STOCKHOLM: En annorlunda vecka innebär att det blir regeringssammanträde i dag i stället. Torsdagen är ju reserverad för annat – eller för just ingenting alls…
Och efter regeringssammanträde på förmiddagen blir det denna dag också Utrikesnämnd uppe på Slottet.
Det är ett viktigt samrådsfora mellan regeringen och riksdagen i viktigare utrikespolitiska frågor.
Något ställningstagande till fortsättning av Libyen-insatsen kommer dock inte att vara aktuellt vid detta sammanträde.
Hälsa kungen från mig. Han har mitt stöd i denna oseriösa mobbarcirkus som media dragit igång (antagligen för att flytta fokus från Tjoflöjts fataliteter).
V
Vad detta plötsliga regeringssammanträde orsakats av kan vi inte veta, men ifall det handlar om kungahuset kan det vara bra att veta vad författaren anser idag;
”Thomas Sjöberg, författare till skandalboken ”Den motvillige monarken”, som anser att kungen aldrig borde ha låtit sig intervjuas.
– Jag är illa berörd över att vi har en monark som inte lärt sig ljuga med trovärdighet, säger Sjöberg till TV4 Nyheterna.”
Såå,… Sjöberg menar att det är en merit att kunna ljuga trovärdigt. Kan han då meddela oss hur mycket av boken, 10% eller 90%, som är trovärdiga lögner.”
Tack och lov har vi en statschef som inte kan ljuga trovärdigt.
Jag är inte rojalist. Jag menar att en stabil konstitution skall vidhållas och inte skriver man ny konstitution med en snuskbok som grund.
Ja, stackars Thomas Sjöberg.
Han skriver en bok byggd på anonyma uppgifter (=skvaller) och känner sig sedan illa berörd över att kungen inte vill delta i hans taskspeleri.
Jag tycker verkligen synd om denne Sjöberg. Han saknar uppenbarligen vissa kvalifikationer.
Jag VAR inte rojalist, men har blivit det nu den senaste veckan.
Heja Kungen!
V
Jag står lika fast i min övertygelse som jag gjorde innan skandalen-som-inte-är-en-skandal-men-om-nån-bild-läcker-ut-får-kungen-problem: Monarki är en uråldrig symbol för förtryck och kategorisering av människor som vi klarar oss utan. Har vi klarat av att bli av med adelns och kyrkans makt så klarar vi också av att göra oss av med monarkin.
Fastän nog är det mera angeläget att bli av med div. tjoflöjtande smålänningar!
Men det kan nog såsseriet klara självt?
”Men det kan nog såsseriet klara självt?”
Knappast, de destillerar fortfarande ur hundra år gammal mäsk. Jag har ännu inte kommenterat Juholt, men det jag sett hittills liknar propellerpolitik.
Smålänningen.
Jag har funderat på detta med republik, monarki och adel utan makt, kontra folket.
I en republik får vi två tydliga poler, folket och makten. Meningen är att en växelverkan dem emellan skall alstra en brännpunkt, upplysning och utveckling, i positiv mening.
Det har visat sig att så inte alltid är fallet. Tiden från Roosevelt till och med Kennedy är väl det lysande exemplet på en fungerande republik. Därefter har den ekonomiska adeln och krigsindustrin klippt banden med folket och är dess fientliga motpart.
Regering, Kungahuset (Statschefen) och Folket, skapar en triangulering som kanske kan neutralisera att en negativ kraft tar det totala kommandot. Alltså, lite kryptiskt men jag hoppas du förstår vad jag menar. En trepolig maktstruktur innebär att brännpunkten ständigt växlar mellan polerna.
Jag kan irriteras av överklassens manér, fördöma och häckla, men när det kommer till att frottera sig i en enskild människas tanklöshet och misstag, är jag inte med.
Vårt kungahus har alltid varit en stabiliserande faktor, trots ”affärer” och snedsteg ända från 1809.
Jag har aldrig varit royalist, men kommer nog liksom Visionären att bli det, mycket på grund av snuskblasket, men mest för att Kungen har gjort ett bra jobb i huvudsak och Viktoria, med sina kunskaper, vidseende och kontakt med ”rötterna”, kommer sannolikt att göra jobbet ännu bättre.
(Detta sagt utan att försöka skapa en prestationsångest hos henne. Det räcker med att hon är den hon är.)
Trianguleringen, kungahus utan makt men med inflytande, Regering och Riksdag, tror jag kan vara att undvika de negativa verkningarna av tvåpolsystemet.
Torsdagen kan ju ägnas åt att betänka vad landets och världens största religion firar denna dag: att en människa lyfts in i Guds härlighet. Det finns mycket tänkvärt i det: om världen, om Gud och om människan och mänskligheten: enormt uppmuntrande, egentligen!
Mikael
Jag håller med. Vi skall bara komma ihåg att det var den enskilda människans medvetande som lyftes upp in i Guds härlighet, inte den fysiska kroppen. Den är liksom en förbrukningsartikel i medvetandets utveckling, en cykel något, nej oerhört, större än den biologiska utvecklingen.