Och nu dags för Anna!

STOCKHOLM: I dag nominerade den moderata valberedningen så Anna Kinberg Batra till ny partiordförande i moderaterna, och samtidigt meddelade Fredrik Reinfeldt att han lämnar riksdagen vid årsskiftet.

Nåja, han lämnar som ledamot, men kommer i egenskap av f d partiordförande att ha ett arbetsrum där. Samma privilegium har, på samma grund, faktiskt jag också.

Formellt kommer Anna att väljas på den extra partistämman i Stockholm den 10 januari, med i dessa tider av tilltagande politisk osäkerhet kan man nog i alla fall stå på fast mark om man utgår från att hon kommer att bli vald.

Anna kommer till posten med gedigen politisk erfarenhet. Som moderat gruppledare under åtskilliga år har hon inte bara varit central i riksdagens arbete, utan dessutom till betydande del inkluderad i regeringens centrala överväganden.

Det var ju ett arrangemang jag införde under min tid som statsminister att regeringspartiernas gruppledare deltog i regeringens beredningar, och det arrangemanget visade sig ha många fördelar.

Under den gångna mandatperioden var Anna ordförande i riksdagens finansutskott, och i den föregående i dess EU-nämnd. Så mycket tyngre uppdrag än så finns det inte i Sveriges Riksdag, och det torde nog vara en uppfattning över partigränserna att hon skötte dem bägge mycket väl.

Inte minst viktigt är ju att hon är väl förtrogen med Alliansen – och att denna är mycket väl förtrogen med henne.

Sedan kommer det säkert att bli åtskilligt filosoferande om huruvida hon är ”folklig” tillräckligt eller motsvarande. Det tillhör bilden.

Jag dömdes nog rätt enigt och inte utan fog ut på just den grunden när jag valdes till partiordförande 1986. Och under senare år har ju Annie Lööf fått gå igenom någonting motsvarande. Allt tar sin lilla tid.

Nu har Anna att formulera sitt team och att sätta sina accenter på politiken. Normalt hade det kunnat ta lite tid, men med ett nyval den 22 mars är ju läget ett delvis annat. Väljarna kommer att vara nyfikna på vad just hon står för – och det är ju inte på något sätt orimligt.

Stämman den 10 januari blir nog på många sätt ett välförtjänt och stort tack till Fredrik Reinfeldt, men därefter kommer det ju att vara hennes uppgift att stiga fram.

Själv har jag nu haft två arbetsdagar i Stockholm. Och det är sannerligen inget problem att få tiden att gå.

I morgon bär det så av för en dag i Berlin.

Det är den schweiziska kvalitetstidningen Neue Zürcher Zeitung som har ett program med olika offentliga samtal i den tyska huvudstaden, och i morgon kväll är det den tyske samordningsministern Peter Altmeier, den f d schweiziske utrikesministern Micheline Calmy-Rey och jag som under ledning av NZZ:s chefredaktör Markus Spillman samtalar kring ämnet den europeiska inrikespolitiken.

Men innan dess hinner jag självfallet med en del olika samtal i Berlin. En del personer befinner sig dock på CDU:s partikongress i Köln, som i dag föga förvånande och med mycket stort stöd återvalt Angela Merkel som partiordförande.

Det har alltid sitt värde att känna av stämningarna i den tyska huvudstaden. Och Tysklands vikt i den samlade europeiska politiken har ju gradvis ökat – och det oavsett om vi talar om den ekonomiska politiken eller om utrikespolitiken.

På torsdag förmiddag bär det dock tillbaka hit till Stockholm igen.

3 kommentarer till Och nu dags för Anna!

  1. Jag hoppas innerligt att du får möjligheten och vill komma tillbaks som Sveriges utrikesminister.

  2. Tack för Nyhetsbrev

    Jag håller med Hampus Svensson. Hoppas innerligt att Carl Bildt får möjligheten och vill komma tillbaks som Sveriges Utrikesminister!

%d bloggare gillar detta: