Jo, det gick att komma överens

STOCKHOLM: Så blev det till sist den efterlängtade och viktiga överenskommelsen om EU:s långtidsbudget.

Som jag skrev om i går blev det en kompromiss mellan olika intressen på det sätt som alltid är fallet – men i allt väsentligt en bra sådan.

Jag har fått beskrivning av på hur långa förhandlingar skedde både i plenum och bilateralt under torsdagskvällen och natten.

Men på fredagseftermiddagen kunde stats- och regeringscheferna nå en överenskommelse om budgetramen som kan betecknas som mycket gynnsam för Sveriges del.

Och ungefär så här blev det för den som är intresserad.

Överenskommelsen innebar att totalnivå på budgetramen om ca 960 mdr euro (1,00% av BNI) i åtaganden innanför ram och ca 970 mdr euro (1,01% av BNI) inklusive åtaganden utanför ramen.

Detta innebar en minskning av kommissionens ursprungliga förslag från 2011 på 1083 mdr euro (1,11% av BNI). I betalningar innebär detta en nivå på 908,4 mdr euro.

Det är första gången sedan Sverige gick med i EU som man minskat EU:s budget, och i dessa tider av betydande besparingar i olika länder var det en viktig signal.

Överenskommelsen innebar också att budgetstrukturen till viss del moderniseras, och det är ju en ståndpunkt som Sverige har drivit.

Det görs neddragningar av jordbrukspolitiken med ca 10% och den s k sammanhållningspolitiken med nästan 7% i jämförelse med 2007-2013.

Detta sker samtidigt som budgeten för forskning och utveckling och infrastruktur ökar med ca 40% i jämförelse med innevarande period. Viktigt i bägge avseendena.

Samarbetet på det rättsliga området ökar med ca 29% och samarbetet på det utrikespolitiska området med ca 5% i jämförelse med innevarande period.

Lite snålt i förhållande till de utmaningar vi står inför, men det är möjligt att det finns mekanismer för att hantera det.

Vad gäller återflödet till Sverige blev utfallet från sammanhållningspolitiken mycket bra, där vi i princip får behålla samma nivå som under innevarande budgetperiod, detta samtidigt som EU:s rikare länder (EU15) i genomsnitt får en minskning på ca 18%.

På inkomstsidan fortsätter innevarande system, inklusive rabatterna, fast med vissa modifieringar.

Bl.a. blir Österrike av med sin rabatt och Danmark blir nytt rabattland med en klumpsumma på 130 meuro per år. För Sveriges del får vi i) rabatt på UK-rabatten ii) en höjning av vårt reducerade momsuttag från 0,10% till 0,15% (samma som Tyskland och Nederländerna)och en BNI-klumpsumma på 185 meuro per år.

Detta innebär att nettovärde av Sveriges rabatt minskar från nuvarande ca 3,4 mdr kr/år till ca 2,8 mdr kr/år för nästa budgetperiod, till viss del beroende på att budgetramen minskar.

Och det är en klar förbättring i jämförelse med tidigare förslag under förhandlingarna där i princip vår rabatt utraderades.

Hela överenskommelsen sammantaget betyder att Sveriges avgift till EU-budgeten i genomsnitt blir ca 32 mdr kronor per år i fasta priser, vilket är en minskning i jämförelse med avgiften på 32,5 mdr kronor för 2012.

Nu går denna överenskommelse mellan regeringarna vidare till Europaparlamentet för dess ställningstagande. Där finns det ett betydande stöd för högre utgifter på vissa områden, men vi får se hur dess överväganden till slut kommer att se ut.

Och i slutändan krävs det en överenskommelse mellan regeringarna i form av rådet och Europaparlamentet för att budgeten skall bli verklighet.

En kommentar till Jo, det gick att komma överens

%d bloggare gillar detta: