Inför två dagar i Bryssel

STOCKHOLM: Eftermiddag och kväll hemma i mörkret och rusket innan det mycket tidigt i morgon bär iväg till Bryssel för två dagar av ministermöten där.

Dels är det sedvanligt utrikesråd i morgon, och dels är det på tisdag möte med det s k allmänna rådet för den årliga genomgången och värderingen av utvidgningspolitiken.

Så det blir två laddade dagar nere i Bryssel innan jag har möjlighet att komma hem hit igen på tisdag kväll.

Och då är det dags för moderata riksdagsgruppens traditionella julmiddag.

Morgondagens möte kommer alldeles självklart att diskutera slutsatser från Östliga Partnerskapets möte i Vilnius och den dramatiska situation som ju uppstått därefter i Ukraina.

Till saken hör att vi har Rysslands utrikesminister Sergey Lavrov på lunch under mötet, och det finns ju åtskilligt som det finns anledning att diskutera med honom.

Men också situationen i de sydligare grannskapen står på agendan, och då inte minst situationen i Syrien och dess konsekvenser i den bredare regionen.

Uppspelet inför den planerade fredskonferensen i Genève den 22 januari är ju inte alldeles enkelt. Den mer exakta inbjudningslistan måste läggas fast före årsskiftet för att det skall fungera.

Att de mer jihadiskt inriktade grupperingarna kommit att få en allt större plats i den väpnade oppositionen är alldeles självklart en bekymmersam utveckling, som inte bara komplicerar fredsansträngningarna utan dessutom spelar regimen i händerna.

I själva verket var det de fredliga demonstrationerna som var det största hotet mot dess existens. Vapen och våld vet en regim som denna dessvärre hur man skall hantera.

Just nu är nog läget i landet att alla förlorar, men gör det i lite olika takt.

Omedelbart innebär detta att regimen kanske inte är direkt hotad i det mycket nära perspektivet, men det innebär samtidigt att dess makt och möjligheter eroderas i och med att samhället som helhet faller sönder och samman.

Och uppgiften att få vapnen att tystna, människor att återvända och ett samhälle och en ekonomi att resa sig ur ruinerna ter sig bara svårare att svårare. I de senare delarna talar vi även i den bästa av situationer om åtskilliga år.

Efter dagarna i Bryssel är det dock, som det ser ut nu, tanken att jag kommer att tillbringa resten av denna vecka här hemma i Stockholm.

Sakta men ack så säkert närmar sig ju julen, och det är ofrånkomligt att också det kommer att sätta sin prägel på min planering under den vecka som nu ligger framför oss.

7 kommentarer till Inför två dagar i Bryssel

  1. Stefan Johansson skriver:

    Hej Carl.
    Jag förstår ju att det finns många viktiga saker att prata om när ministrar från olika länder möts. Men hur raka är dessa diskussioner utifrån ett personligt perspektiv. Finns det till exempel utrymme att ta upp en sådan fråga som många i västvärlden nu ställer sig angående Rysslands lagar gällande homosexuella. Eller är dessa möten fel forum och kan det få motsatt effekt vi dessa personliga möten.
    Tack igen för din genomlysande och ärliga blogg.
    // Stefan

  2. Tobias Levin skriver:

    Har du fortfarande tvivel att Ryssland placerat ISKANDER i Kaliningrad trots att amerikanska UD bekräftat detta?
    Vore trevligt med en uppdaterad omvärldsanalys även hos Carl Bildt och moderaterna. Er hållning skiljer sig markant från övriga samarbetsländer i området kring Östersjön, undantaget Ryssland.

  3. Per Fredö skriver:

    En synnerligen viktig fråga, som förefaller ligga utanför agendan i alla diskussiner och kontakter är läget i Irak.
    Alla nästan daglia får sätta livet till och många skadas, vilket regimen inte klara av på egen hand.
    Den har ju också krävt amerikansk hjälp.
    Men ingen reaktion vad jag lagt märke till.
    Nödvändigt inte minst, eftersom al-Quadia är inblandad.
    Kampen mot terrorismen ska vara prioriterad, den sprider sig också.

    Carl kan ta upp detta med sina amerikanska vänner!

  4. Det verkar som om Sverige står med byxorna nere… MUST och FRA har tydligen inte upptäckt att Ryssland placerat Isakander i Kaliningrad. Du visste ju i alla fall inte om det, Carl. Så nu vet omvärlden att Sveriges militära underrättelsetjänst är inkompetent. Om man till det lägger inkompetenta nymoderata försvarspolitiker som förstört det Svenska försvaret så är bilden komplett. Kejsaren är naken – inget försvar och med en utrikes- och säkerhetspolitik där Sverige har åtagit sig att militärt stödja grannar om de blir attackerade… Grattis! Någon, några måste ha haft väldigt otur när de tänkte ut detta….eller tänkte de inte alls?

  5. Carl – du får gärna ta upp Iskander-missilerna i Kaliningrad med Sergey – det är ju trots allt vi skattebetalare i Sverige som betalar din lön… eller är det kanske inte det?

%d bloggare gillar detta: