Det är nu det börjar…

STOCKHOLM: Denna dag har varit dagen efter den dramatiska utvecklingen i Kairo sent i går eftermiddag.

Jag satt och arbetade med Al Jazeera rullande i vanlig ordning när general Suleiman plötsligt hade ett viktigt meddelande, men jag hann knappt ta tag i min penna för att notere vad han skulle säga innan han sagt att president Mubarak avgått och allt var över.

Efter 18 dagar av protest på Tahrir-torget verkade allt plötsligt vara över på 20 sekunder.

Men det som hände i går var ju inte slutet, utan i stället den verkliga början på övergångsprocessen i Egypten.

De steg president Mubarak tog under dessa 18 dagar kom alltid lite för sent och var alltid lite för vaga för att vara trovärdiga. Det var hela tiden uppenbart att eran Mubarak var över, även om ingen kunde veta exakt när han skulle avgå.

I stället för den nationella dialog som hade krävts gled utvecklingen – i synnerhet efter hans TV-tal i torsdags kväll – mot en situation där risken för konfrontation blev allt större.

Kanske var det just detta som ledde till det avgörande steget sent fredag eftermiddag. Men i stället för en mer konstitutionell process blev det nu en situation där all makt överfördes till en högsta militärledning vars ledande man är en 71-årig fältmarskalk som varit försvarsminister sedan 1991.

Min fredagskväll blev en kväll med diskussioner i olika media – med omedelbar början i Ekot här hemma och med avslutning i Aljazeera – om hur vägen framåt nu kan komma att se ut och vad vi kan göra för att stödja den.

Jag hoppas att vi snart kommer att se en civil regering med auktoritet att också tala med omvärlden om dessa frågor. Beskedet just i dag förefaller att vara att den nuvarande regeringen sitter kvar i alla fall tills vidare.

Men den nationella dialog om vägen mot demokrati jag skrivit om så många gånger under dessa dagar är nu viktigare än någonsin. Jag tror inte att den unga generation som krävt förändring kommer att ha tålamod att vänta alltför länge på besked om hur demokratiseringen konkret skall ske.

Innan beskedet kom igår hade jag ett längre samtal med Amr Moussa – som tillhör de namn som nu nämns i framtidsspekulationerna – om möjligheterna framöver. Vi hoppades bägge på en renässans för Egypten och därmed – mot bakgrund av landets historiska ställning – för arabvärlden i dess helhet.

Om det kommer att bli så eller ej kommer att avgöras under det närmaste året eller så. Det kommer att ta tid för det nya Egypten att finna sin väg.

Mitt i den politiska glädjen skall vi inte glömma de avgörande ekonomiska och sociala utmaningar som blivit än svårare under dessa i övrigt hoppgivande veckor.

Egypten behöver en ekonomisk tillväxt på 7-8% om året för att kunna ge sin snabbt växande befolkning rimliga utsikter till en bättre framtid. Och en ekonomisk tillväxt av denna storleksordning kräver i sin tur en ekonomisk reformpolitik som är betydligt tydligare i sin inriktning än de i och för sig goda ansatser vi sett sedan 2004.

Annars riskerar den sociala och politiska situationen åter att förvärras, med alla de konsekvenser det då kan få. Ett nytt demokratiskt Egypten måste kunna leva upp till de mycket höga förväntningar som nu sannolikt ställs, och i ljuset av den faktiska situationen kommer det att bli mycket krävande.

Samtidigt som man skall vara medveten om detta finns det all anledning att peka på potentialen för framtiden.

Ett land med en ung och växande befolkning innebär en ekonomisk möjlighet som inte skall underskattas. Man talar ibland om möjligheten för en ”demographic dividend” och med rätt politik finns den möjligheten i mycket hög grad för Egypten.

Landets senaste revolution var 1952 – vilken ledde till att Nasser med sin arabiska socialism och nationalism tog makten 1954 – och den kom att ha en elektrifierande inverkan på hela den arabiska världen inte minst efter konfrontationen med de gamla kolonialmakterna 1956.

Att denna revolution kommer att ha en inverkan långt utanför Egyptens gränser predikas i dag av snart sagt alla.

Det är i dessa dagar 32 år sedan den revolution i Teheran som ledde till att en fundamentalistisk regim etablerades i Iran. Och en regim som länge hade ambitionen att sprida sin modell till allt fler och fler länder.

Men den iranska revolutionens flamma har falnat betänkligt sedan dess, och det brutala krossandet av den gröna rörelsen 2009 innebar nog slutet på den i detta avseende.

Med Tunisien och Egypten träder nu med stor kraft fram ett annat alternativ än vare sig sekulariserade diktaturer eller fundamentalistiska rörelser. En ung generation visar en tredje och långt mer lovande väg för framtiden. Kanske är den största förloraren av alla faktiskt Osama bin Laden.

Men gårdagen var bara början på den stora omvandlingen.

Det är nu det verkliga arbetet börjar.

26 Responses to Det är nu det börjar…

  1. Geneina skriver:

    Mycket tal om demokrati, frihet, och rättvisa i Egypten och Tunisien. Men kommer du att vara konsekvent i dessa värderingar även om det skulle kosta lite? Är du beredd att försöka stoppa EU:s fiskeavtal med Marocko med hänvisning till att detta även innefattar rätten att fiska i det ockuperade Västsahara? Marockos beteende är rent folkrättsvidrigt, och förtrycket av Västsaharas folk ökar bara. Men nu vill EU-kommissionen förlänga fiskeavtalet mellan Marocko och EU med ett år. Enligt avtalet säljer Marocko ut rätten att fiska även i det ockuperade Västsahara. Fiskeavtalet är därmed ett direkt stöd till Marockos brott mot folkrätten och ett erkännande av Marockos illegala ockupation. Här har du chansen att visa att du vågar stå upp för grundläggande värderingar, även när det är lite mer obekvämt. Prata gärna om detta på al-Jazeera också.

  2. […] This post was mentioned on Twitter by Martin Lindstrom, Martin Lindstrom. Martin Lindstrom said: Det är nu det börjar…: STOCKHOLM: Denna dag har varit dagen efter den dramatiska utvecklingen… http://goo.gl/fb/IIgQQ […]

  3. (Reuters) The United States has given Egypt an average of $2 billion annually since 1979, much of it military aid, according to the Congressional Research Service. The combined total makes Egypt the second largest recipient of U.S. aid after Israel. In 2010, $1.3 billion went to strengthen Egyptian forces versus $250 million in economic aid. Another $1.9 million went for training meant to bolster long-term U.S.-Egyptian military cooperation. Egypt also receives hundreds of millions of dollars’ worth of excess military hardware annually from the Pentagon.

    ”Director Mueller, Thank you for including Cairo in your travel to the Middle East. Your visit presents an opportunity to review and upgrade our law enforcement / intelligence cooperation with the Egyptians. The CIA already has a strong and growing relationship with the Egyptian Intelligence Service (EGIS). We would like the FBI to establish a similarly robust and productive partnership with the State Security Investigative Service. The Ministry does not yet recognize the benefit for their side of enhanced ties with the FBI. But leaders like Omar Soliman and especially President Mubarak, with whom we hope you will be able to meet, have the vision and influence to overcome these reservations.” – Francis J. Ricciardone Jr, U.S. Ambassador to the Arab Republic of Egypt

  4. stig2entreprenoren skriver:

    Diktatorerna i världen har tuffa pedagogiska uppgifter framför sig. Det blir allt tuffare att kuva den unga mer upplysta generationen. Vidskeplighet och lögner avslöjas direkt.
    Kvinnorna vill starta företag, köra egen bil och spela fotboll. Vad har då mullorna att erbjuda?
    Nada

  5. Visionären skriver:

    ”Enligt tv-kanalen planerar demonstranterna dock att samlas varje fredag för att upprätthålla trycket på militären att genomföra reformer.”

    http://www.svd.se/nyheter/utrikes/tahrirtorget-pa-vag-tommas_5937477.svd

    En mkt klok strategi av demonstranterna, som imponerar mer och mer.

    Jag hoppas det går vägen. Vad egypten behöver just nu är en ung egypeisk jurist som har högsta betyg i statsvetenskap på universitetet i Kairo eller Alexandria samt ideér om hur man kan kombinera religiösa ideologier med politiska visioner.

    V

  6. Visionären skriver:

    Hörde förresten de helt underbara mellansnackskomikerna på melodifestivalen göra ett inslag om dig med en skicklig imitatör (Gabrielsson ?). Du börjar bli en gimmick på melodifestivalerna.

    Det gör dig lika odödlig som din politiska gärning.

    V

  7. Visionären skriver:

    ”Det gör dig lika odödlig som din politiska gärning.”

    I denna dimension dvs.

    Vad du gör i nästa har jag inte en susning om.

    V

  8. claeshjalmar skriver:

    ”Media: ställ nu frågan ”Vill Obama-regeringen utöva lika starkt ‘konstruktivt’ tryck på den iranska regeringen för ändring och mer frihet som de just gjort i fråga om Egypten?”
    – Det är en amerikansk politiker som undrar/tweetar. Gissa vilken! Hon…
    – Nej, det där är inget att bry sig om. Alla vet ju att Iran styrs som folket vill, ungefär. Eller hur? Hursomhelst lönar det sig inte att komma med påtryckningar där. Fråga Obama!

  9. florimond77 skriver:

    Märkligt att Israel som skrutit så mycket om att vara den enda demokratin inte välkomnar de nya demokratiska demonstrationerna i Egypten?

  10. kris08 skriver:

    Imponerande och inspirerande insats av demokratirörelsen!
    Jag hörde att landet Egypten plötsligt försvunnit från den officiella kinesiska kartan…

    Tyvärr har EU:s insats varit under all kritik:
    Först ett framkompromissat mummel, följt av ett uttalande av de fem länderna som räknas, följt av en hyllning av Mubarak från pajasen Burlesconi!
    Den vattenkammade ordningsmannen Sverige har som vanligt ingen som helst egen åsikt.
    Kanske kan EU ändå rädda lite av sin heder om man vägrar hjälpa Marocko att plundra Västsahara…

  11. claeshjalmar skriver:

    Mubarak hade ett telefonsamtal med Benjamin Ben-Eliezer i Israel i går fredag. Han sade: ”Vi har sett hur USA stödde demokrati i Iran. Och med Hamas i Gaza. Och så blir det i Mellersta Östern. De kan nog prata om demokrati, men de vet inte vad de talar om, och resultatet blir extremism och radikal Islam.”
    http://www.haaretz.com/news/diplomacy-defense/mubarak-slammed-u-s-in-phone-call-with-israeli-mk-before-resignation-1.342831
    – Det problem ni har är att majoriteten av egyptierna — en tredjedel av de vuxna är analfabeter — vill ha ett mer muslimskt, islamistiskt samhälle. Till exempel stöder 84% avrättningen av muslimer som bytt religion.
    – Ni vill ha ”demokrati”, folkstyre — som i Iran, t.ex. Tyvärr lär ni få det.

  12. claeshjalmar skriver:

    DN celebrerade förändringen i Egypten med att släppa fram filosofen Tännsjö i spalterna. Det ger anledning att citera densamme:
    – ”Jag menar kort och gott att demokratin bör upphävas på sikt … Och en optimistisk hypotes jag har om den historiska utvecklingen är att dagens fascistiska eller borgerligt demokratiska stater kommer att krossas och ersättas med proletära stater.” Demokrati och socialism : En debattantologi, red. Nils Elvander, Rabén & Sjögren, (Sthlm 1975), s.104 (Professorn är född 1946.)
    – Proletärt? Ja, det kan nog bli så i Egypten. Islamistiskt och proletärt.

  13. flyktingar skriver:

    Egypten – Turkiet – Iran, befolkningsmässigt jämnstarka muslimska länder med ca 80 miljoner innevånare vardera.

    Araber – turkar – perser, vart och ett av dessa folk ”tronar på minnen från fornstora dar” och när drömmar om pånyttfödelse – att de ”blir vad de var”.

    Och i stormens öga: Erets Israel – trots allt.

  14. Rulle skriver:

    Israel gillar visst demokratier, men, det tar minst 30 år innan en demokrati mognat. Undertiden är det Maos lilla röda politik som hägrar för proletariatet.
    Den nyvaknade frihetslängtan är knappast bestående. Den revolutions yra som uppstått är skrämmande och knappast trovärdig. Hur kunde en så ädel och demokratiskt sinnad generation växa fram under Mubaraks styre? Vad gjorde han som var så rätt?
    Älskar man fred eller är det bara snack? Den som lever får se.

  15. Rulle skriver:

    Med världens bästa demokrati som närmsta granne så borde det vara enkelt att att i stort översätta deras författning till Egyptens förhållanden. Samtidigt hålla sin politik inom sitt eget lands gränser, som Carl Bildt visat prov de senaste 3 veckorna. Att inte lägga sig i är en dygd lika stor som Demokratin själv.

  16. sisotalo skriver:

    Revolutionen i Egypten flyter samtidigt som händelserna i Minsk. I mina ögon misslyckades båda. Att byta en diktator mot militären kan inte ha varit målet i Kairo. Men ingen är intresserad hur det blir efter de revolutionära attackerna.

    Det ageras fritt av konsekvenserna i utlandet. Dagens nyhet är

    EURONEST Parliamentary Assembly will help political dialogue and democracy in the Eastern Partnership

    The participation of one of the Eastern Partners, Belarus, would be provisionally suspended for political reasons.

    Hur ska man driva en dialog i krisläget? Troligen kommer man i samma läge i Egypten när militären har fått härja ett tag. Sverige funderar redan nu hur ge pengar till ”demokratisering” i Egypten som i Vitryssland.

    Jag föredrar en öppen dialog med makten, oberoende vilka diktatorer eller militärer som Sveriges utrikesministern gillar.

  17. Kachina skriver:

    Diktaturer har ersatts av militär i mängder av revolter och ofta slutat i militärdiktatur, men det finns även exempel på militärt styre som fört landet till demokratiska val inom två år. (Jag minns f.n. inte vilka, men de finns)

    Det är den enda vägen att gå. Det går inte att byta diktatur mot demokrati över en natt. Det tar sin tid och vi får se hur egyptierna använder sin tid och till vad.

    Det är viktigt att inte lägga sig i, annat än att hjälpa till med att organisera de rent praktiska detaljerna inför valet, något som är nog så viktigt och nog så behövligt i ett land med så många människor som går till val för första gången.

  18. […] Sandström, Pettersson, Jonlund samt Carl Bildt. // ← Förändringens vind i […]

  19. florimond77 skriver:

    Många försöker dra paralleller till det som hänt i Egypen och historien. Jag tror det är värdelöst. Efter två dar oroar man sig över att militären inte lagt fram en färdplan. Varför skulle de det? Det är inte deras revolution. Just nu pratar hela Egypten om vilka möjligheter man har och grupperna formerar sig.
    Snart nog kommer det konkreta att visa sig.
    Och inte lär det bli bara islamister. Detta var ingen islamistisk manifestation. Tvärtom kan Iran bli nästa scen för ungdomarnas revolution.
    Hotet mot det positiva som för en gång skull händer i världen och i Egypten är inte från terrorister utan från de krafter som inte gillade det här av olika orsaker. De kan ställa till provokationer. Jag nämner inga namn.

  20. bortomskogen skriver:

    Med tanke på mina tidigare erfarenheter från Rumänien, nu börjar plundrandet på riktigt. jag har varit med tidigare såna tider: efter Ceausescus fall har andra linjer kommunister och Securitate tagit över maktapparaten och ffa alla ekonomiska mekanismerna. Landet hamnade i politisk kaos och ekonomisk kollaps medan högt upsatta politiker och f.d. Securitate-officerare blev ofattbart rika.
    Det är exakt samma som kommer att hända i Egypten,då det behövs inge ens kosmetisering – ministrarna arméen har makten öppen och outmannad. Den enda skillnaden at det är USA som bevakar den hela och inte Ryssland, Egypten har islamisterna som och ingen EU att vända sig till. Skrämmande få mönster finns egentligen tillgängliga i historien… Vi får väl se om Egyptierna själva fattar det…

  21. florimond77 skriver:

    som sagt var ”bortomskogen” läs det jag skrivit ovan…

  22. claudius49 skriver:

    Förvisso har det just skett en politisk jordbävning vid Nilen, i Nordafrika. Men har det också skett en topografisk jordbävning? Av så stora mått att Egypten fått ett alldeles nytt, förträffligt grannland att hämta politiska handlingsmönster ifrån?

    En debattör skriver nämligen här ovan: ”Med världens bästa demokrati som närmsta granne så borde det vara enkelt att att i stort översätta deras författning till Egyptens förhållanden.”

    Världens bästa demokrati: Det är ju självklart Sverige. Har alltid varit. Men när jag tittar ut genom fönstret är det kallt, snöigt och vintrigt. Inte alls Egyptens sol.

  23. orust skriver:

    Det är inget fel på CBs vältalighet men Väst har fått en del kritik för sin tafflighet. Gamle pudeln Blair lär ju t.ex. så sent som i förra veckan ha utnämnt Mubarack till en ”modig och klok man” – ur led var dem kommentaren!

    Två saker imponerar i Egypten-krisen –

    demonstranternas alldeles häpnadsväckande diciplin under de 18 dagarna, det tycker jag lovar gott för framtiden!

    storleken på Mubaracks privata förmögenhet, uppskattad till över 400 miljarder, kronor eller dollar må vara osagt, det är hur som helst hårresande mycket! Egypten kanske inte är ett så fattigt land som alla säger – där finns visst pengar men i vems fickor?

    En sista kommentar – det är IT och cyberrymden som möjligjort dagens utveckling – bäva månde alla de som nu släppt ut anden ur flaskan! Det gäller nog inte bara diverse skurkstater i arabvärlden!

    Spännande tider – härliga tider!

  24. Visionären skriver:

    Per T Ohlsson levererar återigen en mkt tänkvärd och balanserad krönika i dagens SDS.

    http://www.sydsvenskan.se/opinion/pertohlssonkronika/article1383371/Malliansen.html

    Den handlar om den moderata dominansen. Du borde läsa den Carl.

    Och det säger jag så moderat jag är.

    V

  25. claeshjalmar skriver:

    Egyptens export var förra året 25 miljarder dollar. Turismen drog in 11 miljarder dollar. (Totala statsbudgeten var på 63 miljarder.) Om man vill överleva, är det nödvändigt att få turisterna att återvända, efter den här revolutionen. Och det är ett skäl som talar mot en massivt islamistisk stat.

  26. claeshjalmar skriver:

    President Mubarak och hans familj har en förmögenhet på 1 à 5 miljarder dollar i utländska banker, enligt amerikanska uppskattningar. ”En hög amerikan sade att hon inte hade någon uppfattning om varför medias siffror var så mycket högre. Kanske de räknar i dinarer, sade hon.”
    http://abcnews.go.com/Blotter/hosni-mubaraks-wealth-thief-big-thief/story?id=12897677

%d bloggare gillar detta: