Kväll med Robert Wells och världen

NEW DELHI: Sen kväll i den behagliga natten i den indiska huvudstaden – i går kväll i Mumbai var det i varmaste och fuktigaste laget för den som måste uppträda formellt i mörk kostym.

Det har varit en dag av intensiva samtal i olika politiska frågor under dagen.

Viktigast var kanske överläggningen med den nationella säkerhetsrådgivaren Shiv Shsnkar Menon. Många trådar i detta land löper samman i premiärministerns kansli.

På väg in till honom stötte jag på den f d amerikanske ambassadören här Robert Blackwill – vi träffas då och då – och senare hade vi anledning att träffas och diskutera regionens olika angelägenheter.

Utrikesminister Hillary Clinton tillsammans med bl a nye CIA-chefen David Petreus var ju i dag på besök i den pakistanska huvudstaden Islamabad.

Och i New Delhi passerade min franske kollega Alain Juppé förbi under dagen.

Åtskilligt av min dag handlade dock om att bygga relationerna till Indien. Jag talade om en allians för innovationer för att hjälpa till och forma en ny och bättre värld.

På kvällen var det för femte året Nobel Memorial Dinner på svenska ambassaden med brett både indiskt och svenskt dreltasgande. Ambassadör Lars-Olof Lindgren och ambassaden i övrigt hade som vanligt lagt ner ett imponerande arbete.

Och det blev en minnesvärd kväll inte minst för alla de indiska deltagarna inte minst genom Robert Wells insatser.

Jag tror att det finns anledning att se mot viktiga nya samarbetsprojekt mellan Indien och Sverige under de närmasta åren.

Men världen tränger sig – på goda grunder – på.

Jag välkomnade att Khaddafi nu är historia – en mörk och brutal sådan, även om jag helst hade sett att han kunnat ställas till rätta för sina brott mot Libyens folk.

Nu hoppas jag att vi snabbt får en övergångsregering i Libyen.

Många verkade dock mer intresserade av historien med Lundin Petroleum.

Och försöken att göra gällande att jag sagt någonting som inte är korrekt förefaller nu att bli lätt desperata.

I Ekot grillades företagets VD Ashley Heppenstal nu om vad som inträffat.

Enligt Ekot säger han detta:

Att styrelsen tog ett formellt beslut om att investera i Etiopien under Carl Bildts tid som styrelseledamot, det tror Ashley Heppenstal inte, det togs efter det att Bildt slutade.

Men att också Etiopien tillhörde de länder som diskuterades innan dess säger han också.

Det var många länder som diskuterades i mer eller mindre konkreta termer – under 2006 också bl a Vietnam och Kongo-Brazaville.

Vad nu detta har med saken om de två svenska journalister som vi försöker att hjälpa i Etiopien just nu är nog inte lätt för den utomstående att begripa.

Men det är kanske inte den saken de främst är intresserade av…

7 Responses to Kväll med Robert Wells och världen

  1. Kachina skriver:

    ”Jag tror att det finns anledning att se mot viktiga nya samarbetsprojekt mellan Indien och Sverige under de närmasta åren.”

    :-)

    Kan inte säga annat än att jag hoppas att detta förverkligas.

  2. boarnesven skriver:

    Lundindrevet: Klassisk politik – vid en obehaglig inrikespolitisk situation (läs Juholt-gate) vill man vända blicken mot utrikes frågor och motståndarens person! Ekot m fl är ju välkända för att vara långt inne på vänster planhalva.

  3. observer61 skriver:

    Efter att ha lyssnat på inledningen av ekots intervju (för någon dag sedan) med Carl Bildt och återkommande samma fråga – kan man ju undra – vilken annan orddräkt skall Carl Bildt nyttja?

    För mig är det klarläggande och otvetydiga svar som en tidigare styrelseledamot kan förväntas lämna.

    I SvD 2011-10-21, ledarsidan ger även Claes Arvidsson (C A) uttryck för en egen oförmåga att ta emot och tolka svaren på ställda frågor. C A är vanligtvis omdömesgill. Jag undrar dock vad C A vill att Carl Bildt skall säga i sin svar?

    En annan undran är om C A har slutat att slå sin hustru på lördagarna? Det är ju bara att svara ja eller nej – svårare än så kan det ju inte vara, eller?

    Det är lite alarmerande hur hur den grävande journalistiken har förflackats till försök med tredje gradens konfrontation med ett offer. Det trägna grävandet har blivit en planteringsspade i krukan på många redaktioner.

  4. Du gör väl inte heller saken lättare för gemene man med dina förklaringar som är på gränsen till obegripliga.

  5. schtiiina skriver:

    Först tog européerna kolonialismen och liberalismen till Indien- nu tar vi dit Robert Wells.Skämmes!

  6. observer61 skriver:

    Hej Lennart
    Jag antar Du menar mina kommentarer – Du kanske skulle kunna utveckla Dina tankar och synpunkter – eller?

  7. Per Fredö skriver:

    Carl Arvidsson är ju Svenskans utrikespolitiske kommentator och även ha n har menat att Carl nu ligger illa till, dock utan att komma med någon argumentering för det.
    Nu har han ledarsidan till sitt förfogande, Kom an nu Carl och visa att du är en riktig karl.
    Svenskan har också fått en ny inrikespolitisk analytiker, Lena Hennel.
    Rubriken på hennes idag-artikel är Trycket på utrikesmiinistern ökar.

    Hon tycks inta vara medveten om alla de möjligheter, som rikksdagen har att påverka vår utrikepolitik, som också är nära anknuten till säkerhetspolitik, handelspolitik. biståndspolitik och likaså agerar alliansen via bl a statsministern samt finansministern på olika sätt.Detta utöver interna beslut och blocköverskridande överenskommelser.

    Men en enmansschow är det vilket hans blogg visar.
    Även hon tar upp oljeaffärerna som Lundin hade i Sudan samt förstås kopplar ihop dem med vad som pågått och nu pågår med de svenska journalisterna i Etiopien.
    I det fallet menar hon att Carl ska förklara sig på partistämman med hänvisning till att en tokig länsordförande ansett att det är nödvändig-annars ligger han illa till förstås.
    En kristdemokratkvinna har också visat hur illa Carl sköter sig, det skulle ha varit en tydligare markering vad gäller de svenska journalisterna
    Denna kvinna bör nog själv sätta sig in i vad som hänt och pågår innan hon börjar tala ur skägget.
    Och Carl har vidare misskött sig när det gäller Palestina. Det syftar sannolikt på att han liksom företrädare för flertalet demokratier ansett att det inte går att bara låta FN utropa staten Palestina. Men precisering saknas hos henne, illa så,

    Det tycks också vara en belastning för honom att han hittills märk väl lyckats komma ned på fötterna igen.
    Kanske ett fel, men snarare är det väl att han vet vad han talar om och likaså gör det med en retorisk skicklighet, som motståndarna till honom avundas.

%d bloggare gillar detta: