Europa, Somalia och WFP i Davos

DAVOS: Direkt efter ankomstr till Davos i sol och töväder – men mängder med snö – rakt in i de olika debatterna och diskussionerna här.

Och för min del handlade de först och främst om den europeiska framtiden.

Publiciteten runt om i världen om de olika kriserna under de senaste åren i Europa har lett till att världen i övrigt nästan avskrivit oss.

Men jag är – inte bara mot den bakgrunden – övertygad om att Europa har förutsättningar för att överraska positivt under de kommande åren.

Att det kommer att krävas politiskt ledarskap för det är en självklarhet.

Men sedan har det handlat om krisen i Somalia med ett bra informellt möte med olika internationella aktörer som leddes av Gunilla Carlsson.

Och kvällen tillbringades i World Food Programs tält här i Davos där normalt många från FN och de olika humanitära organisationerna samlas för att diskutera de olika utmaningar inom deras område vi står inför.

Gästen framför andra på middagen var ärkebiskop Desmond Tutu från Sydafrika som med sedvanlig blandning av gripande känsla och befriande humor talade om sitt Afrika, dess bakgrund och framtid.

Och där även jag hade möjlighet att framföra vår uppskattning för de insatser som WFP gjort och gör runt om i världen.

Det dör ett barn av hunger var sjätte sekund – och med två miljarder ytterligare människor i världen fram till 2050 måste vi kunna producera och distribuera 70% mer livsmedel än vad vi gör i dag.

Men nu är det slut för i dag.

Det blir tidig start i morgon bitti.

10 Responses to Europa, Somalia och WFP i Davos

  1. Jon Reina skriver:

    Et godt råd Bildt – kom deg snarest ut av teltet til WFP. Sannheten er at samtlige av verdens uland (utenom de som styres av islamsk) faktisk er på god vei ut av sin tidligere armod.
    Ja vel, så dør det stadig et barn hvert sjette sekund i vår verden, men for bare fem år siden døde det et barn hvert 4 sekund. Så verden gå fremover, selv for u-land…

  2. Mrs G skriver:

    Det finns faktiskt mer vi kan göra här i västvärlden än att producera mer mat http://wp.me/p1uIV8-2Li

    Mrs G

  3. blombladivinden skriver:

    ” …. fram till 2050 måste vi kunna producera och distribuera 70% mer livsmedel än vad vi gör i dag.”

    Ironiskt, men Grekland tvingades bränna ner en miljon olivträd för att få inträde i EU-klubben!

  4. Kachina skriver:

    ”Ironiskt, men Grekland tvingades bränna ner en miljon olivträd för att få inträde i EU-klubben!”

    Så blir det, när broilergödda politiker tänker.

    Jag har i tio år uppmanat Sverige att plöja upp all 50-talets åkerareal, nu igenvuxna av sly och granplanteringar. Vi kommer att behöva dem.

  5. Jon Reina skriver:

    Jeg frykter du må fortsette å fortvile Kachina, for i Sverige synes det som alt handler om å frigjøre og forvandle dyrket mark – til energiskog…

    En annen sak er av ingen Nordisk land har klimamessige forutsetninger til å bli store jordbruksland, selv ikke Danmark som mange i Norge og Sverige feilaktig tror at er det. Danmark er ikke stor på spannmål eller grønnskaksdyrking, bare på griseoppdrett og som fleskeprodusent…

    En tredje sak er at stemplene ”Godt norsk” og ”gott svensk” som settes på norske, respektive svenske grønnsaker, bare unntaksvis holder må. Siden jordsmonn, samt vårt kalde klima gjør den til annenrangs produkter i forhold til tilsvarende produsert på varmere breddegrader.
    Unntaket er jordbær (jordgubber) som vi kan eksportere siden våre først er modne når det er slutt på den i sørlige breddegrader – mens tomater er verstingene i Norden-klassen. Det er nemlig ikke mye godt å si om produkter som har blitt drevet frem og modnet i miljøbomber som skandinaviske oljefyrte veksthus…
    For noen få år sideregnet noen doktorander ved NTNU (tilsvarende KTH) seg frem til at vi kunne doble bilparken og kjøringen i Norge – med 0,0% mer total luftforurensning so resultat – om vi samtidig hadde sluttet med industriell produksjon av tomater i landet.

    Jeg tror derfor det hadde vært smartere nasjonaløkonomisk å gi fattigere land i tredje verden mulighet til å dekke behovet vårt for friske og solmodne grønnsaker. Det hadde også vært bra for alle de fattige landene vi inntil i dag har stoppet fra å selge varer på våre nordiske markeder – med høye og proteksjonistiske tollbarrierer…

  6. Kachina skriver:

    Ja, energigrödor (raps) är viktiga och går bra att odla även i norra Sverige. Potatis, är en exportprodukt. Jag har själv odlat 20ha potatis och exporterat till Brasilien. Detta har pågått sedan WW” med Johnson-linjen. Norrlandskusten är i princip virusfri, tack vare skyddet av den Skandinaviska bergskedjan. Så, vår sättpotatis är efterfrågad.

    Visst vore det smartare att odla i fattigare länder, men transporterna är för långa i den situation vi snart kommer att befinna oss, om krig i Hormuz-sundet utbryter. Det vi behöver är energigrödor, oljeväxter inte energiskog. Tomaterna kan vi avvara oavsett om de är lokalt odlade eller importeras från Gran Canaria.

    Men oljeväxter behöver vi, på all åkermark, även den som är nedlagd sedan 50-talet.

  7. Leo Occam skriver:

    Sydafrika ja, och framtiden. Var finns protesterna mot nedmonteringen av demokrati och yttrandefrihet i sydafrika ? Här har Sverige ett särskilt ansvar pga det långvariga stödet till ANC, vilket alltså nu leder till att en korrupt diktatur byggs upp.

    Utvecklingen i Sydafrika är en skam men de skyldiga tiger och tittar åt ett annat håll. Svagt, uselt och ryggradslöst !

  8. Akaa (@akaa111) skriver:

    Att ge enbart bistånd till Somalia hjälper ej! Man måste eliminera hoten först!

  9. Jon Reina skriver:

    Kachina.
    Jeg har selvsagt intet imot dyrkning av raps og poteter i Norden – eller typer korn og grønnsaker som kan dyrkes i store volum på frilandsåkre. Altså alle typer jordbruksprodukter som ikke krever veksthus for å dyrkes i Norden.

    Jeg synes også det var imponerende dette med eksport av svenske settepoteter til Brasil. Det beviser jo at selv i kalde Norrland kan bønder finne nisjeprodukter som de odle frem og selge på eksportmarkedet til god pris.
    Men sett i sammenheng med Sveriges totale potetproduksjon, så er vel slike eksportsalg ganske ubetydelige volum tatt i betraktning.

    Derimot må vel vi begge erkjenne at nordisk jordbruk, kanskje unntatt de sydligste delene av Sverige og Danmark – har så korte sommere at det ofte skaper problemer selv for innhøstning av tradisjonelle nordiske jordbruksprodukter. For eksempel kunne man for 20-30 år siden dyrke Bygg av høy kvalitet helt opp til de nordlige delene av midten av Skandinavia, mens Hvete dyrket på så høyt mot nord ikke holdt høy nok kvalitet til å selges som menneskeføde. Når har det rett nok skjedd noe med kornsortene vi bruker i de siste 30-år, så det er mye mulig dette har endret seg nå.

    Jeg husker også godt fra 1980-90 tallet at svensker i grensetraktenedro over grensen og kjøpte mel i Norge. Det var to grunner til dette, nemlig at melet var billigere – og at det holdt høyere kvalitet og var bedre å bake med, enn det svenske melet.
    Nå hører det til saken at Norge på denne tiden ble importert alt mel som gikk til til konsum fra USA og Canada, mens alt vårt egenproduserte mel ble brukt til dyrefor på grunn av melets dårlige kvalitet.

%d bloggare gillar detta: