Dialoger dagen efter

WASHINGTON: I dag är det dagen efter voteringen i FN:s generalförsamling i går, och mycket av diskussionen om vad som skall hända nu centreras ju till den stad där jag nu befinner mig.

Och jag ser att på plats här i staden för diskussioner i dag finns såväl Israels utrikes- och försvarsministrar som Palestinas premiärminister och Jordaniens utrikesministrar.

Alla kommer de att träffa utrikesminister Hillary Clinton, och det är inte svårt att gissa vilka frågor de samtalen kommer att handla om.

Mina olika samtal här handlade ju också de till betydande del om situationen i Mellersta Östern och om vad som måste stå på agendan nu.

Själv ägnar jag större delen av dagen åt den mer informella transatlantiska dialog vi brukar ha i regi av bl a Brookings Institution.

Den har skett två gånger om året under de senaste tretton åren, och även om jag inte var med om det allra första mötet har jag deltagit relativt kontinuerligt under större delen av denna tid.

Situationen i Syrien och våra olika alternativ och möjligheter där, säkerhetsfrågor i det vidare europeiska området och utvecklingen i Kina hör till de frågor som står på dagordningen för våra diskussioner i dag.

Och senare på dagen och kvällen skall jag sammanträffa med min polske kollega Radek Sikorski som också tillhör de utrikesministrar som av det ena eller det andra skälet råkar vara i den amerikanska huvudstaden just nu.

I den politiska debatten här är det dock snarast den prekära situationen med de amerikanska statsfinanserna som dominerar.

Det handlar mycket konkret om nödvändigheten av att före årsskiftet komma fram till en överenskommelse som mycket tydligt får ner det stora underskottet.

Budet från Vita Huset just nu förefaller huvudsakligen att handla om att höja olika skatter, och detta har uppenbart lett till en försämring i atmosfären i samtalen.

För en överenskommelse kommer det sannolikt också att bli nödvändigt med betydande minskningar av olika utgifter.

Men även om valet nu har klarats av är de politiska svårigheterna att komma överens om dessa uppenbarligen betydande.

För oss européer här känns det på något sätt bekant, men för många här är det en ny och bitter verklighet som de nu konfronteras med.

13 kommentarer till Dialoger dagen efter

  1. Jonas Gustavsson skriver:

    Här kan man läsa om en utrikesminister med ryggrad, något vår svenska motpart saknar!

    http://www.jpost.com/DiplomacyAndPolitics/Article.aspx?id=294114

  2. stonelone skriver:

    Israel är i sin fulla lagliga rätt att bygga så mycket de vill i deras administrativa område area C. Påståendet att det är ockupation är en palestinsk skröna och har inget med internationell rätt att göra. Vad som i slutänden ska tillhöra vem har såväl palestinier som israeler förbundit sig att lösa i fredliga förhandlingar. Hela Västbanken är i själva verket omstritt område så fram tills frågan fått sin lösning har bägge parter rätt att bygga så mycket de vill inom sina respektive administrativa områden.
    Palestinerna gör det redan i area a och b och bygger t.o.m. illegalt i area c.
    Förhoppningsvis börjar Israel riva dessa illegala svartbyggen.

  3. florimond77 skriver:

    Kanske dags att slutgiltigt lösa vad som är ”Israels lagliga rätt” eftersom det råder sådan brist på klartext av Israels brott i olika sammanhang, mest beroende på den generande vissheten av de facto hos höga dignitanter världen över.
    Det är oroande, men inte oväntat att Netanjahu fortsätter att attackera och redan har brutit vapenvilan ett antal gånger genom att inte reagera på sina soldater som skjutit hjäl unga obeväpnade palestinier, tillåter jakt på fiskare vid kusten mm samt hotar med att bygga ut illegala bosättningar.
    Dagligen trakasseras palestinier. Hur länge ska det dröja innan de slår tillbaks och Netanjahu får sitt lystmäte tillfredställt?

  4. un2here skriver:

    stonelone,

    Det är väl inte bara Västbanken som är omstridd – utan hela Israels existensberättigande?

  5. Per Fredö skriver:

    http://www.economist.com/news/united-states/21567125-finding-common-ground-cutting-spending-getting-down-brass-tacks

    Artikeln ur Economist visar väl vilka besparingar som är nödvändiga och möjliga i den amerikanska federala budgeten.

    Noteras kan de drastiska militära nedskärningarna, liksom höjda avgifter och begränsningar i Medicare.

    Vad gäller skattehöjningar så kommer de med automatik slå igenom, eftersom de skattesänkningar , som Bush genomdrev just skulle vara tillfälliga.

    Däremot råder oenighet om ytterligare skattehöjningar för de med de högsta inkomsterna
    Motiveringarna torde främst vara minskad lust att studera, arbeta, starta företag och därtill i USAbetala lika höga inkomstskatter som i vårt land.

  6. rootlesroot skriver:

    un2here

    Sant. Om du med det menar hela arabvärlden,den muslimska världen,världens tokvänster,nazister,islamister, andra antisemiter och Israelhatare.

  7. florimond77 skriver:

    Jag förstår inte hur palestinierna står ut. De dödas när de obeväpnade protesterar, deras fiskare attackeras, de slängs ut ur bussar på väg till arbeten i Israel, massor av människor lider av skador från Israels krig, dör från dessa skador som åstadkommits av olagliga vapen, de lever på svältgränsen i Gaza, de vet inte när de får el mm mm mm. Nethanjahu förlorade sitt mordkrig i Gaza. Nu har han börjat på Västbanken med bulldozers.
    Stoppa Israels ocupation och apparteidpolitik omedelbart! Israel måste tvingas att ge upp sina fashisitiska sionistideer och sluta drömma om ett etniskt rensat judeland som inte på något sätt platsar i vår tid eller kommer att kunna överleva.

  8. rootlesroot skriver:

    florimond77

    Hemskt. Du glömde berätta att det svälter ihjäl, rånas och våldtas tusentals palestinier varje dag, 30 timmar/dygn. Och allt görs av israeliska soldater i Gaza. Hamas borde protestera!

  9. rootlesroot skriver:

    florimond77

    Ursäkta jag kompletterar dig igen. Vi glömde ju det allra viktigaste, nämligen det faktum att Israel kärnvapenbombat Gaza minst 10 ggr/dag senaste veckan och har därmed förintat hela Gazas befolkning vilket varje palestinier i Gaza kan vittna om under ed.

  10. florimond77 skriver:

    rootlesroot
    för info sök i Haaretz samt genom Harry Fear/journalist på plats
    Vid midnatt sköts 4 palestinier ihjäl av israeliska tanks. De israeliska terroristerna fortsätter att attackera Gaza.

  11. rootlesroot skriver:

    florimond77

    4 palestinier. Du skämtar. Det var väl 400.000 du menade?

  12. dennisnlundkvist skriver:

    Åsså tar vi allt ett varv till då eftersom den här bloggposten tangerar den förra jag kommenterade i:

    Det finns redan en tvåstatslösning att förhålla sig till. I den lösningen ingick Judéen och Samarien (västbanken) redan från början men det området ockuperade araberna i Jordanien i kriget 1948.

    Vad har förändrats i PLO:s och de omkringliggande arabstaternas inställning (Arab League) till Israels existens, du vet den där liknelsen med havet och vilka som bör skickas ut i det? Nä, just det, ingenting. Det finns alltså ingen som helst logik i att rösta som Sverige gör. Försök säga det till Regeringen i Prag. Ingen behöver heller ha några som helst förväntningar på Israel avseende vilja till förhandlingar. Israel är alltid den part som uppmananar till förhandlingar, försök inte jämställa parterna i den här konflikten enligt nån slags kålsuparteori. Sånt får möjligen förankring hos muffare och andra historielösa unga. Så ta ett principresonemang med Tjeckien istället, så kanske Sveriges regering får lite guidning i hur de skall kalibrera sin politisk-moraliska kompass.

    Det är en synnerligen smutsig hantering världssamfundet och svenska regeringen håller på med. Lyssna på PLO:s ambassadör Areikat hur han vill etniskt rensa de områden som lyder under palestinsk jurisdiktion (artikel i USA Today – ”PLO ambassador says Palestinian state should be free of Jews”, därför att det nog ligger i båda parters intressen. Vilken fullblodsgalning. Historien vill upprepa sig och Sveriges konservativa regering har ingenting emot att liera sig med anti-semiterna i världen för att se till att så sker.Tvi vale! Du är en skam Carl Bildt, konservativ som du är.

    Hade du Bildt haft minsta lilla moralisk ryggrad så vågade dom kanske snegla på Regeringen i Prag (de enda som röstade med Israel i europa. De enda som verkar fatta vad som är på gång). Men du som alla andra döljer sig bakom fredsargumenten, alla ska vara snälla, oproportionerligt våld mm. Klassiskt undflyende för en aggressiv bråkstake och mobbare som alla är rädda för egentligen.

    Tjeckoslovakien har stått upp för Israel tidigare också, var var Sverige då? Det var1948 och då var Tjeckien dessutom det enda land som i princip räddade kvar Israels existens 1948 genom att sända hjälp och vapen till Israelerna, bland annat mausergevär (fullstämplade med swastikor). De förstod vad som pågick och höll på att hända ÅTERIGEN 1948. Denna erfarenhet sjönk in hos israelerna och den 7 april 1967 så fick de sina farhågor besannade (http://www.jewishvirtuallibrary.org/jsource/History/67_War.html).

    Världssamfundet är en hoper med cocktailsugande, terroristkramande ynkryggar, så mycket kan man konstatera. Jag skäms för att vara svensk när jag tar måste ta del av sånt här och behöva erkänna att mitt lands regering låter sig duperas av skrikande terroristkramamre och anti-semiter och är medskyldigt till försök till folkmord. Dags att söka Tjeckiskt medborgarskap!?

    //Politiker är som blöjor, man måste byta båda av exakt samma anledningar.

  13. Per Fredö skriver:

    Detta att ge Palestina observatörsstatus är naturligtvis tveeggat.

    FN-beslutet, där motståndarna fegt valde att avstå från att delta i debatt och beslut.

    Att jämföra denna observatörsstatus med den som Vatikanen har är också orimligt.

    Palestiniernas krav på inflytande inom FN går väsentligt längre.
    De vill bli representerade i alla FN-organ för att göra sin röst hörd där.
    Den lär bli ren och skär propandanda och antisionistiska utspel.

    Att Sverige valde att ställa sig bakom FN-beslutet var inget annat än en politisk kompromiss inom alliansen.
    Det var folkpartiet, som drev det kravet nästan ultimativt.

    Att sedan Fredrik Reinfeldt måste säga att regeringen ser det svenska ställningstagandet, som ett steg mot fredsförhandlingar, visar bara vilken roll han måste spela som statsminister.

    Det gäller för övrig också Carl Bildt, som menade, säkert mot bättre vetande, att USA hade fel med sitt nekande.

    Att sedan Hillery Clinton inte ställt sig bakom en ytterligare bosättningspolitik är riktigt.

    Det israeliska utspelet vad gäller de 3 000 nya bosättningarna är sannolikt ett skrämskott.

%d bloggare gillar detta: