Mycket handlar om Kina

WASHINGTON: Ännu en klar och kall vinterdag i den amerikanska huvudstaden.

Och jag kan se fram mot ytterligare möten och samtal innan det senare i dag är dags att börja sätta mig på de flygplan som skall föra mig tillbaka till Stockholm igen.

Mycket här handlar just nu om förberedelserna för den kinesiske presidenten Hu Jin-taos besök här nästa vecka.

I går lyssnade jag på Hillary Clinton när hon utförligt talade om olika aspekter på denna viktiga relation – så viktig att den enligt henne kommer att ”definiera det 21:a århundradet”.

Och måhända är det så.

Det 20:e århundradet kom att domineras av Europas krig, konflikter och konfrontationer. Två krig som eskalerade horisontellt och blev det till världskrig. Och en kall konfrontation som kom att dela och definiera världen i dess helhet.

Nu handlar mycket om den snabbt växande kinesiska makten. Blickar riktas över Stilla Havet mot östra Asiens olika utmaningar. För Kina handlare det om att definiera sina relationer till en omvärld man befinner sig i ett allt närmare beroendeförhållande till. Och för omvärlden – inte minst den fortfarande starka amerikanska makten .- att försöka skapa ett ramverk för hur detta beroendeförhållande kan utvecklas.

Även om de olika utmaningarna i Nordafrika och Mellersta Östern, liksom vid Hindu Kush och Indus, förvisso upptar mycket uppmärksamhet här är det nog riktigt att säga att ingenting annat ägnas så mycket tankeverksamhet som just de olika aspekterna av Kinas växande betydelse.

I går talade utrikesminister Clinton utförligt i frågan, och samtidigt skrev Henry Kissinger tänkvärt i Washington Post. Och i åtskilliga av våra samtal fanns olika aspekter på den kinesiska frågan med.

Men även vi ägnar betydande uppmärksamhet åt denna fråga. Om en vecka samlas hos oss åter några av världens ledande analytiker på detta område till ett nytt möte i Stockholm China Forum. Och då kan vi också blicka tillbaka på det viktiga besöket här i Washington under den kommande veckan.

5 Responses to Mycket handlar om Kina

  1. claudius49 skriver:

    Kina, USA mm — en tänkvärd artikel i ämnet finns i senaste Foreign Policy:
    http://www.foreignpolicy.com/articles/2011/01/02/think_again_american_decline

    Författaren, Gideon Rachman, säger dessvärre i en ingress till artikel: ”This time it´s for real”.

  2. bestofmankind skriver:

    Tänk sig att för inte så många år sedan erhöll Kina bistånd från Sverige, nu kan landet köpa ”hela” Sverige.

    Vilken tur att Carl Bildt hann inte förolämpa och underskatta Kina genom att stänga den svenska ambassaden i landet.

  3. gruelse skriver:

    Förbindelserna mellan USA och Kina är på många plan inte de bästa. Kina har dykt upp som en konkurrent och i vissa fall sprungit om USA. Det är stora skillnader mellan USA och Kina i synen på de mänskliga rättigheterna.

    Då Carl Bildt (CB) står nära amerikansk utrikespolitik i många frågor kommer också han att ha en avog inställning till Kinas framflyttade position på den världspolitiska arenan. Vad jag har förstått så använder han de svenska ambassadernas vara eller inte vara för att markera sitt ställningstagande, som i många fall riktar sig mot Kinas politiska intressen. Detta är en spekulation från min sida och jag hoppas på ett vederläggande från den berörde.

    Ur en EU-trojka nekades endast CB inresa till Sri Lanka 28 april 2009. De övriga två utrikesministrarna Bernard Kouchner och David Miliband beviljades inresa. I landet pågick ett inbördeskrig mellan regeringstrupper, som stöddes av Kina, och de tamilska tigrarna. Sverige hade gentemot de tamilska tigrarna en mer försonande hållning. Cirka tre månader senare beslöt man att stänga den svenska ambassaden i Colombo.

    22 december 2010 meddelade Carl Bildt att ambassaderna i Angola, Argentina, Belgien, Malaysia och Vietnam skulle stängas. Bortsett från Belgien, där vi har en stor EU-delegation, får jag intrycket att CB gör en markering mot sådana länder som har allt tätare förbindelser med Kina.

    Kinas har stor närvaro i Angola. Många andra länders företag känner sig förbisprungna av Kina som har utvecklat en speciell relation till Angola. Kina köper olja från Angola i utbyte mot väg- och järnvägsbyggen.

    Argentina och Kina har ett bilateralt avtal. Den bilaterala handeln var nästan 13 miljarder dollar under 2010 och ökade mer än 60 procent jämfört med föregående år. Kina är Argentinas näst största handelspartner och står för 10 procent av exporten och 13 procent av importen.

    I Malaysia finns det en kinesisk befolkning och är det land i Association of Southeast Asian Nations (ASEAN) som är Kinas största handelspartner. 2008 uppgick värdet av handeln till 53 miljarder dollar. Allt tätare kontakter knyts mellan dessa länder.

    Vietnam var tillsammans med Kina och Ryssland en av de stater som bojkottade utdelningen av Nobels fredspris 2010 till den kinesiske regimkritikern Liu Xiaobo. I den kinesiska ledningens ögon är den norska Nobelkommittén partisk till USA:s fördel. Natolandet Norge har ju på senare år delat ut priset till en amerikansk president (Obama) och en före detta amerikansk vice president (Gore).

  4. bestofmankind skriver:

    ”Då Carl Bildt (CB) står nära amerikansk utrikespolitik i många frågor kommer också han att ha en avog inställning till Kinas framflyttade position på den världspolitiska arenan. Vad jag har förstått så använder han de svenska ambassadernas vara eller inte vara för att markera sitt ställningstagande, som i många fall riktar sig mot Kinas politiska intressen. Detta är en spekulation från min sida och jag hoppas på ett vederläggande från den berörde.”

    Jag håller inte med. Så intelligent är inte Carl Bildt. Dessutom har USA mer inflytande i Filippinerna (där han stängde den svenska ambassaden i Manila)
    än vad Kina gör.

    Ytligt har Carl Bildt aldrig varit i de länderna där han stänger/stängde ambassaderna. Han är helt enkelt okunnig och vill inte ha officiella relationer med de länderna.

  5. perfro skriver:

    Kina är förvisso en växande stormakt, men tillväxten sker från en låg utgångsnivå,

    Landet är vidare tudelat. Ungefär 1/3 deltar i den växande ekonomin, i övrigt går det långsammare och särskilt inom den agrara sektor samt mindre byar och städer,som haren förödande fattigdom.

    Där upplevs även det politiska förtrycket mest, men så fort det blir tal om växande mänskliga rättigheter i hela Kina så blir svaret vi lyssnar på detta men vi går vår egen väg.

    Och den lär tyärr bli mycket lång oavsett att Kina i ökad utstäckning deltar i den globala ekonomin-

%d bloggare gillar detta: