Fredspristagare i Stockholm

STOCKHOLM: Denna den näst sista veckan före jul inleds med att vi besöks av de tre fredspristagarna Tawakkol Karman, Ellen Johnson Sirleaf and Leymah Gbowee.

Det blur lunch med Fredrik Reinfeldt, discussion på Utrikespolitiska Institutet och stor buffémiddag på UD som avslutning på den dag då även vi skall hylla deras insatser för fred och för kvinnors rättigheter i världen.

Men för min del blir denna dag också debatt och beslut i riksdagen om vårt deltagande i säkerhetsinsatserna i Afghanistan. Det handlar om den uppgörelse vi slöt mellan regeringen, socialdemokraterna och miljöpartiet i denna fråga.

Med undantag för ett snabbt besök i Rom på onsdagen för samtal med den nya regeringen där blir detta för mig en vecka hemma i Stockholm. Efter förra veckans ständiga rundresande känns det inte fel.

Alldeles säkert kommer mycket av också mitt arbete att domineras av uppföljningen på olika sätt av EU-toppmötet i förra veckan och dess olika resultat.

Jag har ju redan skrivit en del om den saken här, men efter Nobel-helgen och dessutom de diskussioner som pågår i olika länder finns det nu både skäl och möjlighet att fördjupa analysen.

Och att visa även Sveriges väg framåt i det europeiska samarbetet.

7 Responses to Fredspristagare i Stockholm

  1. signifikant skriver:

    Såg dig precis på tv i Afghanistan debatten. Bra att du visade hur ovettig vänsterpartisten var.

    Hur ställer du dig till den nya europakten som det pratas om. Tycker du att Sverige borde vara med?

  2. karrman skriver:

    Jonathan Powell – fd. brittisk diplomat och stabschef under Tony Blair – hade en intressant artikel i dagens Financial Times:

    Cameron’s catastrophic decision on EU

    Om vi antar att den föreslagna Europakten blir en realitet -vilket inte är någon självklarhet – kommer de som står utanför att sakna egentligt inflytande. Det är som detta Powell hävdar.

    Vilken väg kommer Sverige att välja? Den smarta strategin – om man accepterar Powells premisser – vore att ansluta sig till pakten, och därigenom både ha handlingsfrihet och inflytande inom EU.
    Britterna har valt att stänga dörren för euron om kommer därmed att förlora i inflytande. Vad som kommer ut ur eurokrisen återstår att se och det bästa för att bevaka svenska intressen vore att ansluta sig till pakten och därmed ha både frihet och inflytande.

  3. Kachina skriver:

    ”Alldeles säkert kommer mycket av också mitt arbete att domineras av uppföljningen på olika sätt av EU-toppmötet i förra veckan och dess olika resultat.”

    Gör det enda rätta. Uteslut Storbritannien ur Unionen, OMEDELBART!!!

    Jag har börjat förstå att med deras medlemskap följer en dold agenda, med annat uppdrag än att få en stabil Union. De går någon annans ärenden. Ut med dem ur EU, NU DIREKT!

  4. Bo W. Höglund skriver:

    Behövs nog inte, Kachina – EU har ju självt delat upp sig i ett antal delar –
    A-laget – Tyskland och Frankrike
    B-laget – övriga Euroländer
    C-laget – övriga Europa
    D-laget – England
    mvh
    bwh

  5. mrmhalland01 skriver:

    Jag ser konstiga kommentarer här.
    Många av kommentatorerna har länge hävdat att EU ska vara fredens garant i Europa.
    Sedan har man svängt och sagt att EU ska vara den stabila ekonomins garant.

    Idag vrålar man om att utesluta medlemmar, krossa Euron och kämpa emot olika stormakter i unionen.

    Jag har sagt det förr, jag säger det igen : Precis i den tid när alla unioner i vår närhet föll, mer eller mindre blodigt, bildade vi en ny.

    Den ser inte ut att hålla en bråkdel av den tid de gamla gjorde.

    Hoppas att dess kollaps blir oblodig.

  6. Kachina skriver:

    D-laget behövs inte längre. De placerade sig själva som D-nation redan vid inträdet, tydligen för att kunna utnyttja sin rösträtt till att splittra Unionen.

    Kollapsen blir knappast oblodig i och med att euron faller med Unionen, kassaflödet stannar av, banker kräver enskilda på pengar som inte finns, plundringar, tömda mataffärer,……..där följer hela rekvisitan.

    Tyvärr anklagar jag britterna, inte bara för det här agerandet utan även för alla föregående. De har i en rak linje motarbetat Unionen.

  7. Kachina skriver:

    mrmhallan01

    Vrålen och kraven på att utesluta Storbritannien är ett uttryck för besvikelse, naär man inser att de gick med, inte för att bilda en Union, utan för att splittra den.

%d bloggare gillar detta: