Så var det med Sydafrika och sanktioner

STOCKHOLM: Arbetsdag i Stockholm, med fortsatt Ukraina i fokus.

Men media var i dag mest upptagna av att Lars Ohly – av alla! – krävt att moderaterna skulle be om ursäkt för sin politik vad gäller Sydafrika.

Och från vänsterhåll på nätet vällde samtidigt ut olika typer av grovt osannfärdiga och i grunden okunniga beskyllningar.

Det mönstret är inte obekant.

I stället för att här ge mig in i ämnet vill jag bara återge den nyhetsartikel som TT skickade ut efter att kort ha intervjuat mig i samband med en riksdagsdebatt om helt andra ämnen:

”-Vi tog avstånd från apartheid men på ett annat sätt. De ska inte försöka monopolisera detta. Gå tillbaka och se vad vi sade och gjorde, det var mycket entydiga avståndstaganden från apartheidsystemet. Att påstå något annat är att fara med osanning, säger Bildt.”

”Moderaterna röstade emot regeringens förslag 1987 att införa en svensk handelsbojkott mot Sydafrika.”

”-Det är riktigt, vi var skeptiska till ensidiga svenska sanktioner. Det är en linje vi har i dag också och som Socialdemokraterna har i många andra sammanhang, säger Carl Bildt.”

”När Danmark och Norge 1986 införde en handelsbojkott mot Sydafrika, var den socialdemokratiska regeringen fortfarande emot.”

”-Till skillnad från Norge och Danmark är Sverige neutralt och kan inte bryta mot internationell rätt och det internationella handelsavtalet GATT, sade dåvarande statsminister Ingvar Carlsson.”

”S-regeringen ville att FN:s säkerhetsråd skulle fatta beslut om sanktioner. Det gjorde dock aldrig säkerhetsrådet, utöver ett vapenembargo. Däremot fanns det en uppmaning från FN:s generalförsamling om handelsbojkott.”

”Men 1987 föreslog ändå S-regeringen en handelsbojkott, som alla partier utom Moderaterna stödde i riksdagen. Men inte heller i dag anser Bildt att Moderaternas linje var fel.”

”-Nej, det där får historikerna utvärdera vad som ledde till det hela. Hotet om sanktioner kan ha spelat en viss roll. Men det avgörande var den interna förändringen i Sydafrika. Det samlade internationella moraliska trycket tror jag var viktigare än spelet med svenska investeringar som jag inte tror betydde så mycket, säger Bildt.”

”Men det var inte bara Moderaterna som var emot en ensidig svensk bojkott. Fackföreningen Metall var också motståndare och förordade samarbete med också andra organisationer än ANC.”

3 kommentarer till Så var det med Sydafrika och sanktioner

  1. ”The strongest popular support for sanctions was with regard to South Africa. After much delay and evasion, sanctions were finally imposed in 1985 and (over Reagan’s veto) in 1986, but the Administration ‘created glaring loopholes’ that permitted U.S. exports to increase by 40% between 1985 and 1988 while U.S. imports increased 14% in 1988 after an initial decline. ‘The major economic impact was reduced investment capital and fewer foreign firms.'” http://www.chomsky.info/articles/199811–.htm

  2. Ronny Andersson skriver:

    Politikerspråket kan lägga en slöja över det mesta. Så givetvis också i detta fallet.
    Men faktum kvarstår, den som anstränger sig och studerar HÖGERNS ställningstaganden genom historien finner sanningen.
    Listan över aktiv kamp mot reformer och förändringar som gynnat folket, inom och utom landet, är skrämmande lång.
    Moderaternas försök att i efterhand försköna och tillrättalägga har sin motsvarighet bara i Sovjetunionens sätt att göra likaledes.

  3. John Tengberg skriver:

    Och Ronny: hur går det om man studerar VÄNSTERNS ställningstaganden? Internationellt är de en katastrof (världens största massmördare etc) men lägger man till svenska vänstern så har den stött ALLA dessa regimer, tyst eller öppet. Allt detta för att förment gynna ”folket”. Är Ronny en av dessa kanske? — Högern bör uppdelas i konservativa (som bromsar; ibland rätt, ibland fel) och liberaler med vision, nämligen att möjliggöra humana framsteg. Att dra dessa över en kam, är dumt. — Vad gäller Afrika så har avkolonialiseringen haft delvis förödande effekter, oftast i folkets namn. Vänstern har aldrig haft ett intelligent program för att föra Afrikas folk framåt. Tyvärr inte heller högern, kan man kanske tillägga – men den har i alla fall inte stött Mugabe och sådana, eller ursäktat dem – vilket vänstern har. Det är ändå en stor skillnad mellan dum och dummast och vänstern är dummast. — Sydafrika är heller inget säkert fall. Kommer ANC att lyckas (med hjälp av den vita befolkningen, vilket var Mandelas mästerdrag att få till) eller bli ett nytt Uganda, etc. Dvs fd Afrikas rikaste, nu ett av de fattigaste, med våld, övervåld, kannibalism etc. Så enkelt som Ronny gör det, är det inte. Vackra slagord – t ex ”folkets väl” – är inte samma som att detta blir verklighet, de har många gånger och kan lika gärna även framgent medföra motsatsen, som så ofta – faktiskt alltid – varit fallet med den extrema vänsterns eskapader.

%d bloggare gillar detta: