Framgång i Genève

STOCKHOLM: Med alla rimliga mått närmar vi oss nu slutet på detta skede i den libyska tragedin.

Men slutet kan fortfarande bli dramatiskt.

Och vi tvingas konstatera att regimen fortfarande förefaller att ha viss kontroll över områden där vi har medborgare – Tripoli, vägen till flygplatsen och flygplatsen självt.

Under kvällen har vi lyckats att få ut ytterligare svenska medborgare med ett italienskt militärt flygplan, men samtidigt har fler medborgare gett sig tillkänna.

Omsorgen om dem förblir för mig just nu alldeles avgörande.

På det mer diplomatiska planet noterade vi en avgörande framgång i dag när FN:s råd för mänskligs rättigheter röstade igenom en resolution som bl a föreslår att Libyens medlemskap i detta råd suspenderas.

Beslutet var faktiskt historiskt – och jag hoppas att det bidrar till att processen med regimens sönderfall kan accelereras ytterligare.

På sina håll ser jag att man undrar hur det kan komma sig att Libyen över huvud taget är medlem i denna församling.

Frågan är minst sagt berättigad. Enligt min mening borde de över huvud taget aldrig valts in – och Sverige tillhörde de få som inte heller röstade för det.

Inom EU förbereds nu konkreta beslut om sanktioner.

Förhoppningen är fortfarande att delar av detta skall vara överspelat om något dygn, och vi kan vara på väg in i ett annat skede. Men den politiska signalen i dessa beslut tror jag är viktig just nu, och när det gäller frysning av tillgångar kommer beslutet att förbli viktigt.

Under dagen har jag hunnit tala med ett antal av mina utrikeskollegor och med Vita Huset såväl om detta som om slutsatser från mina dygn i Egypten. Att forma politiken för att hjälpa Egypten är alldeles avgörande, och det har varit intressanta och bra samtal under dagen.

I morgon styr jag åter mot Mellersta Östern.

Det är där en engagerad utrikespolitik på plats skall vara just nu – det torde vara uppenbart.

I morgon kväll kommer jag efter diverse byten av plan till Amman i Jordanien.

16 Responses to Framgång i Genève

  1. tjernhus skriver:

    Stå på dig, du gör ett viktigt jobb på ett enastående sätt!!!!!

  2. florimond77 skriver:

    ”FNs råd för mänskliga rättigheter röstade för att Libyens medlemsskap i detta råd suspenderas…” Vad menas med suspenderas? För det första är det väl inget fel på Libyen – det är ju Khadaffi det är fel på. Fortfarande vågar man inte säga detta rent ut. Varför?

  3. arabiskanatter skriver:

    Låter som ett bra beslut. Det ska man ge cred för, men som jag lyfte fram i en kommentar på förra inlägget vill jag se att man inte fryser ute det muslimska brödraskapet. EU har mycket att bevisa ännu.

  4. mrmhalland01 skriver:

    Jag tycker att allt låter mycket bra.
    Att till och med FN gör något vettigt är vi ju inte vana vid.

    Jag får trots allt en känsla i magen som jag inte tycker om.

    Det är jättebra att man fryser Khadaffis pengar som tillhör folket, men, jag hörde inget liknande när det gällde Mubarak ?

    Börjar man behandla dessa diktatorer på olika vis är det självfallet risk för oroligheter mellan de nyligen ”frigivna” medborgarna…d.v.s krig !

    Visst är det så att Libyen har varit ett mer slutet land, men, Mubarak har också betydande tillgångar som tillhör landet.

  5. arabiskanatter skriver:

    mrmhalland01 :

    Mubaraks tillgångar är frysta. Men då han har en helt annan kompiskrets än Gadaffi kommer han troligen ha en reell chans att komma åt undangömda pengar i fastigheter etc.
    Den olika behandlingen du tar upp är oroande, absolut. Men frågan är hur de behandlas. Helt klart är att Gadaffi saknar ”vänner” bland västländerna, men med EUs goda minne hade han nästintill stängt av flyktingströmmarna över medelhavet innan revolten. Den brist på klara fördömanden från ledare inom unionen är problematisk med detta i åtanke. Nu när det nästan är klart att han kommer falla har Tyskland och Frankrike visat vägen genom resoluta uttalanden till stöd för protestanterna.

    Jag förstår sedan inte riktigt vad du menar med din oro för framtida krig mellan medborgarna. Eftersom du hänvisar till olika behandling av deras respektive ex-ledare/snart ex-ledare får jag intrycket av att du är orolig för krig mellan befriade Egypten och Libyen. Jag tror i så fall att du inte behöver oroa dig särskilt mycket. De olika proteströrelserna har hejat på varandra sedan början.
    Däremot är det ju krigstillstånd i Libyen redan, mycket värre kan det inte bli.

    http://www.nytt24.se/a/mubaraks-tillg%C3%A5ngar-i-schweiz-frysta

  6. mrmhalland01 skriver:

    Tack för din kommentar arabiskanatter,

    Jag har missat att Mubaraks tillgångar är frusna.
    Jag såg ett scenario där det ena folket får en hel del tillbaka och det andra inget.
    I det läget är det inte svårt att tänka sig att ett ”rättvise-tänkande” uppstår.
    De ingår ju trots allt i en union liknande EU, AU..
    För övrigt har jag inte hört något om vad AU säger om allt detta ?

  7. raianeh skriver:

    Israel har börjat att kraftigt misshandla palestinier i sin fruktan att dess dagar är räknade. Kommer vi få se en desperat förlust i Khadaffi stil av zionisterna?

  8. spanaren skriver:

    Hur vet vi att inte utvecklingen i Nordafrika blir
    en helt annan än vad alla optimister tror i sina
    drömmar och illusioner?

    Vad händer med världsekonomin om oroligheterna sprider
    sig till Algeriet och oljeproduktionen stoppas där?
    (jmf artikel i Times Magazine)

    Carl Bildt gör kanske klokt i att avvakta utvecklingen
    och inte falla undan för aktivisternas krav….

    Så här ser STRATFOR på utvecklingen i Libyen.

    http://www.stratfor.com/weekly/20110223-jihadist-opportunities-libya

  9. Kachina skriver:

    Rätt AKTIVITET vid Rätt TIDPUNKT

    Revolutionen synes ha stannat av vid ”Festung Tripoli”, där försvaret är kompakt.

    Rätt aktivitet är nu att gå in och ta kontroll över flygplatsen. Upprätta en luftbro som flyger in mat och mediciner och flyger ut våra medborgare ur landet. Det är vår naturliga rätt att skydda våra medborgare.

    Men, bara flygplatsen och en skyddszon runt den. Inget mer. Resten kommer att ge sig självt. Den befriade delen kommer att ta kontakt och lägga fram sina krav eller önskemål. Det gäller i första hand att komma överens med dem om tidpunkten då Nato skall lämna över flygplatsen i deras händer.

  10. observer61 skriver:

    C B har tidigare pekat på komplexiteten vad avser de rådande strukturerna i Libyen. Detta har sent omsider uppenbarats för Aftonbladet och vänstern. Det är ju väldigt tyst på de fronterna. T o m KD förefaller ha fått en uppenbarelse och insikt.

    Varje gång något händer – finns de där – de självgoda och enögda – som sitter inne med den enda och rätta sanningen.

    Dock finner jag tröst på denna blogg – där man tillåter sig att bli klokare.

    Utrikespolitik för inrikespolitiskt bruk är fortfarande lika kontraproduktivt – som alltid.

  11. karrman skriver:

    spanaren

    Ponera att folken i arabvärlden hittat en metod att störta diktaturer. Denna kunskap kommer inte att försvinna oavsett vad som händer. För västländerna så gäller det understödja den process efter bästa förmåga. Vore en stor geopolitisk vinst om väst och mellanöstern fick en gemensam värdegrund. Visst kan man tänka sig bakslag, men kunskapen finns där.

    När det gäller oljepriserna så bestäms det av vad som kommer att hända i Saudiarabien, Kuwait och Iran.

    Man kan skissa på scenarios med en oljechock liknande den på 1970-talet. Det skulle vara en negativ utbudschock som skulle fungera som en skatt på konsumtion i de oljeimporterande länderna. Risken är att detta leder till konjunkturnedgång och en stagflationsekonomi som 1970-talet.

  12. […] Carl Bildt, Cecilia Malmström, Sten Tolgfors. // ← En dag då världen förändras, osäkert […]

  13. Kachina skriver:

    spanaren

    Det enda vi känner till om den här revolutionen är att det är det unga folkets revolution. Vad som är deras vilja, förutom demokrati, vet vi inte. Det kan vara så att jihadister bygger en mur mellan Europa och Arabien.

    Må så vara, då har vi i varje fall ett tydligt ställningstagande.

    Det kan även bli så, som jag tror, att Europa och Arabien smälter samman genom den unga generationens verktyg, Internet. Religionerna kommer att finnas kvar men i en mångfald som gör att de inte längre är en polititisk maktfaktor.

  14. spanaren skriver:

    Kachina/Karrman

    Frågan är kanske vad som händer när de ungas uppror
    lyckats störta dagens auktoritära ledare i Nordafrika
    och västra Asien.

    Vilka krafter är bäst organiserade och har förmåga
    att sätta agendan för framtiden?

    Är inte den iranska revolutionen då den västvänlige
    shahen störtades och islamisterna tog över ett än
    idag varnande exempel?

    Är det inte så att radikal Islam har ett starkt stöd
    även bland ungdomarna på universiteten i området?

    Pga av de historiska och religiösa motsättningarna
    mellan Kristenheten och Islam (Umma) har undertecknad
    föga hopp om ett framtida fredligt Eurabia – troligare
    är kanske Jihad/Korståg i modern form.

    Så här skriver STRATFOR i en vidare analys.

    http://www.stratfor.com/weekly/20110221-revolution-and-muslim-world

  15. Visionären skriver:

    ”Religionerna kommer att finnas kvar men i en mångfald som gör att de inte längre är en polititisk maktfaktor.”

    Exakt!

    När mullorna tappar tolkningsföreträdet till Islam kommer även den religionen, precis som kristendomen när prästväldet försvann, utvecklas till en fråga för den enskilde individen.

    Att föra jihadd kommer därmed att förlora sitt intresse.

    V

  16. karrman skriver:

    spanaren

    Du har rätt att det är den bäst organiserade kraften som går segrande ur en revolution. Man ska dock vara medveten om att detta inte är islamistisk revolution vilket begränsar islamismens framtida attraktionskraft.

    Sedan finns olika riktningar inom islamismen – det finns moderata och fundamentalistiska riktningar.
    De fundamentalistiska riktningarna har ingen folklig attraktionskraft och kan enbart komma till makten om vi får ett sammanbrott av statens funktioner.
    Utmaningen för de moderata islamisterna är att göra sin variant kompatibel med politisk frihet på det sätt som sker i Turkiet.

%d bloggare gillar detta: