Lite frihet också…

28 augusti 2010

STOCKHOLM: Det har varit en lite lugnare dag för mig i Stockholm. Jag hann med att njuta lite av det vackra sensommarvädret också – det blev en tur ut mot vackra Finnhamn.

Fredrik och Anders har varit i Värmland och kampanjat, och här i Stockholm har det varit livligt värre kring de olika valstugorna.

Det märks att valrörelsen sedan något dygn tillbaka har gått in i ett lite intensivare skede.

Med jobbmanifestet från alliansen i torsdags – och med en ekonomisk utveckling som gör att deras valaffischer redan är föråldrade – har trycket ökat på de rödgröna.

Att Mona Sahlin fick vika sig för Lars Ohlys krav på ett slutdatum i Afghanistan var en fingervisning så god som någon.

Jag fick ett intryck av att han varit mycket bestämd i frågan. Socialdemokraterna fick helt enkelt ändra sig.

Annars känner jag en viss oro för att löftespolitiken nu håller på att ta övertaget.

Det finns visserligen ett visst samhällsekonomiskt utrymme för olika reformambitioner – den svenska ekonomin går bra just nu – men det är ändå inte riktigt bra om valrörelsen blir en kapplöpning i löften om offentliga utgiftsåtaganden.

Det är inte offentliga utgifter allena – kanske inte ens främst – som bygger ett bättre samhälle.

För de rödgröna verkar det viktigaste vara att förstärka staten som ett instrument för omfördelningspolitik av olika slag.

Vad det blivit av miljöpartiets mer frihetliga inslag har jag lite svårt att se – det är möjligt att de maldes ner mellan socialdemokraternas kollektivism och vänsterpartiets socialism.

Men självfallet är det också viktigt att vi i alliansen lyfter fram friheten som en avgörande vägvisare i vår politik.

Lite mer frihet…


Inte träffat någon…

27 augusti 2010

STOCKHOLM: Det var självklart bra på alla sätt att Mona Sahlin tog sig tid att besöka Afghanistan mitt i sommarvärmen och inledningen till den svenska valrörelsen.

Jag vet att svenskar där uppskattade hennes besök och det budskap hon då hade.

När hon kom hem var hon tydlig. Så här lät det i Expressen den 29 juli:

Ingen afghan jag träffat vill att de internationella trupperna skall lämna 2014.

Huruvida hon träffade någon som ville att de skulle lämna 2013 är oklart, men alldeles klart är att hon sedan dess träffat Lars Ohly.

Och han vill att allt skall hem så fort som möjligt.

Då blev det rödröd kohandel om Sveriges bidrag till de internationella ansträngningarna.

Jag vill inte vara domare över de rödröda kompromisserna och ha en mening om hur mycket det är Sahlin och hur mycket det är Ohly i de olika kompromisserna.

För mig är det alltid för mycket Ohly.

Det är inte bra för Sveriges trovärdighet som kompetent partner också i svåra internationella freds- och stabilitetsuppdrag om socialdemokraterna nu går från ett samarbete med allianspartierna – för det har vi de facto haft – till att bli beroende av vänsterpartiet.

Och jag tror faktiskt inte heller det är bra för socialdemokraterna.

Dagens rödröda besked applåderas alldeles säkert av talibanerna och beklagas lika säkert av Afghanistans kämpande demokrater.

Jag skulle vilja se om de rödröda vågar se t ex någon av landets kvinnliga parlamentariker i ögonen efter detta.

Jag var som bekant på Kabul-konferensen den 20 juli och jag kan försäkra att det inte fanns ett enda inlägg där som talade om unilaterala tillbakadraganden på det sätt som de rödgröna nu vill göra till svensk politik.

Inte ett enda.

Att vi skall hjälpa afghanerna att successivt överta säkerhetsansvaret för landet i dess helhet är viktigt och riktigt, och det är det vi nu inriktar just säkerhetsarbetet på.

Men det gör vi sannerligen inte genom att bara säga att vi lämnar.

Efter valet – och en alliansseger – hoppas jag att vi kan återge till den brett förankrad och internationellt trovärdiga politik i denna fråga Sverige haft under de senaste åren.

Och då hoppas jag att socialdemokraternas armkrok med vänsterpartiet i denna fråga skall framstå som en beklaglig parentes.

Jag vet inte om den är bra valtaktik – men jag vet alldeles bestämt att den är dålig utrikespolitik.


Intervjuer och debatt Afghanistan

27 augusti 2010

STOCKHOLM: Bara för att notera att det nu finns en video på Facebook från min pressträff tidigare i dag om de rödgrönas s k besked om Afghanistan.

Den som är än mer intresserad kan se den också lite längre intervju med mig som gjordes på Expressens web-TV i dag på eftermiddagen.

Och den som vill ha än mer kan se min diskussion med Lars Ohly i TV:s Aktuellt.


Allians för frihet och fred

27 augusti 2010

STOCKHOLM: Jag lade tidigare ut alliansmanifestet om utrikes- och Europapolitiken. Det förtjänar att läsas.

Men världen är större än så!

Globalt lägger vi stor vikt vid arbetet för frihet, medborgerliga rättigheter och demokrati:

Vi vill att Sverige ska vara en stark röst för mänskliga rättigheter och demokrati i utrikespolitiken.

Inte minst arbetet med att agera för yttrande- och religionsfriheten behöver stärkas ytterligare. En bättre värld måste vara en värld som ger kvinnor bättre möjligheter. Kampen för ökad jämställdhet är en av vår tids viktigaste demokratiska utmaningar.

Stödet för ett starkt och väl fungerande Förenta nationerna är en hörnsten i svensk utrikespolitik. Det närmast universella medlemskapet i FN ger organisationen en stark legitimitet.

Vi vill både enskilt och genom EU arbeta för ett stärkt och reformerat FN som kan hantera framtidens globala utmaningar. Sverige ska vara pådrivande i de diskussioner som förs om reformeringen av såväl säkerhetsrådet som FN i stort.

En av de viktigare frågorna framöver är att implementera den skyddsskyldighet som FN:s medlemsländer slog fast redan 2005. Den folkrättsliga principen innebär att stater är skyldiga att skydda sin befolkning och att omvärlden har en skyldighet att ingri- pa när stater brister i att uppfylla det.


Vi är övertygade om att en friare värld också blir en fredligare värld. Aktivt arbete mot förtryck och för frihet är arbete också för fred och försoning. Vårt Europa skall vara ett hopp om frihet för världens förtryckta.

Sverige ska vara en stark röst i arbetet för mänskliga rättigheter, t.ex. genom att, när det krävs, förespråka s.k. smarta sanktioner som drabbar regimen men inte folket i auktoritära länder.

Vi vill att det nya ekonomiska samarbetet inom G20 bättre skall representera alla stater, både stora som små.

Öppna samhällen med öppna ekonomier ger möjligheter inte bara till individers frihet utan också för fler människor att lämna fattigdom och underutveckling.

Vi vill ha ett Europa som står på globaliseringens sida mot murar, restriktioner och fördomar. Den fria handeln och det öppna samarbetet måste få fortsätta att lyfta människor över hela världen mot en bättre framtid och skapa en mer hållbar hushållning av resurser.

Alliansen kommer även framöver driva en ambitiös nedrustningspolitik.

Vi vill fortsätta arbetet för en värld utan kärnvapen. Att minska och på sikt få bort s k taktiska kärnvapen är speciellt viktigt också i vår del av Europa. Vi vill diskutera insatser för öppenhet och rustningskontroll också i Europa. Vi måste aktivt motarbeta ytterligare spridning av massförstörelsevapen.

Internet är en allt viktigare del av vår värld. Mobila kommunikationer har skapat revolutionerande nya möjligheter.

Vårt Sverige skall vara en ledande kraft för såväl friheten på som säkerheten för nätet.


Stärkt samarbete med Baltikum

27 augusti 2010

STOCKHOLM: I Riga några stenkast härifrån möts i dag utrikesministrarna från de nordiska och baltiska länderna för att diskutera vägar till ett förstärkt samarbete.

Från vår sida är det Frank Belfrage som är där eftersom jag var förhindrad under gårdagen.

Som grund för diskussionerna ligger bland annat en rapport utarbetad av f d danske försvarsministern Sören Gade tillsammans med f d lettiske premiär- och utrikesministern Valdis Birkaus.

Mellan de nordiska länderna håller vi ju nu på att bygga ut det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet på grundval av bl a den s k Stoltenberg-rapporten, och det är detta som nu lett till ambitionerna att också stärka samarbetet med de baltiska länderna på en rad områden.

Självfallet är detta någonting som vi starkt stöder.

Att sträva efter ett fördjupat samarbete med de tre baltiska länderna är ju något av en huvudlinje i vår politik.

Nästa år är det 20 år sedan Estland, Lettland och Litauen kunde återetablera sin självständighet, och det är naturligt att vi då kommer att ta detta som utgångspunkt för nya diskussioner om framtidsperspektiven för vårt viktiga samarbete.


Dubbla besked och budskap

26 augusti 2010

STOCKHOLM: Jag såg just på TV-utfrågningen av Mona Sahlin och följde självklart alldeles speciellt hur hon svarade på de utrikespolitiska frågorna.

När det gällde det berömda rödgröna kravet att alla amerikanska baser utomlands skall avvecklas – där vänsterpartiet tydligt fått igenom sin vilja – retirerade hon kraftfullt samtidigt som hon försökte att omtolka det.

Rökridåerna fyllde TV-studion.

Först hette det att de amerikanska baserna skall vara kvar där olika länder bett om dem. Så vitt jag vet gäller det samtliga amerikanska baser utomlands. USA har inte ockuperat något land – alla deras baser baseras på avtal med de olika länderna.

Därmed verkade hela kravet plötsligt borta.

Men icke.

Hon landade så småningom på att alla ”amerikanska kärnvapenbaser utomlands” skulle avvecklas och att detta var ett tydligt krav.

Men det hjälper inte mycket. Det blir det obalanserat på ett sätt som riskerar att skapa både instabilitet och osäkerhet.

Låt oss se på Europa.

Vi i alliansen vill att såväl USA som Ryssland drar tillbaka sina taktiska kärnvapen från Europa. De kan dras tillbaka till USA eller det mer avlägsna Ryssland innan de avskaffas helt.

Men ett krav enbart på USA  – och det var så det formulerades av Mona Sahlin – blir obalanserat.

Och än tydligare blir detta om vi ser på situationen i Asien.

Vad gäller Afghanistan försökte hon vara balanserad men gav i det försöket två olika besked.

Hon stötte sig på Kabul-konferensens slutsats att vi till 2014 skall ha överlämnat säkerhetsansvaret i alla provinser till de afghanska styrkorna, och sade att detta innebar att våra militära insatser kunde avslutas innan dess.

Men sedan underströk hon – klokt nog – att detta inte skulle innebära att vi lämnade landet, och sade att vi skulle vara kvar bl a för att ”hjälpa de afghanska säkerhetsstyrkorna” under ”mycket lång tid.”

Jaha. Men det är ju just detta som våra soldater nu och framöver är inriktade på – och utan militär där kommer vi självfallet inte att ha möjlighet att hjälpa de afghanska säkerhetsstyrkorna efter det att de senast 2014 övertagit ansvaret. Sådant duger inte SIDA till.

Så det besked som gavs var två besked.

Och därtill två motstridiga besked.


Allians för Europa

26 augusti 2010

STOCKHOLM: Alliansens valmanifest uppmärksammas mest för olika skatte-  och jobbsatsningar.

Inte fel. Men det skall också noteras att detta är ett manifest för en stark utrikes- och Europapolitik.

Och dessa frågor kommer att vara lika viktiga under de kommande fyra åren som de varit under de gågna.

Läs själva:

Sverige ska vara en stark röst för fred, frihet och försoning – både i Europa och i värl- den i dess helhet.

Vi ska främja demokrati, mänskliga rättigheter, folkrätt och hållbar utveckling med målet att omvandla förtryck till frihet, fattigdom till utveckling och resursslöseri till hållbar utveckling.

Med en klar och tydlig utrikespolitik har Sveriges röst fått ny kraft.

Vi vill fortsätta att stärka samarbetet och samhörigheten med våra nordiska och baltiska grannar. Till- sammans är vi den nionde starkaste ekonomin i världen. Vi står inför gemensamma utmaningar när det gäller såväl miljö som säkerhet.

Den Europeiska Unionen är det viktigaste fredsprojektet i vår del av världen.

Vi får inte sväva på målet när det gäller det europeiska samarbetets avgörande betydelse också för vår egen framtida fred och välfärd.

Därför vill vi att Sverige ska tillhöra kärnan i det europeiska samarbetet.

Vi vill fortsätta ett aktivt svenskt engagemang varhelst de europeiska besluten fattas. Vi strävar efter en bred uppslutning i alla delar av vårt samhälle bakom en stark europeisk samarbetspolitik. I vårt Europa skall besluten fattas så nära medborgarna som möj- ligt.

Vi vill ha ett öppet Europa som välkomnar nya medlemmar.

Genom att uppfylla kraven för medlemskap stärker de freden, friheten och försoningen i vår del av världen. De blir en del av en öppen och demokratisk gemenskap och bidrar till Europas utveckling.

Vi vill bygga ut grannskapspolitiken, inte minst det Östliga Partnerskapet.

Vi vill stärka den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

Europa skall vara en stark kraft för fred och en stark röst för frihet i världen. Sverige skall fortsätta att aktivt vara med och forma denna politik.

Solidariteten mellan Europas länder blir allt viktigare inför nya utmaningar och möjliga hot. Samarbete ger säkerhet.

Samarbetet mellan Europas länder gav stabilitet under finanskrisen. Den ekonomiska situationen är nu bättre men utmaningar kvarstår. Bristande ansvar för offentliga finanser hotar återhämtningen i Europa.

Ett eventuellt framtida svenskt inträde i valutaunionen måste föregås av en folkomröstning. Tidpunkten för en sådan måste beslutas av riksdagen. En folkomröstning bör genomföras först efter en bred diskussion där för- och nackdelar på nytt prövas i ljuset av bland annat erfarenheter och utveckling i länderna i och utanför eurosamarbetet.


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 654 andra följare