KÖPENHAMN: Aftonbladet är uppenbarligen mycket störd över att jag tillbakavisat deras egenartade beskyllningar, och på sin webbsida försöker man nu bemöta mig.
Gott så.
Då får vi se vad de har att säga.
Aftonbladets text från deras webbsida i kursiv. Och mina kommentarer därefter.
Aftonbladet: Det här rörde ju uppgifter som svenska folket inte fått veta än?
Carl Bildt: Nej. Däremot berättade jag möjligen om vad jag tyckte i olika frågor.
SANNINGEN: Enligt den amerikanska diplomatrapport Aftonbladet tagit del av från 1 oktober 1976 träffade Carl Bildt USA:s sändebud Ronald E Woods. I det mötet berättade Carl Bildt detaljerat hur regeringsförhandlingarna fortskred efter valet 1976. Ronald E Woods berättar för Aftonbladet att ha förde vidare informationen till ambassaden, som i sin tur gav dem till CIA.
Ja, uppenbarligen talade en amerikansk diplomat med mig och skrev rapport om saken. Föga sensationellt. De talade säkert med andra också på det sätt diplomater gör.
Och rapporten skickade han till amerikanska UD. All dess rapportering går rutinmässigt med kopia också till underrättelsetjänsten CIA. Det är inte märkvärdigare än att mycket av svenska UD:s inkommande rapportering går vidare i kopia till vår underrättelsetjänst MUST.
Således ingenting märkligt med det.
Aftonbladet: Det här rörde ju uppgifter som svenska folket inte fått veta än?
Carl Bildt: Nej, det var sådant som stod i tidningarna.
SANNINGEN: I Aftonbladet från 1 oktober 1976 kunde svenska folket läsa ”bakom en stängd dörr med en ilsket rött lysande lampa sitter de tre borgerliga partiledarna i ytterst hemlighet och mödosamma samtal som ska svetsa ihop en borgerlig trepartiregering. Men inte ens efter nio dagars samtal har man minsta information att ge svenska folket om sin politik”.
Det som står i telegrammet är – med ett undantag – allmängods utom möjligen för de som då trodde på spekulationer i media om att förhandlingarna skulle spricka.
Jag säger att förhandlingarna kommer att lyckas, att en trepartiregeringen kommer att bildas men att allt inte är klart.
Inte så märkvärdigt.
Aftonbladet: Det här var ju slutna förhandlingar.
Bildts svar: Det var inte alls slutna förhandlingar.
SANNINGEN: De dåvarande partiledarna Torbjörn Fälldin (C) och Per Ahlmark (FP), som satt med under förhandlingarna säger att de inte kände till eller hade gett sitt godkännande om Bildts informationsutbyte med USA.
Torbjörn Fälldin: ”Har man kommit överens på tu man hand eller i större krets att tillsvidare så ska det vi avhandlar inte komma ut till offentligheten, då gäller det. Och då gäller det för alla.
Per Ahlmark: ”Allt vi sa var hemligt. Inte bara för utländska intressenter, utan också för våra egna partier. Vi var väldigt noggranna att saker och ting inte skulle komma ut”.
Självfallet var det mycket som inte borde komma ut. Hur kärnkraftsfrågan skulle lösas var den kanske känsligaste. Därnäst hur regeringens sammansättning skulle se ut.
Men på dessa punkter lämnas i telegrammet ingen information – eller felaktig information.
På bloggen Alla mina dagar skriver Bildt att han inte läckt känsliga uppgifter om kärnkraftsfrågan till USA.
SANNINGEN: Enligt den amerikanska diplomatrapport Aftonbladet tagit del av från 1 oktober 1976 står bland annat följande: ”Bildt sa att han förstod att enligt den rådande kompromissen som de tre ledarna nått, skulle två nya kärnkraftverk (Barsebäck 2 och Ringhals 3) inte tas i drift förrän tidigast 1978. Detta trots att Barsebäck 2 har en schemalagd start denna månad. Inga nya kärnkraftverk kommer att byggas”.
Jag bortser här från den lilla punkten att man i alla fall kunde hålla reda på en så enkel sak som vad min blogg kallas…
Här är det ju uppenbart att det inte lämnats ut känslig information, eftersom det som står i telegrammet på denna punkt är sakligt felaktigt.
Kompromissen – mycket uppmärksammad – blev ju att Barsebäck 2 skulle laddas enligt plan, och inte vänta på det sätt som sägs i telegrammet.
Varför telegrammet är felaktigt på denna punkt vet jag inte. Men den riktiga informationen om vad som kommit överens har diplomatin tydligen inte lyckats få ur samtalet med mig.
Bildt skriver på sin blogg att Aftonbladet ”utelämnat att det i telegrammets text står att jag velat träffa ”personer på State Departement”.
RÄTTELSE: Aftonbladet hade i den svenska översättningen av amerikanska diplomatrapporten (som även publicerats i original) kallat Bildts önskemål om att komma i kontakt med ”personer på den amerikanska utrikesförvaltningen med ansvar för relationerna till Sovjet”, enbart för ”personer med ansvar för relationerna till Sovjet”. Diplomatrapporten skickades däremot mycket riktigt till bland andra CIA.
Det är bra att Aftonbladet rättar sig på denna punkt. Alltid något.
Min slutsats om att det rörde sig om en medveten felaktighet i översättningen grundar jag på en längre diskussion med Aftonbladets journalist i går, där denne försökte göra gällande att jag skulle träffat folk på CIA, och där han ett bra tag inte ens ville kännas vid att det stod i rapporten att det handlade om personer på amerikanska UD.
Och när just den formulering i telegrammet diskuterade, och han inte ville kännas vid, plötsligt försvinner i den förmenta översättningen fanns det goda skäl att misstänka fult spel.
Aftonbladet borde f ö också rätta påståendet att telegrammet skickades vidare till CIA för åtgärd.
Så var inte fallet. Det gick för åtgärd till Europa-avdelningen på State Departement och sedan rutinmässigt till en lång rad andra enligt vad jag skrivit ovan.
Så vad jag skrev i morse står sig väl efter det att Aftonbladet försökt komplettera och bemöta.
Sedan har man fortsatt under dagen med påståendet att jag 1973 ”värvades” av USA mot kommunism därför att jag deltog i det s k International Visitors Program.
Jag deltog förvisso i det programmet, och det delar jag med många andra inom både politik och media i Sverige. Det var ett mycket bra program.
Men något behov av att 1973 ”värva” mig mot kommunism fanns knappast. Jag var anti-kommunist långt innan dess av stark och egen övertygelse.
Så även den anklagelsen är smått bisarr.
Detta har inte varit en av Aftonbladets bättre dagar…
Alla Dessa Dagar 
Du borde skämmas, Carl. Du är opålitlig och det har du varit i 40 år nu. Du kan inte ens argumentera vad det är som är ”felaktigt” i Aftonbladets information. Vem vet hur mycket information du har delat med dig sedan dess till dina korrupta kollegor. Men fortsätt med ditt amerikanska rövslickande. Det har alltid varit din spetskompetens!
[…] lyckas på något sätt slingra sig runt eller ur varje fråga journalisten har och använder även sin blogg till att på samma sätt plocka sönder och bemöta delar av Aftonbladets artiklar (jovisst, det […]
Jag ska erkänna att jag vet inte mycket om denna historia från 70-talet. Emellertid är inte steget långt från kärnkraft till uranbrytning och Euratomavtalet, vilket jag hellre vill lyfta upp.
Sveriges uranfyndigheter räknas som en av EU:s främsta. Utvinning av uran räknas som en av de mest miljöförstörande gruvbrytningarna.
Uppenbarligen uppfattade våra politiker att de hade mandat från det svenska folket, genom Ja-resultatet i EU-omröstningen 1994, att skänka bort Sveriges uranfyndigheter till EU via Euratomfördraget. Hur sjutton kunde detta ske?
Gudarna ska veta att jag 1993-94 verkligen satte mig in i vad ett eventuellt kommande EU-medlemskap för Sverige skulle innebära. Inte någonstans enligt min minnesbild, stötte jag på att ett eventuellt EU-medlemskap skulle innebära att EU tog kontrollen över Sveriges uranfyndigheter. Jag har sparat röstkorten och broschyrerna från den tiden. Nyligen har jag kollat i dessa, och inte funnit någonstans att Sverige förpliktigade sig till att ge bort uranfyndigheterna till EU, vid ett evetuellt medlemskap. Var överhuvudtaget demokratin inblandad i denna förmögenhetsöverföring till EU?
Eftersom Carl Bildt tillsammans med Frank Belfrage och Ulf Dinkelspiel gick i bräschen 1991-94 för ett svenskt EU-medlemskap, skulle det vara intressant om bloggägaren, i vanlig ordning, kunde hålla en skriftlig monolog varför det var så viktigt att ge bort Sveriges uranfyndigheter till EU utan den svenska allmänhetens kännedom?
Hur, exakt HUR har Carl Bildt varit ”opålitligt” i 40-år, Sokrates?? Vänligen kom med hållbara argument och gärna BEVIS för dina påståenden – Tack!
Frågan är varför ”USA” vill veta vad för slags regering som ska bildtas innan det är officiellt?
Du är inte mer än en docka i spelet käre Carl Bildt, och mycket riktigt inser du att du blivit mjölkad på information och amerikanska UD och möjligtvis CIA eftersom du blev lovad en framtid om du ville samarbeta.
Och det är ju klart att du inte kan ta och svara på frågorna som en riktig MAN utan istället tar dig tiden att ”förklara” bättre/längre och hitta den rätta formuleringen så du inte använder fel ord i media.
Lägg ner din dryga attityd och inse att ditt fall inte är långt borta, du var och är en simpel typ som försöker dribbla bort journalister.
Du var emot mycket på 80-90 talet som visade sig vara rätt sak att göra, och du har inte hjärta nog att be om förlåtelse för din dryga attityd mot dem du satte i fara på den tiden…
S.k. journalist: ”Finns det nånting du tycker är sant i artikeln idag?”
C.B. ”det vet jag inte, det står väl kanske nånting om vädret, inte vet jag”
hahaha, fy fasiken vad klockrent, skrattade högt åt den här kontringen :)
Att Carl Bildt är för USA, i ett land där de flesta försöker leva som amerikaner, har alla känt till i minst 25 år. Vi visste det även absolut vid valet 2010.
Jag kan berätta att under 80-talet satt, vid en Länsstyrelsen i Sverige, en tjänsteman inom Lantbruksenheten, som i sitt tjänsterum hade detaljerade kartor över jordbruksfastigheter och militära anläggningar, inkl. alla mob-förråd. Detaljerat in till metern, var i terrängen de fanns..
Denne man var även kommunisternas ordförande i länshuvudstaden och deltog varje år vid Internationalen i Moskva.
Inget media reagerade på detta när jag tog upp frågan. Det gjorde däremot en f.d. officer och efter en tid förflyttades tjänstemannen till annan tjänst inom Länsstyrelsen och militära kartor låg inte längre öppet på olika skrivbord hos myndigheten.
I relation till detta ter sig Bildts ”läckage”, om att vi skulle starta ett kärnkraftsverk, som redan var färdigbyggt, som tämligen blygsamt.
Informationsutbyte och ett stort nätverk, är nödvändigt inom utrikesdiplomatin. Därför bör Bildt utöka kontakterna med Ryssland, vilket han redan gör inom området Nordkalotten.
Jag välkomnar utökade, kanske t.o.m schemalagda samtal mellan Sveriges och Rysslands utrikesministrar.
[…] Ref: resumé Carl Bildt […]
Jag var med redan 1976, och det är ju nu rätt länge sedan, men jag minns mycket tydligt att Carl Bildt blev synnerligen impopulär i de Socialdemokratiska maktcirklarna — helt enkelt därför att han redan då, med en smula realism, störde den bild av problemen som Olof Palme och hans utrikesministrar försökte göra gällande.
Och på sina håll har man inte glömt det.
http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/start/karnkraft/det-har-overvakar-vi/nuklear-icke-spridning/
gruelse vill i stället för en diskussion om sanningshalten i att Carl skulle ha läckt någon slags hemlig information, som rapporterades till CIA, ifrågasätta vårt Euratomavtalet med EU.
Länken ger den informationen,
De Bildt-negativa kommentarerna talar för sig själva.
Aftonbladet once again lives up to its reputation as ”att bläddra genom ett Aftonblad.” I happened to be in my office with the late Paul Canney in 1976 as political counselor at the U.S. Embassy in Stockholm where we discussed some topical questions of interest. Information is a two-way flow and Carl was also there and was informed about some issues of interest to him. It is entirely normal practice for diplomats to exchange information on topical subjects and it does not mean that somehow there is something about this that is illegal. The implications from Aftonbladet that there was some kind of skullduggery is ludicrous. Aftonbladet’s readers should know that the idea that these six documents come from Wikileaks is completely uninformed. Anyone can see from the cable markings that came from these cables were from the National Archives and Records Administration (NARA) pursuant to a law where these kinds of records are automatically declassified after 30 years. They did NOT come from Wikileaks. As Carl rightly explains, these cables do not show that they ”prove” that he was part of a cabal with CIA. CIA gets electronic copies of reporting from US embassies but it doesn’t mean that Carl was ”reporting to the CIA.” Certainly, a committee that nominates grants for the International Visitor Program will never have a representative from the CIA. And tell me how sure Aftonbladet is about Ronald E. Woods. The paper suggests that it discussed these points nyligen, but how did the paper get access to Mr. Woods? Where did he find him? The U.S. does not have identical views to those of Mr. Bildt (I know that as a fact when he served as the High Representative in Sarajevo), but that is entirely normal and acceptable. When we first met Mr. Bildt in the 1970’s, everyone realized that he was a person with great skill and intellectual capacity and he would go far in his career.
Är det nyhetstorka ute i Världen? Man frågar sig detta eftersom Aftonlövet just nu utövat grävande journalistik och uppehåller sig vid en del diplomatsnack för ett 40-tal år sedan. Carl Bildt har onekligen en viss förmåga att locka till sig konspirationsletare från det vänstra fältet av politik och skvaller.
Uppenbart retar det en del ”revolutionärer” att CB inte anammat den japanska vanan att gråtande erkänna allt som revolutionens patrask tillvitar honom. Inte för att det behövs, men CB stå på dej – var förvissad om att vi är många som uppskattar att du inte låter dej rubbas av diverse strunt, i detta fall troligen löpsedelsstrunt.
@Per Fredö 12:38
Vad vill du säga med din föreslagna länk?
Att jag tar upp EURATOM-avtalet 1995 är kanske ett avsteg från ämnet, eller kanske ändå inte? Det skulle kanske kunna utgöra diskussionsunderlag för att Carl Bildt har en ”transnationell” dagordning.
Det som upprör mig, såsom varande en relativt påläst person i samband med EU-valet 1994, är att jag inte underrättades om eller stötte på det förpliktigande Euratomavtalet. Det finns dock en liten chans att jag har missat Euratomreferenserna i det beslutsunderlag om kandidatlandet Sveriges avtal med EU:s medlemsstater, som delgavs allmänheten inför EU-folkomröstning 1994. Upplys mig då, någon! Det var för ca 1 år sedan som jag först blev medveten om att sedan 1995 gäller följande:
* EU har optionsrätt på allt ”svenskt” uran (art 57).
* Allt ”svenskt” uran är EU:s egendom (art 86).
* Detta gäller även malmer och råmaterial (art 52).
http://eur-lex.europa.eu/en/treaties/dat/12006A/12006A.htm#Note_E0016_ref.
Nedanstående länk, som inte verkar fungera, redogjorde Naturskyddsföreningens tolkning av EU:s optionsrätt, som också är min:
http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/klimat/energi/karnkraft/uranbrytning/
”Sverige kan tvingas leverera uran till Europas gemensamma bränsleförsörjningsbyrå
Europeiska atomenergigemenskapen brukar förkortas Euratom. Euratomfördraget blev antaget samtidigt med Romfördraget, som upprättade den Europeiska ekonomiska gemenskapen 1957. Euratom är ägare till allt klyvbart material inom gemenskapen. Klyvbart material är ämnen vars atomkärnor kan klyvas, vilket frigör en mängd energi. Uran 235 och plutonium 239 är exempel på klyvbart material. Medlemsländer, företag eller personer som producerat eller importerat materialet ska ha obegränsad rätt att utnyttja det. Euratom har dock enligt fördragstexten en så kallad optionsrätt, eller företrädesrätt. Företrädesrätten gäller alla malmer, råmaterial och klyvbara material som gemenskapen producerar.
Det är Euratoms bränsleförsörjningsbyrå ESA (Euratom Supply Agency) som kan utöva optionsrätten, vilket den dock hittills inte har gjort. Byrån har också ensamrätt att ingå avtal för leverans av sådant material från producenter utanför gemenskapen. Under Sveriges förhandlingar om medlemskap i EU fick Sverige försäkringar om att Euratom inte kommer att utöva optionsrätten över svenskt klyvbart material. Det finns dock inget skriftligt dokument som bekräftar Sveriges oberoende av Euratomfördraget. Senare har framkommit att Sverige inte har något officiellt undantag från Euratomfördraget. Därmed finns inga juridiskt hållbara regler som förhindrar EU att i ett krisläge tvinga Sverige att leverera uran till ESA. Dock framkommer av en fråga ställd till EU-kommissionen att risken för påtvingade uranleveranser till EU enbart finns om uran redan utvunnits i landet (se art 52 i Euratomfördraget). Om ingen brytning etableras finns inte någon risk för påtvingad brytning och tvångsleveranser till övriga EU.”