Frågor och svar om s k avlyssning

TABIANO: Det skrivs och tycks mycket om s k avlyssning i dessa dagar, och det är i och för sig inte fel.

Vi behöver mer öppenhet om de underrättelse- och säkerhetstjänster som i vår osäkra värld är mycket viktiga för oss.

I går fick jag ett antal frågor från Svenska Dagbladet som jag också svarade på.

För den som är intresserad återges här frågor och svar. Huruvida de återgetts i tidningen vet jag faktiskt inte:

Tycker du att det går att jämföra Sveriges avlyssning av krigförande Tyskland på 40-talet med dagens avlyssning som sker mot fredliga länder och med helt annan teknik för massavlyssning?

Tekniken utvecklas, liksom förvisso den internationella situationen, men behovet av att med en effektiv underrättelsetjänst skydda landet förändras knappast. Vi vet inte hur framtiden kommer att se ut.

Att vi kunde avlyssna och dechiffrera Hitler-Tysklands trafik som gick på svenska kablar var en djup hemlighet ända till början av 1990-talet. Vi vill helt enkelt inte visa främmande makter vilken kapacitet i olika avseenden som vi har.

Det gäller fortfarande. Då som nu är inriktning av underrättelsetjänsterna mot risker för och hot mot Sverige och svenska intressen.

Hur ser du på avlyssning av statschefer i fredliga länder?

Vår inriktning av våra underrättelsetjänsterna inkluderar i alla fall inte detta.

Var tycker du gränsen går för när och hur man får avlyssna, och vem?

Inriktningen av de utrikes underrättelsetjänsterna i stort beslutas av regeringen, men besluten i detalj om inriktning fattas ju av av oberoende myndighet efter noggrann granskning. Det handlar om att insamla information utomlands om möjliga hot mot Sverige eller svenska intressen för att vi skall kunna skydda oss.

Till den alldeles övervägande delen handlar detta om militära eller andra säkerhetspolitiska förhållanden. Terrorism, illegal vapenhandel eller teknologier för massförstörelsevapen är också viktiga ämnen.

Fall av avlyssning av medborgare i Sverige är en helt annan sak och görs ju av polisen när det gäller vissa allvarliga brott efter beslut av domstol i särskild ordning. Framför allt ligger ju detta hos säkerhetspolisen.

Har Sverige någon gång gått utanför gränsen?

Det granskas ju numera av en helt oberoende nämnd, och deras rapporter är offentliga. Och de har ju i allt väsentligt sagt att så inte varit fallet.

Utifrån vad du vet om andra länders avlyssning, har USA eller England gått utanför gränsen?

Det har jag inte tillräckligt underlag för att bedöma. Deras respektive granskningar kommer säker att ge svar på den frågan.

Tror du att det finns en risk att enskilda medborgare hamnar i kläm med dagens avlyssning?

Nej. Avlyssning av medborgare i Sverige sker ju av polisen, och sedan decennier är den tydligt reglerad i lag och kräver beslut av domstol.

Det sker dessutom en årlig avrapportering till riksdagen av denna verksamhet.

Finns tillräcklig insyn i FRA:s metoder?

Ja. Vi har ett av världens tydligaste, mest lagbundna och sannolikt bästa system i detta avseende. Jag skulle tro att andra länder kommer att se oss som en förebild.

Hur tror du att den senaste tidens avslöjanden kring Sveriges signalspaning och inblandning i brittisk avlyssning påverkar svenskarnas syn på staten?

Ditt påstående om ”inblanding i brittisk avlyssning” är knappast korrekt. Vi har ett samarbete också med Storbritannien där det ligger i Sveriges intresse, och det är ingen hemlighet, men ”inblandning” i andra länders verksamhet handlar det förvisso inte om.

2 kommentarer till Frågor och svar om s k avlyssning

  1. […] Carl Bildt: Frågor och svar om s k avlyssning […]

%d bloggare gillar detta: