STOCKHOLM: Dagen i Paris kom bland annat att bjuda på ett antal snabba promenader genom staden med den möjlighet att suga in lite av dess angenäma atmosfär.
Och skälet till detta var den kombination av italienskt statsbesök och lite sedvanliga demonstrationer som kom att blockera trafiken lite mer än vanligt.
Så de snabba promenaderna var vår långt ifrån oangenäma lösningen på den utmaningen.
Förmiddagen kom att ägnas dialogen om behovet och möjligheten av en tydligare gemensam europeisk global strategi inte minst när det gäller frågor om vår säkerhet.
Här fanns företrädare för tankesmedjor i Sverige, Polen och Italien, ledningarna för såväl vår egen försvarsberedningen som Frankrikes arbete med en ny vitbok om sin säkerhetspolitik liksom olika militära och diplomatiska representanter.
Och det blev ett intresseväckande tankeutbyte som jag tror att vi alla lämnade berikade med nya tankar och intryck.
Sedan går vi se vad detta sedan kommer att sätta för avtryck i de olika ansträngningar som deltog i dessa timmar av dialog på anrika universitetet Sciences Po.
Utöver detta passade jag självfallet på tillfället till uppföljande samtal främst om situationen i Syrien med den sakkunskap i denna fråga som ju finns i den franska huvudstaden.
Och innan det var hemåt igen blev det samtal på utrikesministeriet Quai d’Orsay med utrikesminister Laurent Fabius.
Vi träffades visserligen förra veckan i Kairo och i början av denna vecka i Bryssel, men det har blåst mycket sand genom öknarna sedan dess, och det var viktigt att stämma av olika synpunkter och informationen.
Vi var alldeles överens om nödvändigheten av att alla nu fullt ut respekterade varje del av den överenskommelse om vapenvila och blockadöppning som nu de facto ingåtts mellan Israel och Hamas.
Inte minst EU har ju anledning att verka för att den politik vad gäller Gaza vi sedan länge stått för nu verkligen genomförs.
På sikt tror jag det är en avgörande förutsättning för att överenskommelsen i övrigt skall hålla.
Vi berörde också den sannolika men ingår säkra voteringen i FN:s generalförsamling om Palestina mot slutet av den kommande veckan.
Exakt hur resolutionen kommer att utformas är inte klart, och mot den bakgrunden är ju ett slutgiltigt ställningstagande vare sig möjligt eller lämpligt.
I grunden borde ju få stater ha starkare skäl att rösta för denna än Israel eftersom den är så tydlig om en tvåstatslösning med full respekt för staten Israel och därtill skulle bereda vägen för direkta och omedelbara fredssamtal.
Däremot är väl dess text någonting som en stat som Iran kommer att ha svårt att svälja. Det skall bli spännande att se.
Men kontakterna i dessa frågor kommer att fortsätta under de kommande dygnen.
Medan vi samtalade i Paris samlades stats- och regeringscheferna till viktigt toppmöte i Bryssel med EU:s långtidsbudget i centrum.
Om det kommer att lyckas att nå en uppgörelse under de kommande dygnen eller ej återstår att se. Förr eller senare måste alla vara beredda att kompromissa.
För min del hoppas jag att den kompromissen i alla fall inte kommer att gå ut över de resurser vi ju så tydligt behöver för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.
I morgon blir en annorlunda dag med besök av bl a Tunisiens utrikesminister Rafik Abdessalem och möte med ambassadörerna från de övriga EU-länderna.
Angående Israel och tvåstatslösning så tar jag de senaste fem årens utveckling som intäkt för att se Israels medgivande som osannolikt. Beroende på var gränserna dras skulle en sådan lösning minska Israels kontroll över områden som nu kontrolleras och som kan tas i anspråk bit för bit med nya bosättningar. Israel har kontrollen och tiden på sin sida. Lägg dessutom till rädslan för nya attacker från araberna, som i ärlighetens namn inte är allt för osannolika i en framtid med två självständiga stater, så blir Israels troliga ståndpunkt än tydligare.
Men vem vet, jag kan ha fel. Hoppas det för nuvarande situation är varken bra för israeler eller palestinier.
Det är kanske av intresse för debatten om läget i
västra Asien att ta del av vad en mycket trovärdig källa
skriver.
http://krigskonster.blogspot.se/
Det finns uppenbart en chans för nya fredssamtal om den politiska viljan finns.
Hamas är allierad med Egypten vilket inte är kompatibelt med fortsatt raketbeskjutning från Gaza. Israel och Egypten har ett fredsavtal från 1979 som förutsätter en lösning på den palestinska frågan, dvs. en två statslösning. Israels bosättningspolitik är inte kompatibelt med detta.
Får se om Hamas och Israel kan leva upp till detta eller om de är fast i historien? Förmodligen har Egypten en central roll för att få Hamas att överge raketbeskjutningarna och USA en viktig roll att få Israel att ge upp bosättningspolitiken. EU kan spela rollen av medlare mellan parterna.
När man hör parternas utspel efter vapenvilan är det lätt att bli cynisk. Det militära tänkandet verkar cementerat i tankestrukturerna i Mellanöstern. Men som sagt, om man kan övervinna detta så finns det en öppning för nya samtal.
CB:s blogg börjar bli mer och mer förvirrande och för många skrivfel. Som jag har skrivit tidigare:Ibland måste alla sova.
karrman ,
Jag tror att du kan ha rätt.
Jag inser att det låter syniskt, men kanske kan det vara så att denna konflikten kan leda till hållbar fred.
Tidigare har ingen brytt sig om deras ”gnabb” men med nya ledare i Arabvärlden fruktade man nu en upprepning från 2008 när våldet nu eskalerade och satte press på båda parter att besinna sig.
Jag hoppas att man nu inte nöjer sig med en tillfällig vapenvila utan verkligen anstränger sig för att skapa förutsättningar för en tvåstats-lösning.
Kalle medan du promenerar runt i Paris undrar jag varför du är så tyst kring Haagtribunalens totalitära beslut i förra veckan? Den 16 november 2012 är en mörk dag för mänskligheten. Haagtribunalen förlorade all sin kredibilitet i förra veckan, för oinsatta rekommenderas följande länk:
http://www.nolanchart.com/article9961-gotovina-and-markac-acquittal-exposes-ictys-political-agenda.html
Jag kan rekommendera Carl Bildt och för den delen alla andra att läsa John Borgs nyutkomna bok De utvalda.
Är skärmytslingarna i Gazaområdet bara en avledning
från uppmärksamhet på utvecklingen i Syrien?
USA har återkallat en flottstyrka på väg till USEC strax
väster om Gibraltar och nu ”kommer ryssen” – tillbaka……
http://www.debka.com/article/22558/Russian-warships-in-position-opposite-Israel
Ryssland har i kärva ordalag varnat NATO för att sända
Patriot-missiler till Turkiet.
Vid en större konflikt i västra Asien kan självklart de militära
aktiviteterna på ”sydvästfronten” återupptas med minimal
varseltid då HAMAS missiler finns kvar och fler lär enligt
tidigare rapportering vara på väg från Iran.
De ryska flottrörelserna bekräftas på en turkisk militär nätsida
som rapporterar flottrörelserna genom Bosporen.
”Lugnet före stormen”?
Cypern förhandlar om nödlån av EU.
En lösning kunde kanske vara att Grekland säljer sina intressen på ön till Turkiet ?
På så vis skulle Grekland få in pengar och behöva mindre lån av EU’s skattebetalare, Cypern införlivas med Turkiet och Cypern skulle slippa låna pengar.
Stefan Löfven har idag tagit ställning för ett svenskt JA i FNs generalförsamling till observatörsstatus för Palestina.
Hoppas bara att prestigen nu inte tvingar Moderaterna och de övriga i Alliansen att sätta sig på tvären i denna fråga bara därför att Socialdemokraterna säger JA.
Ja, det skandalösa frikännandet av de kroatiska generalerna hamnade i medieskugga av Gaza m.m. Hade Gotovina varit serb vore det däremot inte svårt att föreställa sig rubrikerna: ”Slaktaren från Balkan frikänd” osv.