Nästan vår i London

LONDON-STOCKHOLM: Det blev sista planet från Heathrow till Arlanda efter en lång men påtagligt produktiv dag i London.

Till det skall läggas att det var en dag när det nästan verkade som om våren hade börjat att komma på allvar.

Att nästan allt kom att ganska om Rysslands aggression mot Ukraina behöver knappast påpekas.

Och mediaintresset var påfallande.

Jag började dagen med långa intervjuer med såväl BBC World Television som CNBC, och sedan fortsatte det med olika intervjuer innan det blev en längre intervju med Channel Four precis innan jag satte mig i bilen ut till Heathrow.

Men viktigast var de olika samtalen.

Hos Center for European Reform samlades en rad olika bedömare för att diskutera först Storbritannien och EU och därefter den utmaning som ligger i den ryska politiken gentemot Ukraina.

Och det blev ett lika sakkunnigt som livligt utbyte av olika tankar.

Jag påpekade att det finns ett samband mellan de två frågorna vi hade att diskutera.

Ett EU som riskerar fragmentisering genom brittisk vacklan blir självfallet ett Europa som får svårare att klara de allt svårare utmaningar vi nu ser såväl i vårt södra som i vårt östra grannskap.

Det borde definitivt inte ligget heller i Storbritanniens intresse.

Från kvarteren kring Westminister fortsatte jag till City för diskussion med European Bank for Reconstruction and Development med självklart samma fokus.

Här ägnade vi tid åt att diskutera Ukrainas ekonomiska situation och vad vi kan och måste göra för att hjälpa till. Via videolänk kopplade vi upp till EBRD:s representant i Kiev för att få den allra senaste bedömningen.

Viktigt är att ett program med IMF sätts i kraft så snart som möjligt. Det öppnar sedan för en ras andra insatser, inklusive från EBRD.

Samtalen med utrikesminister William Hague och Europaminister David Liddington visade, som väntat, en betydande samsyn i dessa frågor.

På fredag skall USA:s utrikesminister John Kerry möta Rysslands Sergey Lavrov här i London för att se om det finns några diplomatiska vägar ur krisen, och vi var eniga om vikten av att ge det försöket allt stöd.

Men våra krav är tydliga.

De ryska trupperna måste dras tillbaka, Moskva måste inleda samtal med Kiev och Ukrainas territoriella integritet måste fullt ut respekteras.

Sannolikheten för att Ryssland inte går vidare med den starkt kontrollerade folkomröstningen på Krim på söndag måste tyvärr betraktas som påtagligt liten.

Men exakt hur man kommer att agera därefter vet vi inte. I ryska media låter det allt tydligare som om det är en direkt inkorporering i Ryssland som är det alternativ som man nu i första hand siktar in sig på.

Skulle man gå den vägen kommer, som jag påpekat tidigare, konsekvenserna för de samlade relationerna med Ryssland att bli betydande.

Och på ett eller annat sätt kommer de ju att bli det oavsett vilken väg Moskva väljer att gå sedan man med militärt våld ryckt loss Krim från Ukraina.

Det handlar ju om ett gravt övergrepp såväl mot folkrätten som mot principer grundläggande för Europas säkerhet.

I morgon förmiddag kommer jag att informera regeringen om situationen i konflikten, och vi kommer att diskutera det vidare agerandet från främst EU:s sida.

Redan på måndag träffas ju EU:s utrikesministrar i Bryssel, och på torsdag är det dags för ordinarie möte med EU:s stats- och regeringschefer.

Efter diskussionerna i regeringen i morgon har jag hos riksdagens talman bett att gå utnyttja möjligheten att lämna information till riksdagen, och det kommer nu att ske på fredag kl 12:00 följt först av möjligheten att ställa frågor och därefter av en s k särskild debatt.