Dialog med Indien

STOCKHOLM: Arbetsdag hemma med hektiskt program. Fram och tillbaka mellan olika möten. Och samtal.

Med lunch i dag inleddes mötet med India Trilateral Forum, och innan dess hade jag möjlighet att sitta ner med tillresta indiska ministern Sachin Pilot för att diskutera inte bara våra utmärktas bilaterala relationer, utan också de lite vidare perspektiven i regionen.

Eftermiddagen kom att bli upptagen av mycket annat, men i morgon hoppas jag kunna vara med vid diskussionerna på India Trilateral Forum kring olika frågor.

Men annars har det varit många telefonsamtal under dagen.

Louise Arbour från International Crisis Group också efter hennes resa nyligen i Mali, FN-sändebudet Alexander Downer om förutsättningarna för framsteg på Cypern och mina nordiska kollegor inte minst om IPI-rapporten om hur vi klarat oss i olika omröstningar i FN men också om inriktningen på vårt möte i Sandhamn i början av maj.

Och däremellan olika möten med kollegor i regering och regeringskansli.

Bl a om arbetet med att förbereda ställningstagande till vår fortsatta närvaro i Afghanistan efter sommaren 2014.

Före sommaren skall vi ju ha partiöverläggningar i frågan, och det är viktigt att det finns ett tydligt och bra underlag inför dessa.

Vi ligger väl framme i våra egna diskussioner, men mycket är ju beroende av vad som beslutas i andra huvudstäder, och det är inte i alla dessa som det alltid går snabbt fram.

Att vi kommer att vara djupt engagerade i Afghanistan under betydande tid framåt genom omfattande biståndsinsatser – landet kommer att ligga i topp bland dem vi ger bistånd – är dock alldeles klart.

Lite smickrande ville man från Reuter intervjua mig på temat hur ett litet land kan skaffa sig ett inflytande på den internationella scenen, vilket man av allt att döma anser att Sverige på ett eller annat sätt gjort.

Vi får se vad som blir av detta.

Men nu har helgen infunnit sig, och de närmaste dygnen hoppas jag att programmet blir lite mindre tätt.

Mitt på dagen i övermorgon bär det dock iväg – då för informella diskussioner om utvecklingen i Georgien.

Men dit är det ju lång tid…

4 kommentarer till Dialog med Indien

  1. Kachina skriver:

    Ursäkta om jag fortsätter diskussionen i föregående inlägg av CB. Den har absolut inget med våra bilaterala avtal med Indien att göra, men är ytterst viktig för oss.

    Sverige är inte alliansfritt. Vi ingår i Europeiska Unionen, ett fradsprojekt, som inte kan försvara sig självt. Vi måste betrakta det ur det perspektivet, med Skandinavien som skall kunna försvara ”sin front” och vi får inte idet läget krympa synfältet enbart till Sverige.

    Det förekommer övningar med de skandinaviska förbanden, men förekommer det öht några som helst samövningar mellan länderna i centraleuropa, Baltikum, Polen och Tyskland?

    Vi måste kunna försvara nuvarande och framtida fred inom EU, mot angrepp utifrån och inifrån. Därför måste de 27 ländernas försvarsmakter samordnas.

    Det finns uppenbara brister i den interna befälsordningen, i logistik, materialanskaffning och militär strategi för tänkbara lägen. Det såg vi i Libyen. Det är inte bara Sverige som är försvarslöst, utan hela Unionen.

    Detta måste omedelbart åtgärdas. Varken Sverige eller Skandinavien kan, hur många tanks och hur mycket ”kanonmat” vi än mönstrar, stå emot ett angrepp från en stormakt.

    Vi är en stormakt i vardande och vi måste bygga ett stormaktsförsvar.

  2. Kachina skriver:

    Vi måste samordna Europas försvar. Det måste prioriteras och ske omedelbart, nu när USA lämnat Europa och NATO har förlorat sitt starkaste kort.

  3. Kachina skriver:

    Turkiet är sannolikt, i detta läge NATO:s starkaste kort. Turkiets regering gör för tillfället sitt yttersta för att anpassa sig till EU:s standard, vad gäller stadsmässigt för demokrati och mänskliga rättigheter.

    Folket i den europeiska delen av Turkiet är redan bättre anpassade till EU än vi svenskar, med undantag för en minoritetsgrupp av fundamentalister inom islam, i relation till befolkningstalet ungefär lika stor som fundamentalisterna i Sverige.

    Vi skall inte behöva dagtinga med kraven på de stadsmässiga villkoren för ett inträde i EU, enbart för att behålla NATO:s numera kanske starkaste kort.

    Vi skall inte behöva dagtinga med några fundamentalistiska element öht, (vilket sossarna precis gjort), som kräver religionens överhöghet över demokratin vare sig de tillhör islam, kristendom eller sionism.

    Som jag ser det har sossarna själva slagit sista spiken i den socialdemokratiska kistan, genom att dagtinga med demokratin, mänskliga rättigheter och, framför allt kvinnliga rättigheter, i syfte att köpa röster av fundamentalister. ”Sosseadeln” håller på att förinta sig själva.

    EU kommer själv att slå sista spiken i sin kista, om de inte samordnar försvaret av fredsprojektet. (Jo, freden måste försvaras mot mörka krafter, både inifrån och utifrån.)

    Vi kan inte förlita vårt försvar på en nation som fortfarande är en förhandlingspart för inträde i EU. I det fallet kommer vi oundvikligen i ett läge där vi måste dagtinga med inträdeskraven.

  4. flyktingar skriver:

    Carl Bildt och EU välkomnar Turkiets nyss antagna anti-terrorlagstiftning.

    I Sverige lever judar, som är tacksamma över att nazistisk hets mot oss är olaglig men som skräms av att etablissemanget ser mellan fingrarna med islamistisk hets mot juden.

    Vi judar frågar oss, ingår accepterandet av det islamistiska hetsen mot juden i någon slags svensk integrationsstrategi? Man kommer osökt att tänka på Malmös Reepalu. Att det kan vara så antyds faktiskt i Lena Mellins artikel

    http://www.aftonbladet.se/incoming/article16592696.ab

    När kommer denna missriktade svenska generositet med hets mot judar upp på EU:s dagordning? Nazistiskt judehat är som bekant inte politiskt korrekt i EU av skäl som vi alla känner…
    Kommer Sverige få ett undantag om judehatet har islamitiska förtecken och kommer detta att underlätta för Turkiet att leva upp till sina nya utfästelser?

%d bloggare gillar detta: