Köln.

För mig blev det ett spännande kvällsarrangemang i regi av schweiziska Neue Zürcher Zeitung.

Det skulle handla om huruvida det finns någon europeisk inrikespolitik, men till slut kom Ukraina och Ryssland att stå i centrum också här.

Till diskussionen anslöt sig den gamla veteranen Egon Bahr, men de perspektiv han bjöd blev knappast de som åtnjöt det tydliga stödet i publiken.

Han tillhör väl de ledande i den tyska debatten när det gäller att ”förstå” Ryssland – vilket stundtals kommer snubblande nära att försvara Rysslands agerande i Ukraina.

När han talade om att Tyskland och Ryssland är grannar påpekade någon med viss skärpa att så faktiskt inte var fallet, utan att det finns en rad självständiga länder mellan Tyskland och Ryssland, och att det som nu händer i eminent grad handlar om deras säkerhet och framtid.

Och jag erinrade om Tysklands historiska bedrift att efter den ondska man spritt över kontinenten uppnå en position där även den minsta av dess grannländer ser Tyskland som sin kanske bästa vän.

Det är när Ryssland förmått sig själv till detta som vi på allvar kan tala om en bestående stabilitet och fred också i de östligare delarna av vår kontinent.

Men innan kvällens arrangemang hann jag med såväl samtal på Bundeskanzlersamt om den aktuella utrikespolitiken som en trevlig timme med utrikesminister Frank Walter Steinmeier. Vi blickade något bakåt – men framförallt framåt.

Den tyska politiken utmärks just nu av betydande stabilitet.

Angela Merkel återvaldes med jättesiffror för åttonde gången som ordförande i dominerande CDU, och den regerande stora koalitionen fungerar denna gång betydligt bättre än vad som var fallet förra gången man försökte.

Utmaningar på sikt saknas förvisso inte.

I sitt anförande på kongressen i Köln talade Angela Merkel om den kommande digitaliseringen både möjligheter och utmaningar liksom om de demografiska förändringar som måste mötas. Styrkebältena i den tyska ekonomin kan behöva förnyas under de kommande åren.

Och samma sak gäller förvisso när vi tittar på vår egen ekonomi.

Att det i delstaten Thüringen nu kommer att bildas en rödrödgrön regering svarar dock för en viss dramatik. Det s k Linke-parti som innehåller kvarlevorna av den östtyska diktaturens kommunistparti SED har länge betraktats som paria i den tyska politiken, men nu tas de för första gången in i värmen, och många befarar att mer kommer att komma efter detta.

Att Angela Merkel, också med sin personliga bakgrund, hade hårda ord om detta när hon talade i Köln är knappast förvånande.

Kvällen i går kom så att avslutas med en trevlig middag med den f d schweiziska utrikesministern Michelle Calmy-Rey.

Där var det knappast de aktuella europeiska utmaningarna som dominerade, utan vi gjorde en liten djupdykning i den europeiska historien med Stockholm och Genève som utgångspunkter. Trevligt var det.

Men nu bär det tillbaka till Stockholm igen. Jag misstänker att det är lika grått där som det är här.

4 kommentarer till Ett dygn i Berlin

  1. stig2entreprenoren skriver:

    Det sägs på flera håll att det är Tyskland och Sverige som utvecklas bäst ekonomiskt inom EU just nu?
    Kan du möjligen kommentera orsakerna till detta från den tyska horisonten?
    Inom NZZ läsekrets borde detta vara en högst aktuell fråga just nu.

  2. Tack för Nyhetsbrev

    Så bra att Angela Merkel återvaldes för 8:e gången som ordförande i CDU

  3. Tack för Nyhetsbrev

    Jag tror att Anna Kindberg Batra kommer att klara att axla Fredrik Reinfeldts mantel bra. Hon är kunnig och påläst och korrekt men också ödmjuk inför de uppgifter som väntar henne. Bra egenskaper.

  4. Tack för Nyhetsbrev

    Jag ber om ursäkt för felskrivningen. Anna Kinberg Batra ska det vara.

%d bloggare gillar detta: