Från Singapore till Kirkenes

SINGAPORE: Diskussionerna på Shangri-La Dialogue är över, spännande middagen med företrädare för svenskt näringsliv i denna del av världen avslutad, och strax börjar den långa resan hem igen.

Men det var påtagligt värdefulla dagar här.

Att som enda utrikesminister från Europa – med undantag av Catherine Ashton – ha möjlighet att delta i de både formella och informella diskussionerna här är tveklöst något av ett privilegium.

De öppna diskussionerna har speglats brett och öppet i media i hela denna region under dessa dagar. Anföranden och frågesvar har skärskådats och analyserats.

Detta är en region som – och den har anledning till det – tar frågor om säkerhet på allvar.

På den avslutande lunchdiskussionen med kvarvarande ministrar handlade det mesta om s k icke-konventionella säkerhetsutmaningar. Och på många sätt är det dessa som dominerar.

Cyberfrågorna har berörts av många. Det är mycket naturligt.

Men också frågor kring organiserad brottslighet, människosmuggling och terrorism. Och också konsekvenserna av olika miljöutmaningar har självklart funnits med i diskussionerna.

Allt detta kräver ökat samarbete, och detta samarbete kräver ökat förtroende.

Men självklart har alla de olika frågeställningarna kring Kinas växande inflytande och makt ständigt funnits med. Dess konsekvenser utgör ju dessa dialogmötens själva kärna.

När jag landar i Stockholm i morgon tillhör ett möte med ordföranden i Kinesiska Folkets Konsultativa Konferens CPPCC Yu Zhengsheng mitt program. Och det ser jag fram mot.

Yu Zhengsheng anlände till Göteborg redan i lördags, och har ett omfattande program med inte minst besök på viktiga företag som Volvo Cars, Atlas Copco och Ericsson.

Det är ett mycket viktigt besök, och det markeras tydligt av att såväl Kungen som riksdagens talman också tar emot för överläggningar.

Men dessvärre blir mitt uppehåll i Stockholm i övrigt inte särskilt långt.

Jag måste iväg till först kort konsert och sedan middag i Kirkenes i nordliga Norge alldeles invid gränsen till Ryssland i samband med firandet av att det är 20 år sedan det s k Barents-samarbetet inleddes.

Då var jag statsminister, och minns väl de förhoppningar vi då knöt till detta.

Jag besökte tillsammans med Rysslands dåvarande utrikesminister Andrey Kozyrev Murmansk för att diskutera de olika nya möjligheter som höll på att öppnas upp.

Nu har två decennier gått, Rysslands premiärminister Medvedev tillhör gästerna i Kirkenes, och vi skall försöka blicka framåt när vi sätter oss ner till det mer formella mötet på tisdag förmiddag.

Och den kommande veckan kommer att handla om samarbetet i vårt eget närområde i fler avseenden.

På onsdag eftermiddag bär det av till Kaliningrad i Ryssland vid Östersjöns strand i samband med mötet med Östersjö-staternas utrikesministrar där på kvällen och torsdagen.

Senast jag var i Kaliningrad beskrevs staden som att den hade en tysk bakgrund, en rysk nutid och en europeisk framtid.

Och det skall bli spännande att höra mera om den öppning av gränsen som ju nu skett mellan hela Kaliningrad-området och den polska regionen och staden Gdansk.

Samma öppning har f ö skett uppe i norr vid Kirkenes och in på den ryska Kola-halvön, men antalet berörda individer är självfallet betydligt mycket färre.

I början av veckan är det också toppmöte mellan EU och Ryssland borta i Yekaterinenburg, och när vi träffas i Kaliningrad på onsdag hoppas jag att det skall vara möjligt att ha en bild av de diskussioner där som möjligen kan ha intresse.

Scenförändringen från säkerhet och samarbete i främst Sydost- och Ostasien till samarbete i Barents- och Östersjö-områdena kan förvisso kännas dramatiskt.

Det är skillnad på Singapore, Kirkenes och Kaliningrad.

Men alla dessa regioner och de nätverk av samarbete och säkerhet vi förmår att etablera är självfallet viktiga för Sverige – och därmed för svensk utrikespolitik.

En kommentar till Från Singapore till Kirkenes

  1. Jonas Gustavsson skriver:

    Ska inte utrikesministern kommentera vad som händer i Turkiet?! Hade de varit demonstrationer i Israel och två demonstranter dödats hade ni väl kallat upp Israels ambassadör för en förklaring?

%d bloggare gillar detta: