Framme i Kapstaden

KAPSTADEN: Det tog hela denna dag från synnerligen arla morgon till sen afton att ta sig ner till södra halvklotet och hit till Afrikas allra sydligaste del.

Här ligger den dramatiska Goda Hopps-udden, även om den afrikanska kontinentens allra sydligaste punkt faktiskt ligger en liten bit längre åt väster.

Flygningen från Amsterdam tog elva timmar, och gav rikliga möjligheter att gå igenom sådant som man inte hunnit med på ett tag, bortsett från allt som har just med Afrika att göra.

Och nu har vi fem statsråd så strålat samman här i Kapstaden för diskussioner dels på World Economic Forum och dels separat här under de kommande två dygnen.

De har ju under de senaste dygnen besökt Etiopien, Nigeria och Angola – jag skulle dessutom ha varit i Ghana – och jag ser fram mot att höra deras intryck.

I morgon bitti börjar vi gemensamt dagen med överläggningar med Sydafrikas utrikesminister, finansminister, handelsminister och planeringsminister.

Och det visar ju bredden av vårt samarbete med detta land.

Den sydafrikanska ekonomin utgör ju fortfarande ca en tredjedel av den samlade afrikanska ekonomin söder om Sahara, och landet är en viktig både politisk och ekonomisk partner för oss i en rad olika avseenden.

Vår turism hit är omfattande – Kapstaden är faktiskt den största turistdestinationen i hela Afrika söder om Sahara – och den svenska aptiten på sydafrikanska viner är ju betydande.

Flygvapnet här flyger Gripen-flygplan, och alldeles nyligen var de insatta i samband med afrikanska ansträngningar att stabilisera situationen i andra delar av kontinenten.

Men efter denna överläggning med Sydafrika börjar så de bredare diskussionerna med fokus framför allt på den ekonomiska utvecklingen i Afrika.

Deltagandet är imponerande.

Jag hör på TV nu i kväll att man räknar med att 23 stats- och regeringschefer från olika afrikanska länder kommer att vara här. Men från Europa är det mycket tydligt Sverige som dominerar.

Efter några svåra decennier har ju åren efter ca 2000 visat en betydligt mer positiv utveckling för Afrika, och tillväxtsiffrorna här har tidvis varit högre än i de asiatiska ekonomierna.

I mitten av förra decenniet blev flödet av privata investeringar till kontinenten större än flödet av bistånd, och sedan dess har det växt till att nu vara dubbelt så stort.

En del av dessa handlar förvisso om investeringar i kontinentens råvaror, men när jag läser de bedömningar som stora institutionella investerare nu gör handlar det faktiskt än mer om den snabbt växande medelklass som börjar göra sig allt mer gällande även här.

Viktigt för denna utveckling har varit serien av ekonomiska reformer i en rad afrikanska länder. Även om mycket förvisso återstår, har förbättringarna varit påtagliga.

Och samma sak måste sägas om den politiska utvecklingen.

I dag hålls mer eller mindre väl fungerande val i huvuddelen av de afrikanska länderna, och det var förvisso inte fallet för några decennier sedan.

Gemensamt agerar de afrikanska länderna bestämt när det finns tendenser till kupper eller annat för att sätta dessa demokratiska processer ur spel.

Afrika regeras helt enkelt bättre än tidigare, och det har möjliggjort också en bättre ekonomisk utveckling.

En faktor som påpekas i många studier är betydelsen av nya teknologier, och då inte minst mobil telefoni.

I stora delar av Afrika kommer man att gå från praktiskt taget ingen telefoni alls till de modernaste möjligheterna, och detta har också lett till en snabb utveckling av olika mobila tjänster.

Mobila finansiella tjänster i Kenya är ett uppenbart exempel, som har betytt mycket ute på en landsbygd där man tidigare mest hade tillgång till mycket lokala marknader, men det finns också många andra.

Och här har självfallet också svensk teknologi varit betydelsefull.

Men mycket återstår självfallet.

Behovet av investeringar i infrastruktur är ofta enormt. Handeln mellan olika afrikanska länder är fortfarande blygsam. Korruption och byråkrati är förvisso fortfarande betydande utmaningar.

Och självfallet finns det områden där det fortfarande är de akuta politiska konflikterna som dominerar.

Sverige har ett långt engagemang för Afrika inte minst när det gäller utvecklingsbistånd, och det förblir självfallet viktigt.

Men vår avsikt med denna resa är dels att bredda bilden av Afrika hemma, och dels att bredda vårt samarbete med ett Afrika som under kommande decennier med all sannolikhet, om än från en låg bas, kommer att tillhöra de snabbast växande delarna av den globala ekonomin.

10 kommentarer till Framme i Kapstaden

  1. lion0808 skriver:

    Det är mycket intressant och hedervärt med en sådan stor delegation från Sverige. Afrika är vår gemensamma ”vagga” och det skulle kännas surt om det endast är Kina, som investerar i infrastruktur och som i stor skala skeppar de afrikanska mineraltillgångarna till sin egen snabbt växande ekonomi. Här är det nästan fråga om ”dammsugning” av afrikanernas rikedomar, som göms i jorden. Varför kan inte afrikanska stater få hjälp med att själva ta hand om sina rikedomar? Kan lilla Sverige med sitt know-how visa vägen för en hälsosammare utveckling därvidlag?

  2. lion0808 skriver:

    Mycket intressant och hedervärt med en sådan stor delegation från Sverige. Afrika är vår gemensamma ”vagga” och det skulle kännas surt om det endast är ett dominerande land, som investerar i infrastruktur och som i stor skala skeppar de afrikanska mineraltillgångarna till sin egen snabbt växande ekonomi. Här är det nästan fråga om ”dammsugning” av afrikanernas rikedomar, som göms i jorden. Varför kan inte afrikanska stater få hjälp med att själva ta hand om sina rikedomar? Kan lilla Sverige med sitt know-how visa vägen för en hälsosammare utveckling därvidlag?

  3. lion0808 skriver:

    Mycket intressant och hedervärt med en sådan stor delegation från Sverige. Afrika är vår gemensamma ”vagga”. Varför kan inte afrikanska stater få hjälp med att själva ta hand om sina rikedomar, som göms i den röda jorden? Kan lilla Sverige med sitt know-how visa vägen för en hälsosammare utveckling därvidlag?

  4. lion0808 skriver:

    Av någon anledning, så kommer mina inlägg inte fram!? Varför?

  5. lion0808 skriver:

    Kan Sverige med sitt know-how hjälpa till så att afrikanska stater på bättre sätt kan ta hand om sina egna mineraltillgångar?

  6. caesar009 skriver:

    Kommer representanter för Sverige att bana väg för know-how ifråga om hur afrikanska stater på bästa sätt kan ta hand om sina egna mineraltillgångar i stället för att de skeppas iväg i stor volym till en stor expansiv ekonomi i bortre Asien?

  7. Carl,

    Du har delvis rätt när det gäller den afrikanska kontinentens sydligaste punkt. Från Kapstaden måste man dock bege sig österut och inte västerut som du skrev (i hastigheten?).

    Varken Godahoppsudden eller den närbelägna Cape Point (Kapudden) är alltså sydligast belägna på den afrikanska
    kontinenten:
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Godahoppsudden
    Dessa två platser ligger helt enkelt ytterst på Kaphalvön, Cape Peninsula, vid inloppet till False Bay.
    Det finns flera uddar längre åt öster som ligger sydligare.

    Vill man till den afrikanska kontinentens sydligaste punkt får man bege sig ca 15 svenska mil österut från Godahoppsudden
    till Cape Agulhas, (på portugisiska betyder agulhas kompassnål, jfr franskans aiguille):
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Agulhas
    Det är (ungefär) där som Atlanten och Indiska oceanen möts.

    Kuriosa i sammanhanget är att namnet ”Nålarnas udde” kommer från de tidiga sjöfararna som noterade att
    kompassen vid denna plats saknade missvisning dvs magnetisk nord överensstämde med geografisk nord (”True north”).

  8. metusalem skriver:

    Det är hoppingivande att vi bygger kontakter på många håll. Med nutida kommunikationsmöjligheter kan vi förvisso skaffa oss både ekonomiska och kulturella partners även utanför Östersjöregionen. Om vi skall klara morgondagen måste vi naturligtvis erbjuda vår vänskap och handelsutbyte överallt där en liten nation kan få hjälpa till. Heder åt en multiglobal attityd.

  9. Där har du fel. Den sydligaste spetsen av Afrika ligger sydöst om udden.

  10. Erik von Bahr skriver:

    Hej Carl!

    Grovt generellt: inga nya teleledningar behövs i Afrika – mobil telefoni gäller. Instämmer med dig i gårdagens utmärkta inlägg.

    Vision: bara lokala elledningar byggs. Landsbygdens elförsörjning produceras lokalt – i första hand el baserad på kombination av solenergi, bio- och vätgas och möjligen vind- och vattenkraft.

    (Storskalig vattenkraft, nackdel: floder däms upp och tvingar folk som bor längs stränder och på öar att flytta. Fiske och sjöfart störs.)

    Ny teknologi måste utvecklas inom energiområdet. Inte bara använda billiga subventionerade kinesiska produkter. Här finns marknadsnischer för svenska företag.

    Förslag: stöd inom ramen för biståndet etablering av utvecklingssamarbete på energiområdet mellan afrikanska och svenska företag och forskningsinstitutioner.

    Bästa hälsningar

    Erik von Bahr

    Scandinavian Institute for Collaboration and Development (vid Blekinge Tekniska Högskola).

    0705 688383

%d bloggare gillar detta: