Viktig rundresa

WARSZAWA: Så har då den snabba rundresan till de tre mest avancerade av det Östliga Partnerskapets sex länder avslutats, det polska regeringsplanet fört Radek Sikorski och mig tillbaka hit och jag väntar på att komma vidare hem till Stockholm.

Resans syfte var dels att ge klara budskap om både de möjligheter och skyldigheter som framförallt associeringsavtalen innebär och dels att ge ett tydligt stöd till de reformsteg som de olika länderna tagit.

Och därför lade vi tid i det mycket pressade programmet till inte minst TV-framträdanden i de olika länderna.

Mediaintresset för resan var mycket stort, och det gavs betydande uppmärksamhet i de olika länderna.

Till detta bidrog alldeles säkert att det var Sverige och Polen som kom tillsammans.

Vi ses ju som de som tog initiativet till det Östliga Partnerskapet, och inte minst Radek Sikorski och jag har ju gjort åtskilliga gemensam besök i de olika länderna under de senaste åren.

I såväl Kiev som Tbilisi kom vi ju att spendera åtskillig tid med att försöka övertyga om att de tendenser till hämndkultur som finns är direkt skadliga för dessa länder och deras politiska utveckling.

Och att det är någonting som direkt skadar deras europeiska ambitioner.

I Ukraina handlar detta nu främst om behandlingen av f d premiärministern Yulia Tymoshenko, men också i Georgien är tendenserna till vad vi kallar selektiv rättvisa mycket påtagliga.

Efter vårt samtal i dag uttalade sig dock premiärminister Ivanishvili spontant på vår gemensamma presskonferens kring dessa frågor på ett sätt som car ovanligt konstruktivt.

Men det är handlande som gäller.

Skulle man göra försök att åtala eller arrestera Mikhail Saakhasvili efter det att i konstitutionell ordning efter valet lämnat ifrån sig presidentämbetet skulle det omedelbart riskera att försätta Georgien i samma situation som Ukraina.

Förändring i och av dessa samhällen och ekonomier är ingen snabb, rätlinjig eller enkel process, men det ligger alldeles självklart i vårt intresse att ge dem den hjälp och det stöd som vi kan.

Och på kort har ju det Östliga Partnerskapet blivit ett starkt instrument. Att det ses som ett sådant visas ju inte minst av det motstånd som det genererar på sina håll.

Vår ministerresa kom bara att gå till de tre mest avancerade länderna, men vi kommer under den allra närmaste tiden att avlägga gemensamma besök för samtal också i Baku, Yerevan och Minsk. Samarbetet omfattar självfallet även dem, med de olika förutsättningar som ju föreligger.

Här i Warszawa passade jag på att besöka EU:s myndighet för att hjälpa till med gränsövervaknig Frontex, som har sitt högkvarter här.

Och fick en påtagligt både intressant och oroande bild av de utmaningar Europa står för inte minst i Medelhavs-området.

De kommer ju att stå på dagordningen när stats- och regeringscheferna träffas i Bryssel i morgon.

Men nu bär det hem till Stockholm för min del.

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: