Hemåt igen

BUDAPEST: Det blev en kväll och en dag med diskussioner här i den vackra metropolen vid Donau. Småregn och rusk gav sin speciella stämning till det hela.

Det var Open Society Foundation som hade sitt globala styrelsesammanträde här, och i anslutning till detta hade man bjudit in några personer dom förväntades ha någonting att bidra med för rn diskussion om utmaningarna främst i de östligare delarna av Europa.

Så det blev timmar allra främst med Moldavien, Ukraina och Ryssland, men självfallet också med vad som kunde sägas om den västliga politiken för att hantera dessa situationer.

Valet i Moldavien resulterade ju i att partierna i den regerande EU-orienterade koalitionen bibehöll sin majoritet i parlamentet även om man fick se den något reducerad.

Det var ett imponerande resultat om man jämför med vad olika opinionsundersökningar förutspådde för ett år eller ett halvår sedan.

För mig var det också intressant att se hur Moskva de facto gick på kollisionskurs med det tidigare så dominerande kommunistpartiet och i stället valde att satsa på att det sattes upp helt nya partier.

Ett av dessa blev faktiskt större än kommunistpartiet, men det hjälpte föga i ett läge där majoritetsförhållandet i grunden inte ändrades.

Nu skall det bildas regering och läggas fast politik för de kommande åren, och jag utgår från att man kommer att söka en så bred bas som möjligt.

Ett viktigt budskap från väljarna var att kampen mot korruptionen måste föras med större kraft. Valdeltagandet sjönk, och det har nog sin bakgrund i det missnöje som åtskilliga kan ha känt just i denna fråga.

Valet i Moldavien var i hög grad ett geopolitiska val. Affischer talade å den ena sidan om Europa och å den andra sidan om Ryssland, och bägge sidor talade om de fördelar som skulle följa med respektive geopolitiska orientering.

Även om valet utföll till fördel för Europa skall man inte underskatta den splittring som finns i betydande delar av Moldavien, och det är alldeles självklart att den också kan utnyttjas av externa krafter.

Men huvuddelen av dagen kom dock att ägnas åt Ukraina och inte minst åt Ryssland. Det satt intressanta röster från bägge dessa länder runt vårt bord.

Men nu återvänder jag till den akuta politiska krisens Sverige.

Jag skrev ju en del om detta för någon dag sedan, och i grunden finns det nog inte så mycket att tillägga.

Värt att notera är att icke så få av de politiska kommentatorer som framträtt under de senaste veckorna visade sig ha fel om vad Sverigedemokraterna skulle göra.

Vi befinner oss i ett nytt politiskt landskap där åtskilligt som måhända gällde förr inte längre gör det.

Så det enda som med absolut säkerhet kan sägas nu är att det blir osedvanligt både spännande och viktiga dagar.

Och att sagan för den version av rödgrönt regerande i vänsterkoppel vi sett under de senaste månaderna är över.

4 kommentarer till Hemåt igen

  1. Rulle skriver:

    Carl, snälla Du, försök att övertala Fredrik Reinfeldt att stanna kvar som stadsminister till 6/5 2016.

  2. Kachina skriver:

    Det var längesedan jag skrev i din blogg Carl, och jag anser fortfarande att du är den bästa utrikesminister vi någonsin haft.

    Men,…..jag har en kanske något besvärlig fråga. Hur kan det komma sig att du minglar med George Soros, han som attackerade den svenska kronan under din tid som statsminister och orsakade svenska folket en förlust på 700 miljarder?

    Jag tror att du är karl nog att ge ett uttömmande svar på det.

  3. Kachina skriver:

    PS. Jag håller med om att den nuvarande Regeringskonstellationen är ett havsverk som måste överges. Jag råder ni i Alliansen och socialdemokrater att börja samarbeta, för svenska folkets bästa. DS

  4. Tack för Nyhetsbrev

    Carl Bildt beskriver dramatiken i Stockholm så träffande och klart:
    ”Sagan för den version av rödgrönt regerande i västerkoppel vi sett under de senaste månaderna är över”

%d bloggare gillar detta: