Utvidgningen i fokus

DUBROVNIK: Det har varit osedvanligt bra och intensiva diskussioner på Croatia Summit här om EU:s utvidgningspolitik i allmänhet och situationen i denna del av Europa i synnerhet.

I stort sett alla regionens utrikesministrar är på plats, och därtill ett antal från EU-länder i övrigt som Nederländerna, Italien, Ungern och Sverige vid sidan av Rumänien och Bulgarien.

Och därtill EU-kommissionens ansvarige kommissionär Stefan Füle.

En hel del oro uttrycktes över de signaler som kommit från diskussionerna i Bryssel i dessa olika frågor i linje med vad jag skrivit om tidigare här.

Själv ägnade jag tid åt att understryka vikten av fortsatta och förstärkta ekonomiska reformer i regionens olika länder. Arbetslösheten är generellt sett mycket hög och det tillkommer heller inte nya jobb i någon större utsträckning.

Och EU-kommissionen har faktiskt inte kunnat beteckna någon av regionens länder utanför kretsen av medlemsstater som ”fungerande marknadsekonomi” på det sätt som man gjort med t ex Turkiet.

Så det finns en del att göra här.

Samtidigt är det självfallet att situationen mellan Israel och Palestina kräver uppmärksamhet.

Förutom att vädja om att man ömsesidigt och omedelbart upphör med alla attacker mot civila mål av olika slag handlar det för vår del mycket om de rent konsulära frågeställningarna.

Det visar sig att det finns ett icke oväsentligt antal personer med svenskt medborgarskap på Gaza, och självfallet gör vi vad som är möjligt för att hjälpa dem som ju vill lämna. Vi har också förstärkt vår personal i området för detta.

Om vad som händer i de nukleära förhandlingarna i Wien vet jag i grunden ingenting, trots en hel del kontakter med Catherine Ashton där i andra frågor, och det är ju också så det skall vara.

Men på söndag ansluter bl a USA:s John Kerry till förhandlingarna, och det är ju om inte annat ett tecken på att dessa går in i ett avgörande skede.

Ett sammanbrott vore mycket allvarligt. Vi har tillräckligt med sammanbrott i regionen och världen just nu.

Så jag utgår från att alla kommer att göra sitt yttersta för en överenskommelse.

För min del inleds nu en förhoppningsvis lite lugnare fas, även om den kommande veckan kommer att bli viktig med Europaparlamentets omröstning om Juncker på tisdag och möte med stats- och regeringscheferna på onsdag med såväl Ukraina som personnomineringar på dagordningen.

Och självfallet kommer det att krävas åtskilliga kontakter under de närmaste dagarna i dessa frågor.

Veckan därpå – om vi nu förlänger perspektivet – är det så dags för EU:s utrikesministrar att mötas, och i det sammanhanget har vi också möten först med våra kollegor från det Östliga Partnerskapets länder och därefter med utrikesministrarna från ASEAN-länderna i Sydostasien.

Och vid det laget vet vi hur det gått i Wien och vad som blivit utfallet av olika överläggningar i Bryssel, så det kommer att finnas åtskilligt annat att tala om också.

Att situationen i Mellersta Östern i hela dess vidd måste finnas på vår agenda är tämligen uppenbart.