Han kommer med färjan…

STOCKHOLM: Strax står jag i Värtahamnen i Stockholm och välkomnar Estlands president Toomas Ilves när han stiger av färjan från Tallinn och inleder sitt statsbesök.

Jag minns mycket väl när jag gick ombord på premiärturen för den nya färjelinjen mellan Stockholm och Tallinn.

Det var den 17 juni 1990, mycket var fortfarande osäkert på andra sidan Östersjön men färjan mellan Stockholm och Tallinn blev en kraftfull symbol för de nya möjligheterna och de nya perspektiven för den estniska nationen.

Vi seglade in i Tallinns hamn till fanor och klingande spel.

Färjan var den starka symbolen för den nya värld som öppnades upp.

Men jag minns tyvärr minst lika väl den fasansfulla natten den 27 september 1994.

Under en stormig natt gick färjan Estonia under och mer än 800 människor förlorade livet. Hela skolklasser som bara försvann…

Det finns ögonblick från dessa timmar och dygn – i Stockholm och i Åbo, varifrån räddningsarbetet leddes – som jag kan minnas som om det var i går.

Och när jag stod tillsammans med Estlands dåvarande president Lennart Meri i Storkyrkan i Stockholm och skulle tala till de anhöriga till alla dem som förlorat nära och kära var det den tyngsta och svåraste stund jag haft under mitt offentliga liv.

Men sedan dess har relationen över Östersjön successivt blivit allt djupare och Tallinks färjor allt större.

Estland har blivit landet med Skype – jag ser att man nu vill anställa ytterligare 400 programutvecklare – och landet där Ericsson nu producerar mer än dubbelt så mycket som man gör i Sverige.

Estland har blivit landet som inte bara är med i såväl EU som Nato utan som nu också är en del av Euron.

Jag tror nog ingen på färjepremiären i juni 1990 hade vågat ens drömma om allt detta.

Men nu stiger en president i Estland som är född i Vällingby av färjan i Frihamnen.

Hans föräldrar kom som flyktingar undan ockupation och förtryck över Östersjön.

Och han kommer som president i ett självständigt och framgångsrikt land.

Det blir ett alldeles speciellt mottagande.

9 Responses to Han kommer med färjan…

  1. lennartremstam skriver:

    Så här sänktes M/S Estonia.
    http://www.itdemokrati.nu/msestonia/page1.html

  2. utrat skriver:

    Visst är Estlands utveckling fantastisk. Första gången kom jag dit med liten båt från Helsingfors 1979. Jag känner för historien men nu måste Estland ratificera frågan om ryska som minoritetsspråk. 34% har rysk härkomst i landet! En enskilt stor fredsbevarande fråga. I Sverige arbetar estniska organisationer för att få estniska till ett accepterat minoritetsspråk i Sverige.

  3. […] Carl Bildts blogg: Han kommer med färjan… […]

  4. leif41 skriver:

    När beskedet om Estonia kom på radion, åkte jag i bilen på Birger Jarlsgatan, nästan uppe vid Roslagstull. Vissa händelser, eller besked därom, har bränts in i minnet för alltid.

  5. leewanta skriver:

    Och faller över relingen. Vem kan gratulera någon till att ha gått med i valutornas egen Titanic, Euron, när den redan var synligt sjunkande. Ett synnerligen bisarrt beslut.

    Att lura in en nation i domedagsverksamheter tycks mig dessutom kunna definieras som subversiv verksamhet.

    Men vi får väl hoppas att klavertrampet var ett uttryck av det Estniska folkets vilja. Å andra sidan blir det än svårare att bemästra Euron ju fler som går med i detta monetära Hades, givande en snabbare död på missfostret. Att en enda låtsas-valuta ska kunna reflektera en massa vilt olika ekonomier förblir rent nonsens igår, idag och imorgon. Men Marx trodde på det.

  6. fripolitik2010 skriver:

    Vi får hoppas att Sverige liksom Estland tar sitt förnuft till fånga och anslutera sig till den gemensamma valutan; Euron, samt också inser att ett medlemskap i Nato också är något som kan länka oss samman.

  7. gruelse skriver:

    Genom ”Solidaritetsförklaringen” åtar sig Sverige bland annat att hjälpa Estland i händelse av att landet blir angripet. Men kan vi verkligen göra det om det blir ett skarpt läge? Många med mig har tvivlat på om vårt insatsförsvar har förmåga att uppfylla ”Solidaritetsförklaringen”.

    Svaret är, baserat på insatsorganisation 2014, nej det kan vi inte. Det säger i alla fall Karlis Neretnieks, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, ca 58:30 in i videon i länken nedan. Han säger att vi varken kan ge eller ta emot hjälp.
    http://www.folkochforsvar.se/index.php/rikskonferensen2011/299-tisdag-18-januari-saekerhets-och-foersvarspolitik-denna-mandatperiod-del-2

    Hur vi har kommit i det läge att ”Solidaritetsförklaringen” saknar substans och får nog mer betecknas som snömos, förklaras under den första halvtimman i videon av professor Wilhelm Agrell.

    Jag anser att försvarets huvuduppgift ska vara att skydda vårt territorium, oberoende om vi ska vara med i Nato eller inte. Detta kräver också att det finns lämplig personal till Försvarsmaktens alla befattningar. Därför anser jag att vi bör återinföra värnplikten av de skäl som Wilhelm Agrell ger. Ett starkt försvar, som skyddar vårt territorium, är en förutsättning för att Sverige ska kunna bedriva förtroendeingivande säkerhetspolitik i vårt närområde inklusive Estland.

  8. Kachina skriver:

    Valutan är en symbol för ett upplevt värde, inget annat, vare sig den heter krona, euro eller dollar.

    Jag tror fortfarande inte på en värld med hundratals valutor där det sitter ”spindlar” som tjänar miljarder på att, flera gånger under en och samma dag, flytta pengar från ett skrivbord till ett annat.

    Sju kontinenter och sju valutor är full tillräckligt för den här planeten att hantera.

    Faller Euron, kommer den starka ”skvättvalutan”, den svenska kronan, inte att kunna upprätthålla den inre ordningen i Europa. Samma gäller det engelska pundet.

    Faller Euron, faller inte bara EU utan även europas nationalstater och samhällen. Vi skapar helt enkelt förutsättningarna för ett internt blodbad. Därför anser jag att Euron och EU, med alla dess brister måste upprätthållas.

  9. Kachina skriver:

    Det är klart, EU och Euron skall värnas och bristerna rättas till.

%d bloggare gillar detta: