Reflektioner vid årsskiftet

SYDLIGARE NEJDER: Årets sista dag, och på det sätt jag brukat göra under de senaste året publicerar jag några reflektioner om utrikespolitikens utmaningar på DN Debatt.

Länk till artikeln finns via Twitter här till höger.

För ett år sedan efterlyste jag en starkare europeisk röst för att vi bättre skulle kunna möta de växande globala utmaningarna. Efter mycken möda och stort besvär hade vi ju lyckats att få den gemensamma europeiska utrikestjänsten att börja fungera.

Året som gått har utmärkts av växande utmaningar och försvagade möjligheter.

De växande utmaningarna ser vi ju inte minst i det europeiska närområdet åt söder, sydväst och öster.

Förra året skrev jag om utmaningarna i hela området mellan Nilen och Indus och de har sannerligen inte blivit mindre sedan dess.

Orsaken till de försvagade möjligheterna står i allt väsentligt att finna i den ekonomiska krisen i delar av Euro-området och den delvis förlamande inverkan denna haft på EU-arbetet och bilden i världen av EU:s möjligheter.

Men viktigt är att vi är klara över vad som är våra intressen:

Att Sverige har ett fundamentalt säkerhetspolitiskt intresse av en allt starkare europeisk integration är numera knappast kontroversiellt.

Ett samverkans Europa innebär förvisso sina utmaningar – det finns alltid någonting att klaga på i Bryssel! – men att ett söndringens Europa skulle riskera att föra oss tillbaka till faror från förr inses nog av de flesta.

Men i det utvecklingsskede där så gott som varje del av vårt samhälle är allt mer beroende av globaliseringens olika flöden av varor, tjänster och information har vi ett minst lika tydligt intresse av ett Europa vars röst räknas och hörs i världen i stort.

Att vi har ett direkt ekonomiskt intresse av att krisen i eurozonen övervinns är en sak, men minst lika viktigt är vårt politiska intresse av att den försvagning av Europas möjligheter till inflytande som denna innburit kan övervinnas.

Ett Europa som försvagas och förlorar i inflytande innebär en farligare framtid för oss alla.

Av detta följer alldeles självklart att en av utrikespolitikens huvuduppgifter under det kommande året kommer att vara att fortsätta att vara konstruktiva européer, inte minst eftersom det är den linjen som skapar de bästa förutsättningarna för att såväl tillgodose våra nationella intressen som att främja de värderingar som är också våra.

Och med också dessa reflektioner i bagaget går även vi strax in i det nya året.

18 Responses to Reflektioner vid årsskiftet

  1. dogcollar skriver:

    Och Gott Nytt År till Carl Bildt samt alla på UD från en europeisk ”lurker” som läser bloggen varenda dag. Nyårsönskan är att oppositionen samt s.k. journalister också läser denna blogg innan de kommer med tokiga kommentarer och påståenden.

    Cheers from a faithful dogcollar

  2. Kachina skriver:

    ”Av detta följer alldeles självklart att en av utrikespolitikens huvuduppgifter under det kommande året kommer att vara att fortsätta att vara konstruktiva européer”

    Jag har kanske mer högtflygande planer. Jag ser inget annat lyft för Unionen och Euron, än federationen USE, United States of Europe.

    Det borde ha klargjorts redan från början och nu har vi kommit till den punkten att federationen är enda alternativet. För en Svensk Nationalstat enligt 50-talsmodell, finns inte utrymme för på världsmarknaden.

    Jag hoppas att ni i beslutande positioner under nästa år törs tala i klartext. Det kan synas plågsamt för de som vill det gamla invanda, men civilisationer utvecklas och om vi inte vill vara med i den processen, återstå bara att vårt samhälle och trygghetssystem avvecklas.

    Be en bön att vi slipper 30-talets depression, för en kommande depression kommer att bli tiofalt värre. Det finns ännu levande här i Åby-älvdal som kan berätta om de arbetslösa sågverksarbetarna som gick runt i bondgårdarna och bad att får göra ett dagsverke, mot ett mål mat.

    Ni som inte fattar vad en kollaps av EU och euron kommer att innebära, läs vår historia. När ni förstått vidden av det, önska Carl Bildt och EU-samordningen ett lycka till under nästa år, och därnästa,….

  3. stig2entreprenoren skriver:

    Eftersom Euro är ett politiskt projekt främst så kanske det nu snart är dags för nästa fas mot USE.
    Läget kan ej vara så mycket bättre.
    Det är de små kriserna som leder oss framåt.
    Att kostnadsläget och skattemoralen behöver justeras i några av länderna är väl inte så konstigt egentligen. Ju förr desto bättre. Uppflammande protester o dyl är en bra start på mer folkbildning.

  4. AlNabone skriver:

    Som Kachina skriver:

    ”För en svensk nationalstat enligt 50-talsmodell, finns inte utrymme för på världsmarknaden”.

    Jag undrar således:
    Är svaret USE? Är detta svaret?

    Jag kan inte riktigt se att USE skulle vara lösningen på Europas gåta i framtiden. Jag tycker att Sverige ändå klarar den ekonomiska krisen bra utan behov av stöd av övriga EU även om vi kanske nyttjar sådant mer än vad jag känner till.

    Jag håller däremot helt med om att en depression sannolikt kommer slå oerhört hårt i modern tid där pengar i princip är nyckeln till allt. Efter att vi under 1800-1900-talen drivit världen till att skapa metropoler i stället för att sprida ut sig på den stora yta vi har så kommer en depression sannolikt leda till något i sanning apokalyptiskt. Kanske detta var det Maya indianerna menade med att avsluta sin kalender under kommande mytomspunna år.

    Den som lever får se, gott nytt år alla!

  5. Worth remembering and to take notes when reading this blogg

    U.S. Embassy in Stockholm on Carl Bildt’s political abilities have been published by WikiLeaks.
    The diplomats have described Sweden’s Minister of Foreign Affairs, Carl Bildt as a “medium size dog with big dog attitude” (meaning that he is overconfident in his own power)
    who wants to play in the big league despite not being from an influental country.

    The report also describes Bildt as an “arrogant nobleman” with “limited political abilities”
    who enjoys a “long leash” by Prime Minister Fredrik Reinfeldt.

  6. Kachina skriver:

    Steve Angelson.

    Förstår ni inte att ”Hata Bildt-lobbyns” aktiviteter bara stärker hans position?

    Jag ger gärna Carl Bildt en känga, men det måste vara relevant med direkt anknytning. Alltså,……folkmördare och hund är inte godtagbara argument hos den stora tänkande massan. De vill se konkret handling, inte ”guilt by association”.

    Fattar du? Du har precis, genom ditt inlägg, stärkt Carl Bildts position. Jag har mycket att säga till Alliansen vad gäller inrikespolitiken och det faktum att du stärker Bildts position, gynnar inte min argumentation.

  7. Dear Kachina

    With the indulgence of the translation, I cannot comment on your post when it has to do with Swedish domestic affairs. I only refer to that Mr Bildts vanity to positioning him self as kind of foreign minister of EU, blinded by his self-image.

  8. Mrs G skriver:

    Gott Nytt År

    Mrs G & Killarna

  9. observer61 skriver:

    Mr Steve Angelson

    We welcome most relevant views on foreign affairs on theese comments.

    You also – maybe – want to enlighten us on your New Yorker? aspects on the matter of the treatment of the US ”POW” at the base of Guantanamo Bay. And US relations to the Geneva Protocol as well.

    Welcome.

  10. metusalem skriver:

    Wikileaks hade förvisso sin storhetstid under 2011. Låt oss som Kungen sa : ”Vända blad”. Ambassader och andra officiella kanaler får lära sig att någon kan anse att det gagnar mänskligheten att alla vet allt om alla. Förhållningssätter bör bli att man får spara på muntra kommentarer typ liten -stor hund. Diplomatposten blir måhända lite tråkigare men man undviker att lättsårade politiker startar upp en vendetta. Till all lycka hör inte Carl Bildt till denna tyvärr vanliga människotyp utan han nöjer sig med att konstatera att den pubertala humorn alltid har sina tillskyndare.

    För övrigt vill även jag uttrycka en förhoppning om att världen skall klara av att fullfölja en lovande ansats med den arabiska våren.

  11. Per Fredö skriver:

    Så här i ett något lite avlägset perspektiv undrar jag vilka utrikespolitiska reflektioner som Palme skulle ha haft i dag.
    Det finns ju på denna blog en hel del kommentatorer, som politiskt lutar åt det hållet minst sagt.

    Ryck nu ut.
    Det duger inte bara med ert Bildt-hat.

  12. Observer61

    I do not comment on posts where the author is anonymous and afraid of being exposed in public. If you do not dare to stand up for your own words at least with your own first name, your posts becomes worthless to me

  13. oppti skriver:

    Steve Angelson
    You just showed a comment from Wikileaks-a comment not intended for public exposion from an anonymus author.
    All
    Happy New Year

  14. bildterberg skriver:

    Steve Angelson (if that happens to be Your real name):
    If You choose to disrespect each persons own choice
    of level of integrity, please feel welcome to also ignore
    this comment.

    Maybe You share the view on integrity with
    Mark ”facebook” Zuckerberg:

    http://michaelzimmer.org/2010/05/14/facebooks-zuckerberg-having-two-identities-for-yourself-is-an-example-of-a-lack-of-integrity/

  15. Per Fredö skriver:

    Jag har ännu inte fått del av några synpunkter på vilken politik som varit Palmes om han i dag hade fått dominera svensk utrikespolik…
    Palme skulle, tror jag, ha letat efter folkmord, men inte de värsta och mest avskyvärda.
    De skulle ha en antiamerikansk inriktning och självfallet skulle han på rent partipolitiska grunder som andra tvättäkta vänsterpolitiker ha angripit Carl, för sin ”folkmordspolitik”
    Detta inte genom sakligt motiverade artiklar utan på diverse kongresser och på torgmöten.
    Palme skulle också ha stått för en nationalistisk orienterad utrikespolitik, inte minst därför att han inte velat engagera vårt land i vårt deltagande i olika EU-och Nato-operationer som den i Afghanistan.
    Han skulle lura folk med att vi är helt alliansfria alldeles oaktat att han visste att det var motsatsen. Men tyst som muren om det.
    Han skulle också ha varit emot sådant som det östliga partnerskapet därför att det kunnat störa våra relationer med Ryssland. Likaså en försiktig markering mot Georgienkriget.

    Det är också tveksamt om han krävt att utvecklingen i länder som Venezuela och Cuba aktivt skulle drivas i demokratisk riktning.
    Den socialistiska preferensen var en del av hans politik.Ändå var han en klar antikommunist, men dubbelmoralen kännetecknade denne klasskämpe och överklasspojke.
    Det är självfallet att han också skulle kritisera den israeliska politiken, detta inte minst för att han ville ha något liknande Vietnamkriget att ta i sin mun.
    Det nya Palestina skulle glorifieras.
    Det går inte att bara latt åta historiker bedöma hans gärningar. Det finns flera tecken på en Palmerenessans inom dagens socialdemokrati. Den vill ha sin storhetstid tillbaka.
    Visserligen finns det ingen motsvarande retoriker, som kan elda massorna om det nu går sen 68-rörelsen visat sig vara ett opium för folket..
    Men Juholt är ju ändå duktig på utrikespolitiska klavertramp.
    Och Jan Eliasson är visserligen saklig och kunnig, men det hindrar inte att han är en märkligt trogen socialdemokrat oavsett partiets dårskaper..

  16. Bo W. Höglund skriver:

    Dina kommentarer, Per Fredö, är väl genomtänkta och överenstämmer i stort sett med mina, men mina tankar behärskas numera i stället av en allmän lättnad att ingen sådan sosseledare finns som kunde (i fall av ett olyckligt valresultat) driva Sveriges utrikespolitik i okontrollerad riktning rakt vänsterut!
    Och nog skall vi vara tacksamma för att det hemlighetsfulla partiet på något sätt har kommit fram till sin nuvarande Ledare.
    En bättre såsseledare kan väl Alliansen inte ha fått – må vi bara hoppas att inte div. krafter inom Partiet tvingar fram ett nyval!

%d bloggare gillar detta: