Helikopter och hem

STOCKHOLM: Jo, det gick att få ordning på statsplanet och därmed kunde jag komma hem från Tbilisi och mina dagar i södra Kaukasus i lite mer ordnade former. Skönt så.

Dagen började i Batumi nere vid Svarta Havet, fortsatte med helikopter upp mot centrala delar av Georgien och där lågt längs den gamla s k militärvägen upp genom Kaukasus hisnande dalgångar och upp mot bergskedjan krön innan vi vände och nosade oss ner mot Tbilisi och raden av dagens sammanträden och samtal.

Det är inte svårt att förstå generationer av poeters och författares fascination med skönheten i denna bergskedja längs vilkens sidor kulturer och folk genom årtusenden samlats upp och blivit den mosaik vi lever med i dag.

Den s k militärvägen byggdes en gång av det ryska imperiet för att komma över Kaukasus och få kontrollen över områdena söder om bergskedjan. Och sedan en tid tillbaka är gränsen åter öppen för den trafik vi såg slingra sig fram på den dramatiska vägen under vår helikopterfärd.

Men dagens samtal handlade – på samma sätt som i Baku och Yerevan – först och främst om processen kring det Östliga Partnerskapet och associationsavtalen med EU.

Att Georgien ligger väl före sina grannländer är ingen nyhet. Och det gäller såväl ekonomiskt som politiskt. Åtskilliga av de reformer man genomfört har ju kommit att bli stilbildande.

Men det hindrar inte att det finns brister och sådant som måste förbättras. på punkt efter punkt genom vi igenom också de listorna.

Och självfallet träffade jag även här företrädare för oppositionen för att såväl informera som att lyssna på dem. Det brukar jag göra. Och i detta ligger ju också en viktig politisk signal.

När skymningen började komma lyfte vi så från Tbilisis flygplats, steg över Kaukasus och satte kursen nordväst ut mot Sverige över det väldiga slättland som ju större delen av Ryssland utgör.

Och landade på ett Bromma där det fortfarande var ljust.

2 Responses to Helikopter och hem

  1. En utmaning. Hej Carl. Kristofer Sporrong va namnet, 34 år gammal, glad och samtidigt bekymmrad inför framtiden, vill att du kontaktar du mig, eller om du inte kan eller hinner, hur får jag tag på dig Carl?, vill ha dig som mentor. Är snart energi ingengör 180 Hp, och mycket intresserad av politik, och har på senare tid börjat förstå dig o och övrig globalisering och vill satsa allt på detta!, kan du hjälpa mig?, här har du iallafall en hungrig och pålitlig halmstadsbo, om du vill ha en stadig hand som är väl berest till hjälp, prova iallafall och intervjua mig !,
    Go, Go, Go!
    tlf: 0768-663311
    email:krispo09@student.hh.se

    Legitimering/Verifiering: min rektor heter Urban Person, professor på instituionen är Sven Werner och Jonny Hylander

  2. stig2entreprenoren skriver:

    När Sverige kan vara med och förändra världen skall det för tusan inte hänga på brist på några flygplan.
    Varför har vi inte några stycken toppmoderna kärror i ständig beredskap? Det kan väl inte vara så mycket svårare och dyrare att ha två affärsjet igång i jämförelse med två JAS-plan?
    När det regnar flyglar har den fattige inga noter.
    Varför inte även bygga om ett JAS till longrange och användas när det är riktigt brådis?
    En blågul JAS-CALLE1, det vore väl fränt? Franske presidenten brukade ju åka Concorde.

%d bloggare gillar detta: