Från Vilnius till Tbilisi

TBILISI: Mötet i går kväll över middag och sedan under huvuddelen av denna dag med den s k NB8-kretsens utrikesministrar var mer alla rimliga mått mätt både trevligt och bra.

För min del har ju den senaste veckan – med avbrott gör besöket i Addis Ababa – dominerats av relationerna i närområdet med besök och överläggningar i Stavanger, Bodö och Vilnius.

Ett besök i Helsingfors fick skjutas upp p g a resan till Etiopien, men det kommer att bli av inom en vecka.

Men tillsammans kan dessa resor och möten ses som ett mycket tydligt uttryck för hur viktiga relationerna inom vår egen region är för oss.

Det handlar ju om konkret samarbete för ekonomisk utveckling, säkerhet och samarbete i vår egen del av världen.

Men det handlar också om att vi i de allra flesta frågor som står på den europeiska eller internationella agendan har samma grundläggande inställning.

Nästa år vid denna tid hoppas jag att vi kommer att kunna samlas för motsvarande informella överläggningar i NB8-kretsen i Visby.

Våra diskussioner kom också till betydande del att handla om situationen i de olika länderna i EU:s Östliga Partnerskap.

Inte minst gällde det det nu högt uppskruvade stämningsläget mellan Armenien och Azerbaijan efter ett tämligen anmärkningsvärt agerande av det senare landet.

Men vi vädjade till bägge länderna att göra vad de kan för att minska spänningen.

Från Vilnius flög jag på eftermiddagen till Warszawa, och tillsammans med min polske kollega Radek Sikorski har jag nu anlänt till den georgiska huvudstaden Tbilisi.

Anledningen till vårt besök hör nu står främst att finna i det georgiska parlamentsvalet den 1 oktober.

Vårt budskap till regeringen här är att den måste göra sitt yttersta för att det valet sker enligt höga europeiska krav, och vårt alls icke mindre viktiga budskap till oppositionen är att den har en skyldighet att acceptera även ett valresultat som går den emot.

Valen i Georgien under de senaste åren har blivit allt bättre, men det finns fortfarande utrymme för förbättringar och den månghövdade skaran av europeiska och andra observatörer kommer att vara vaksamma.

Allvarligare är då kanske de underliga signaler som kommit från den mångmiljardär som plötsligt gjort sig till oppositionsledare, och som stundtals låter som om det är  gatan efter valdagen snarare än valurnan på valdagen som skall avgöra vem som skall styra landet.

I kväll blir det middag med utrikesminister Gregory Vashadze här i Tbilisi, och efter samtal här i morgon med inte minst oppositionens företrädare blir det middag med president Mikheil Saakashvili i en annan del av landet.

Bortsett från det mer omedelbara syftet ger besöket självfallet möjlighet att mer allmänt diskutera landets utryckning och reformpolitik.

Ekonomin växte med 7% förra året och första halvåret i år visade faktiskt motsvarande siffror med en kraftig ökning inte minst av turismen. Och det är imponerande satsningar man gör också i detta avseende.

Och tillsammans med Moldavien tillhör man mycket tydligt ledningen i reformligan i det Östliga Partnerskapet.

Tidigt torsdag morgon planerar vi så att återvända till Warszawa och Stockholm.

Men världen i övrigt står ju knappast stilla.

Tidigare i dag hade jag från Warszawa ett samtal med nya sändebudet i Syrien-frågan Lakhdar Brahimi. Han var i New York och skulle äta lunch med såväl Ban Ki-moon som Kofi Annan och diskutera hur han skulle lägga upp sitt arbete.

Jag försäkrade honom självfallet om vårt starka stöd, och vi kom överens om fortsatt kontakt när vi bägge är i New York mot slutet av månaden. Då har han också hunnit med att besöka Damaskus.

En kommentar till Från Vilnius till Tbilisi

  1. […] საგარეო საქმეთა მინისტრმა თავის ბლოგზე აღნიშნა, რომ: თბილისში შეხვდა […]

%d bloggare gillar detta: