Luxembourg, Haag och kanske Paris

STOCKHOLM: Nu har hösten med regn och rusk gjort sin entré med besked. Inomhusaktiviteter att föredra.

I morgon bitti börjar veckan med synnerligen arla avfärd till utrikesministermötet i Luxembourg. EU:s gamla vana att sammanträda stundtals här och stundtals där finns det sannerligen anledning att ha synpunkter på.

Men jag hoppas i alla fall ha möjlighet att komma hem igen sent på kvällen.

På det s k allmänna rådet – där det huvudsakligen är Birgitta Ohlsson som för de svenska färgerna – kommer förberedelserna för EU-toppmötet på torsdag och fredag att stå i centrum.

Även om man där också skall förbereda t ex toppmötet med USA i mitten av november blir det de ekonomiska frågorna som kommer att dominera helt. Det handlar om förbättrade och förstärkta mekanismer för att bättre kunna möta och hantera framtida ekonomiska kriser.

Ett omfattande arbete har gjorts av finansministrarna, och i det allra mesta råder bred enighet. Det kommer inte att hindra att återstående knäckfrågor kan komma att bli besvärliga. Mötet i morgon ger indikationer inför toppmötet självt.

På det utrikesministermöte som följer omedelbart därefter får vi alldeles säkert en diskussion om vår inställningen till diktaturen på Cuba, men också relationerna till Ukraina och Georgien kommer att diskuteras.

På tisdag blir det så arbetsdag för mig här i Stockholm igen. Jag skulle tro att jag får ägna viss tid åt Afghanistan-frågan igen.

På onsdag tvingas jag så ge mig iväg till FN:s krigsförbrytartribunal i Haag för att vittna om slutskedet i det bosniska kriget för 15 år sedan.

Om detta verkligen är nödvändigt eller inte kan man diskutera, men nu anser tydligen domstolen det.

I det aktuella målet har jag ingen konkret kunskap alls, utan är inkallad för att ge mer allmän information mot bakgrund av den skildring jag en gång gav i min bok Uppdrag Fred och dess engelska version Peace Journey.

Det handlar om målet mot den dåvarande jugoslaviske överbefälhavaren Perisic som jag aldrig träffade under kriget, inte hade någon kontakt med och vars göranden och låtanden jag inte har någon direkt kunskap om alls.

Men det har alltid sitt värde att besöka ICTY och uppdateras om dess viktiga arbete, och besöket i Haag ger mig förhoppningsvis dessutom möjlighet till att närmare kunna tala också med min nye utrikesministerkollega – och måhända också min f d kollega i hans nya position i den nya regeringen.

Hur det blir under fortsättningen av veckan är lite oklart.

Jag skulle mycket gärna bege mig till ett möte i Paris på fredag om frihetsfrågorna på Internet, men om detta låter sig göras eller inte är i skrivande stund något oklart.

Detta är ju frågor som vi arbetar mycket med, och jag skulle gärna med personlig närvaro ge mitt stöd till detta möte som min franske kollega Bernard Kouchner kallat till.

Men vi får se – veckan är lång.

5 Responses to Luxembourg, Haag och kanske Paris

  1. kakelochklinker skriver:

    Hejsan. Luxemburg – Stockholm – Haag på 3 dygn. Och så vill du dessutom till Paris. Vilken energi! Allt gott & hoppas du kommer även till Paris.

  2. leewanta skriver:

    Skulle kunna posta tämligen underhållande detaljer i ämnet Kuba, men jag frågar mig om det kvarstår särskilt länge på Stasis blogg. Later alligator.

    Ty det är ytterst roande att leewantas tidigare inlägg i Kongo kolumnen togs bort! Inget att bekymra sig om, sagan finns väl dokumenterad i den Amerikanska Kongressens Arkiv, bortsett från en handfull med Kongo intensiv akademia.

    Och man kopierar naturligtvis allt som signaturen tillhandahåller i betydande utsträckning, vilket är noterat på ett högst underhållande vis, man får vara tacksam till alla klagande mängder med besökare som ständigt studsar in på den ytterst lättsamma leewanta bloggan.

    Ett rätt avslöjande imperativ tycks föreligga i manövern att klippa inlägget om jag får säga det själv, så här i dessa fria Internet tider, men det är inget som överraskar.

    Har Ministern tur kanske hans subversiva idoler hittar nya mineralresurser i Eurasien framöver, där han kan sprida fredens bepansrade kanonmat, under det allrådande antagandet att Hells Angels redan har fullt upp.

    Att de ekonomiska frågorna kommer att dominera den reaktionära gruppen, snarare än tvärtom, är ju själva tekniken med globalonin.

  3. orust skriver:

    CB,
    Du nämnde i en blogg för någon vecka sedan att nya förhandlingar var på gång i Cypern frågan – hur gick det med dom? Några framsteg eller har allt gått i stå igen?

    Jag har just varit en vecka på Norra Cypern – Turk Cypern. Som reselektyr medfördes Ingmar Karlssons bok ”En delad värld” som ger synpunkter på förhållandet mellan kristendom och islam, och Lawrence Durrells ”Bittra citroner” som handlar om början till slutet på den brittiska kronkolonin Cypern där nu södra Cypern är ockuperat av greker och norra delen av turkar – det är så man ser saken här på plats. I varje fall tilltros inte grekerna någon större vilja till samgårnde medan turkarna gärna ser en återförening – de röstade ju också ja till FNs förslag för något år sedan!

    Norra Cypern är utsatt för en FN och EU bojkott som i dag ter sig rent absurd. Det mesta fungerar bra ändå, varor tycks finnas i överflöd och bilparken ser fräsch ut. Det är turismen och postväsendet som hindras av restriktioner och som vanligt är det ”småfolket” som råkar värst ut. Varför ska EU hålla på att plåga Norra Cypern kan man fråga sig? Det ter sig helt småfuttigt. Samtidigt ges Grek Cypern allt möjligt stöd och uppmuntran trots att det är de som egentligen orsakat dagens situation – därom råder det inte något tvivel, eller hur CB?

    Jag tycker Cypern frågan ska lösas antingen genom att Norra Cypern erkänns som den stat det är sedan snart 40 år eller att det inlemmas som en autonom del av Turkiet ungefär som Åland i förhållande till Finland.

    Därefter kan den rättsliga prövningen ta sin början för att lösa alla de svåra ekonomiska fågor som idag förgiftar förhållandet mellan parterna.

    CB, skriv gärtna en rad om Cypern frågan!

    En sak förefaller helt klar – fortsatt bojkott av Norra Cypern leder inte utvecklingen framåt!

  4. claudius49 skriver:

    Sker någonting i frågan om Mellanöstern i dessa städer, Luxemburg, Haag, Paris?
    Ett aktuellt apropå står i alla händelser i dagens Haaretz, av Akiva Eldar: http://www.haaretz.com/print-edition/opinion/the-end-of-oslo-1.321009

  5. geneina skriver:

    Leewanta – upplys oss gärna vad gäller Kuba. Jag tycker mig ha sett en hel del utveckling där under det senaste året, inte minst att man släppt en rad s.k. politiska fångar. Kuba är ett svårt ämne att få grepp om ty vad folk säger färgas så intensivt av deras syn på socialism. Frågar du en höger liberal så är Kuba ett fruktansvärt samhälle – frågar du en mer vänster orienterad person, ja då framstår Kuba som något av en idyll. Jag tror inte på någon av dessa. Du verkar sitta inne med kunskaper som får av oss andra når.

%d bloggare gillar detta: