I tragedins Irak

ERBIL: Tidigt i går morse hämtade mig ett av våra statsplan mig i Åbo och vi styrde kursen mot krisernas, lidandets och utmaningarnas Irak.

Men först mellanlandade vi i Bourgas i Bulgarien och hämtade upp EU:s kommissionär för humanitär hjälp Kristalina Georgeva och hennes medarbetare.

Det var på det extra mötet med EU:s utrikesministrar i Bryssel i fredags som vi denna gemensamma resa, med välsignelse också av Catherine Ashton diskuterades.

Såväl EU-kommissionen som Sverige tillhör ju de stora humanitära givarna i världen. Under de senaste åren har vi ju påtagligt byggt ut denna del av vår politik. Inte minst var det Gunilla Carlsson som drev på denna utveckling.

Regelmässigt är Sverige den fjärde största humanitära givaren i världen, med EU-kommissionen som nummer två och EU sammantaget som särklassigt ledande i världen.

Och då var det naturligt att vi två reste gemensamt för att understryka vår humanitära samlade humanitära hjälp till alla de som nu drabbats av ISIL:s terror och fördrivning.

Andra länder fokuserar på konkret säkerhetsstöd och har erfarenhet och resurser till det. Vi koncentrerar oss på det vi är bäst på och där vi åtnjuter stort anseende och förtroende.

Men självfallet handlar det också om politiskt stöd och att diskutera den långsiktiga också politiska strategi som krävs för att möta det hot mot Irak, mot regionen och också mot oss som ISIL innebar.

Vi landade i ett Bagdad där temperaturen denna dag närmade sig 50 grader, och avverkade på några timmar samtal med presidenten, parlamentets talman och tjänstgörande utrikesministern.

Här var det den politiska och säkerhetsmässiga situationen som var i fokus, men det var också viktigt att understryka att vi vill hjälpa alla i Irak som drabbats av det hemska som skett.

Liksom, självfallet, att detta skall ses som en del i en samlad strategi vars syfte ju är att de som nu tvingats på flykt skall kunna återvända i säkerhet till sin hembygder.

Att det är lättare sagt än gjort är uppenbart, men det är viktigt att detta är det mål som Iraks myndigheter vill att vi skall ha och som vi också skälva uppfattar som riktigt.

När mörkret lade sig över Bagdad flög vi så upp till det Erbil som vi tidigare under dagen hade haft möjlighet att titta ner på.

Och här bar det direkt till middag med premiärminister Barzani och en rad ledande företrädare här.

Och det blev en inträngande diskussion inte bara om de nu akuta utmaningarna på det humanitära området utan de vidare perspektiven för Irak och regionen i ljuset av det som hänt.

Att irakiska och kurdiska styrkor, med flygindustris från USA, någon timma tidigare återtagit kontrollen över den strategiskt viktiga vattenkraftsdammen i Tigris norr om Mosul bidrog alldeles självklar till att höja stämningen.

I dag blir det så en full dag fokuserad främst på de humanitära utmaningarna, men vi skall också passa på och träffa presidenten Barzani i hans residens lite mer uppe i bergen en bit öster om själva Erbil.

Och när mörkret sänker sig över slättlandet och bergen i det historiska landet här nere blir det dags att återvända till Bulgarien och Sverige.

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: