Kanske intensivare skede

STOCKHOLM: Kanske är det denna dag som valrörelsen lämnar sitt lite trevande inledande skede och går in i en intensivare fas.

I dag presenterar Alliansen sitt samlade valmanifest, och i kväll är det den första av de viktiga partiledarintervjuerna i TV med Mona Sahlin som kommit först i lottningen.

På det utrikespolitiska området kommer valmanifestet att vara tydligt när det gäller vår europiska förankring och våra europeiska ambitioner, men också när det gäller vikten av att stå upp för frihet och demokrati i alla delar av världen.

Det europeiska samarbetet är det viktigaste fredsprojektet i vår tid i vår del av världen.

Vi är förvisso kritiska mot den israeliska ockupationspolitiken, men att som Lars Ohly vägra att se skillnaden mellan demokratin Israel och det teokratiska förtryckets Iran är för oss i grunden oacceptabelt.

Och jag tycker det är viktigt att vi också i valrörelsen lyfter fram det europeiska samarbetets alldeles grundläggande betydelse på ett ökat antal områden.

De uteslutande nationella lösningarnas tid är på många områden förbi, och det är viktigt att vi är tydliga på den punkten.

Mitt i detta öppnar UD i dag i Kungsträdgården i Stockholm upp små ambassader för att informera om det arbete vi gör i olika delar av världen.

Dit kommer också Gunilla Carlsson för att informera mer om katastrofsituationen i Pakistan och de olika internationella insatserna.

Samtidigt lyfter två stora transportflygplan från flygplatsen i Örebro med delar av den svenska hjälpen.

48 Responses to Kanske intensivare skede

  1. lion0808 skriver:

    Tänk Carl Bildt att du har så lätt att svepande tala om världen, men när det kommer till Israel, så är de plötsligt lätt att slänga ur sig PRO-arabiska floskler som ”ockupanter” i det, av historisk hävd och andra oavvisliga dokument, som visar att Israel ligger där det alltid har legat! Israel måste i fortsättningen respekteras för sin rätt att hysa sina innevånare på aktuell mark! Punkt! L.O. kan vi glömma – Mona kommer i vart fall att tvingas lyfta ut honom med tång vid en eventuell valseger efter någon tids regerande. Men Carl Bildt, nu får det vara nog med din Israelfientliga utrikespolitik!!!

  2. laken skriver:

    Lottningen måste vara riggad. Varför skall Mona vara först bara för att hon är kvinna? Det är inte rättvist! Bastuklubben måste ha gått samman. Konspiration på hög nivå! Det är säker de okända bidragsgivarna till Moderaterna som ligger bakom detta! ..eller..

  3. inst1 skriver:

    Men nu blir jag arg!
    Att kalla Israel för en demokrati är att förorätta alla andra stater som gör skäl för namnet. Följer man med i israelisk nyhetsmedia så ser man en helt annan sida. Kritisk till ockupationen? Bah!

  4. laken skriver:

    Ohlys inställning till diktaturer är ju välkänd.
    Tänk om den mannen kommer in i regeringen.
    Brrrrrr!

  5. lion0808 skriver:

    inst1: Du har skäl att sätta dig ner och studera mer om vad demokrati handlar om! :) Så du följer med i Israelisk nyhetsmedia??? Bah! Är det inte snarast PRO-arabisk nyhetsmedia, som vi dagligen matas med??? Det är med ockupation tycks de flesta ha fått om bock-foten!

  6. Kachina skriver:

    ”….av historisk hävd och andra oavvisliga dokument, som visar att Israel ligger där det alltid har legat! Israel måste i fortsättningen respekteras för sin rätt att hysa sina innevånare på aktuell mark! Punkt!”

    Jahaaaa,…..så ni lånade bara ut marken i 1700 år, medan ni fullbordade profetian och skingrades över världen?

    Vilka oavvisliga dokument stöder det avtalet?

  7. lion0808 skriver:

    Judeen och Samarien hör ursprungligen till Eretz Ysrael! Notera alla hebreiska namn!

    Judeen (hebreiska: יהודה Yəhuda, tiberiska: Yəhûḏāh, ”ärad, lovad”; grekiska: Ιουδαία, Ioudaía; latin: Iudaea) är den bergiga södra delen av det historiska landet Israel (hebreiska: ארץ ישראל Eretz Yisrael), området kring Jerusalem som nu delas mellan de israeliska och palestinska myndigheterna. Benämningen används idag stundom för södra delen av Västbanken samt låglandet vid kusten.

    Namnet Judeen kommer från det grekiska och romerska namnet för ”Yəhuda”, vilket ursprungligen omgav Juda rike.

    Samarien var ett landskap i Israel/Palestina. Det administreras av Samariska regionrådet( מועצה אזורית שומרון )och är uppdelat i tre delar:

    Norr: Ganim, Kadim, Hinanit, Homesh, Hermesh, Tal Menashe, Mevo Dotan, Reihan, Sanur, Shaked.
    Mitt-Väster: Avnei Hefetz, Barkan, Ma’ale Shomron, Nofim, Sal’it, Einav, Etz Efraim, Peduel, Tzufim, Kiryat Netafim, Revava, Shavei Shomron, Sha’arei Tikva men även de självstyrande lokalråden (Alfei Menashe, Elkana, Immanuel, Karnei Shomron, Kedumim, Oranit; och Ariel (stad)).
    Bergen: Elon Moreh, Itamar, Har Brakha, Yitzhar (del av Nablus), och i söder, Kfar Tapuach, Rechalim, Nofei Nehemia och Migdalim.
    Området gränsar mot Jezreel-dalen i nord, i öster av Jordandalen, i väster av Karmelberget och dess kedja med slätten Saron och i söder av de berg som omger staden Jerusalem.

    Obs! I nuvarande palestinsk terminologi motsvarar området norra västbanken.

  8. soli01 skriver:

    laken – dina farhågor delas även av mig. Nu har han även sagt sig vilja bli utrikesminister. Han fick denna fråga för någon dag sedan i ett radioprogram.
    Det är dags att svenska folket inser vad som kan ske om olyckan skulle vara framme.
    Att rösta på Sahlin eller Wetterstrand är en röst på Ohly! Alltså är valet lätt. :-)

  9. Kachina skriver:

    Området där jag nu har min fastighet var tidigare ett gods som sträckte sig fler mil i vardera riktningen och hette Avandershem.

    Det som finns kvar av Avandershem nu är Avandershem 1, ett övergivet jordbruk på ca. 1 ha. Resten är avstyckat till ca tolv jordbruksfastigheter och i dem avstyckat några hundratal bostad- och fritidsfastigheter.

    Eftersom folkbokföringen var ytterst strikt i det här området och är väl bevarad ända ner till mitten av 1300-talet, är det mindre än en timmes arbete vid en dator att spåra släkten Avander.

    Kan vi alltså befara att de kommer och tar våra fastigheter i besittning, om de kan bevisa att de stammar ur släkten Avander?

    Jag bor ca 700 meter från det lilla som finns kvar av Avandershem och torde ligga väldigt illa till om släkten Avander bestämmer sig för att ta tillbaka det som är deras, enligt judisk lag.

  10. lion0808 skriver:

    Jag kanske ska övergå till engelska så att fler, som läser vår eminente Carl Bildts Blogg!

    The Jewish Claim To The Land Of Israel
    A common misperception is that the Jews were forced into the diaspora by the Romans after the destruction of the Second Temple in Jerusalem in the year 70 A.D. and then, 1,800 years later, suddenly returned to Palestine demanding their country back. In reality, the Jewish people have maintained ties to their historic homeland for more than 3,700 years. A national language and a distinct civilization have been maintained.

    The Jewish people base their claim to the land of Israel on at least four premises: 1) God promised the land to the patriarch Abraham; 2) the Jewish people settled and developed the land; 3) the international community granted political sovereignty in Palestine to the Jewish people and 4) the territory was captured in defensive wars.

    The term ”Palestine” is believed to be derived from the Philistines, an Aegean people who, in the 12th Century B.C., settled along the Mediterranean coastal plain of what is now Israel and the Gaza Strip. In the second century A.D., after crushing the last Jewish revolt, the Romans first applied the name Palaestina to Judea (the southern portion of what is now called the West Bank) in an attempt to minimize Jewish identification with the land of Israel. The Arabic word ”Filastin” is derived from this Latin name.

    The Twelve Tribes of Israel formed the first constitutional monarchy in Palestine about 1000 B.C. The second king, David, first made Jerusalem the nation’s capital. Although eventually Palestine was split into two separate kingdoms, Jewish independence there lasted for 212 years. This is almost as long as Americans have enjoyed independence in what has become known as the United States.

    Even after the destruction of the Second Temple in Jerusalem and the beginning of the exile, Jewish life in Palestine continued and often flourished. Large communities were reestablished in Jerusalem and Tiberias by the ninth century. In the 11th century, Jewish communities grew in Rafah, Gaza, Ashkelon, Jaffa and Caesarea.

    Many Jews were massacred by the Crusaders during the 12th century, but the community rebounded in the next two centuries as large numbers of rabbis and Jewish pilgrims immigrated to Jerusalem and the Galilee. Prominent rabbis established communities in Safed, Jerusalem and elsewhere during the next 300 years. By the early 19th century-years before the birth of the modern Zionist movement-more than 10,000 Jews lived throughout what is today Israel.

    When Jews began to immigrate to Palestine in large numbers in 1882, fewer than 250,000 Arabs lived there, and the majority of them had arrived in recent decades. Palestine was never an exclusively Arab country, although Arabic gradually became the language of most the population after the Muslim invasions of the seventh century. No independent Arab or Palestinian state ever existed in Palestine. When the distinguished Arab-American historian, Princeton University Prof. Philip Hitti, testified against partition before the Anglo-American Committee in 1946, he said: ”There is no such thing as ‘Palestine’ in history, absolutely not.” In fact, Palestine is never explicitly mentioned in the Koran, rather it is called ”the holy land” (al-Arad al-Muqaddash).

    Prior to partition, Palestinian Arabs did not view themselves as having a separate identity. When the First Congress of Muslim-Christian Associations met in Jerusalem in February 1919 to choose Palestinian representatives for the Paris Peace Conference, the following resolution was adopted:

    We consider Palestine as part of Arab Syria, as it has never been separated from it at any time. We are connected with it by national, religious, linguistic, natural, economic and geographical bonds.

    In 1937, a local Arab leader, Auni Bey Abdul-Hadi, told the Peel Commission, which ultimately suggested the partition of Palestine: ”There is no such country [as Palestine]! ‘Palestine’ is a term the Zionists invented! There is no Palestine in the Bible. Our country was for centuries part of Syria.”

    The representative of the Arab Higher Committee to the United Nations submitted a statement to the General Assembly in May 1947 that said ”Palestine was part of the Province of Syria” and that, ”politically, the Arabs of Palestine were not independent in the sense of forming a separate political entity.” A few years later, Ahmed Shuqeiri, later the chairman of the PLO, told the Security Council: ”It is common knowledge that Palestine is nothing but southern Syria.”

    Palestinian Arab nationalism is largely a post-World War I phenomenon that did not become a significant political movement until after the 1967 Six-Day War and Israel’s capture of the West Bank.

    Israel’s international ”birth certificate” was validated by the promise of the Bible; uninterrupted Jewish settlement from the time of Joshua onward; the Balfour Declaration of 1917; the League of Nations Mandate, which incorporated the Balfour Declaration; the United Nations partition resolution of 1947; Israel’s admission to the UN in 1949; the recognition of Israel by most other states; and, most of all, the society created by Israel’s people in decades of thriving, dynamic national existence.

  11. Kachina skriver:

    Aj, aj, aj,…det bor många ur släkten Avander kvar i Skellefteå och har så gjort kontinuerligt i 700 år. En del av dem brukar även idka pimpelfiske på sin anfaders vatten under våren.

    Eftersom jag saknar vapen och är fysiskt underlägsen, torde det vara bäst att söka asyl i Finland till våren.

  12. Kachina skriver:

    http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article7675910.ab

    Ja, De Tre Moderaterna har en del att förklara när det gäller bakgrunden till deras framgångar. Kom igen, Fredrik, Anders och Carl. Vad har in att säga. Har ni en viss social kompetens eller är ni alla tre offer för Aspbergers Sjukdom?

  13. lion0808 skriver:

    Kachina: Var inte orolig. Din besittningsrätt kommer aldrig att ifrågasättas, så länge du har lagfart. Om du mot förmodan skulle drivas ut ur landet av fientliga grannar, så har du fortfarande besittningsrätten eller hur? Och skulle du mot förmodan vilja ha ett annat markområde, så får du vara så snäll och göra en fastighetsaffär, det är elementärt! Så har också skett i Israel där det funnits säljare och köpare! I Israel har vi en väsentligt längre tid då judar har kontrollerat marken, men tvingats bort av fientliga stormakter. Nu är det också så att Israel tilldelades ett landområde liksom de araber, som idag kallar sig palestinier. Israel godtog NF’s förslag och utropade ett självständigt Israel, medan araberna sa blankt nej. Sverige var bland de första tillskyndarna till detta underverk av det demokratiskt byggda Israel. Israel är fortfarande samma demokrati även om kibbutzlivet börja avta.
    Kibbutz (hebreiska: קיבוץ‎; plural: kibbutzim: קיבוצים; ”samling” eller ”gemensamt”) är ett israeliskt kollektivt samhälle. Även om andra länder har haft liknande kommunala organisationer har få frivilliga kollektiv spelat en så viktig roll som i Israel. Kollektiven präglas ofta av en socialistisk ideologi.
    Bakgrunden till kibbutzrörelsen
    Den andra vågen av invandring till dåvarande Palestina, den andra Aliya, bestod, till skillnad mot de första emigranterna, inte av i första hand strikt religiöst präglade och motiverade judar utan av östeuropeiska judar som i början av 1900-talet flydde ifrån de pogromer som ägde rum i Östeuropa. En stor del av nuvarande Israel var under denna tid obeboelig med träskmarker kring Galileiska sjön och ökenområde i söder. De nya emigranterna valde att organisera kollektiva jordbruk, s.k. kibbutzer. Den första kibbutzen blev Degania i norra delen av landet, grundad 1909. I takt med att antalet judar ökade blev antalet kibbutzer allt fler, inte bara i norra Palestina utan över hela landet. Efter Israels självständighet 1948 fick kibbutzerna en viktig roll i försvaret av staten Israel eftersom de ofta låg i gränslandet mot eller nära de arabiska grannländerna.
    Livet på en kibbutz
    Livet på en kibbutz är präglat av den socialistiska devisen ”åt var och ens behov, efter var och ens förmåga”. Alla arbetare på en kibbutz får samma ersättning, oavsett vilken arbetsprestation de utför. Den största delen av arbetet är oftast förlagd till jordbruket, men efter hand har allt fler kibbutzer startat olika former av fabriker och satsningar på turism. Även det kollektiva livet har genomgått en stor förändring. Ursprungligen var kibbutzen ansvarig för alla barn, vilka uppfostrades i storfamiljer. Men kärnfamiljskonceptet präglar numera den moderna kibbutzen. En person som lever i en kibbutz kallas kibbutznik. Ingen kan väl med förakt säga att Israel inte bygger på en demokrati!?

  14. Kachina skriver:

    Jag har bott på kibbutz och arbetat i Israel en längre tid. Otaliga är de timmar jag tillbringade med överlevare från koncentrationslägren och djup är den kunskap om det mänskliga psyket som jag fick vid de samtalen med ödmjuka människor, utan kvar på hämnd. Jag är beredd att försvara Israels gränser före sexdagarkriget med mitt liv.

    Men,…..jag mötte även de tillskyndande amerikanska sionister som såg segern i kriget som ett tecken från Gud.
    Dessa har nu tagit makten i Israel och är de som driver palestinier från sina hus och hem. Detta ställer jag inte upp på.

  15. lion0808 skriver:

    Vad skulle det vara för fel med amerikanska sionister? De är inte stukade som de stackars överlevare, som du berömligt har kommit i kontakt med. Sexdagarskriget, ja du, hur många fientliga arabiska legioner och länder var inte beredda att störta den unga staten Israel i Medelhavet? Jordanien la sina ben på ryggen – de hade ju bara använt gravvårdar och synagogor till latriner. Numera har Jordanien ett fredsavtal med Israel, tack och lov!
    Men Jordanien hade också mycket stora problem med extremister bland s.k. palestinier. Du kommer väl ihåg Svarta September!?
    Efter sexdagarskriget juni 1967 kom många människor att fly från Västbanken, till Jordanien. Sedan tidigare bodde 650 000 palestinier i landet. Kungariket Transjordanien, som grundades 1946 och som blev Jordanien i och med ockupationen av (Västbanken) i 1948 års krig mot den nybildade staten Israel, hade kallats Östpalestina av britterna från och med första världskriget. Nu kom ytterligare 200 000 flyktingar från Västbanken. Dessa palestinier blev därmed en stor grupp i Jordanien, som ju redan bestod av mestadels infödda palestinier. Många deltog i olika palestinska rörelser och redan den 28 juni 1967 inleddes olika terroraktioner mot de israeliska styrkorna på andra sidan Jordanfloden. Från jordanskt territorium utförde Fatah olika räder mot den ockuperade Västbanken. Efter att en skolbuss sprängdes i luften när den körde på en mina (en vuxen dödades, flera skolbarn sårades) den 18 mars 1968 bestämde sig Israel för att slå tillbaka.
    Yassir Arafat ledde Fatah (=PLO), paraplyorga-nisationen för de palestinska motståndsorganisa-tionerna och hade sitt högkvarter i flyktinglägret Karameh. Tidigt på morgonen den 21 september gick israeliska styrkor över Jordanfloden. Medan stridsvagnar anföll västerifrån landsattes fallskärmsjägare på andra sidan lägret. När jordanskt artilleri besköt israelerna anfölls dessa av det israeliska flygvapnet. I lägret var Fatahs styrkor, många unga pojkar enbart beväpnade med handeldvapen, trots att PLO snart skulle vara den rikaste maktfaktorn i Jordanien, och ett par år senare även den mäktigaste terrororganisationen i världen. Under striderna raserades alla hus i lägret utom moskén. Sent på eftermiddagen drog sig israelerna tillbaka. Trots stora förluster utropade sig Fatah till den politiske segraren, trots att de israeliska förlusterna främst orsakades av den reguljära jordanska armén.
    Många palestinier och andra araber anslöt sig till PLO:s olika grupper. De fortsatta attackerna som dessa grupper gjorde mot andra sidan Jordanfloden bemöttes hårt av Israel. I de FN-byggda flyktinglägren hade den jordanska polisen redan tappat allt inflytande och när palestinska motståndsmän tog sig till större städer uppträdde de ofta på ett sätt som störde ordningen. Många uppträdde i kamouflagekläder och beväpnade med AK-47 krävde de ”frivilliga bidrag” till sin väpnade kamp. Palestinska grupper satte upp vägspärrar. Jordaniens kung Hussein var oroad, då många av palestinierna var motståndare till kungen samtidigt som han trodde att de väpnade anfallen på Västbanken gjorde det svårare att nå en uppgörelse med Israel om att återlämna Västbanken.
    I februari 1970 utsågs Rasoul Kilani till premiärminister och denne förbjöd bärandet av eldvapen i städer och krävde att alla motorfordon måste registreras. För att minimera risken för strider mellan gerillan och armén fick armén hålla sig vid sina regementen. Hussein fick löften av Arafat att han skulle hålla ordning men då gerillan var splittrad i olika grenar fungerade inte det. I början av juni utbröt nya strider. Den 9 juni utbröt skottlossning när kungen passerade en vägspärr. Den 10 juli ingicks ett avtal mellan kungen och paraplyorganisationen Palestinska Motståndsrörelsen, PRM, som bl.a. gick med på att inte bära vapen i städerna.
    Striderna
    Den 1 september 1970 gjordes ännu ett försök att döda kungen när denne var på väg ut till Ammans flygplats. Den 6 september lyckades den marxistiska motståndsrörelsen Folkfronten för Palestinas befrielse, PFLP få hela världens uppmärksamhet när PFLP kapade tre passagerarplan och flög dessa till Dawson’s Field utanför Zerqa. I Amman och andra städer utbröt skottlossning mellan rivaliserande palestinska grupper. Så länge kaparna hade oskyldiga människor i sitt våld kunde Hussein inte låta armén ingripa, och han fick personligen ingripa när arméenheter försökte ta sig in i Amman för att strida mot palestinska grupper. Premiärministern förhandlade med Arafat om att gerillan måste lämna städerna men det stod klart att Arafat inte hade tillräckligt inflytande för att genomföra det.
    Den 16 september utsåg kungen en ny militär-regering och armén omringade Amman och andra städer. Dagen efter gick 1:a infanteriregementet och den 4:e mekaniserade divisionen in i Amman med stöd av den 60:e pansarbrigaden. Gerillan försvarade sig med handeldvapen och pansarbrytande raketer. Armén anföll även palestinska grupper i andra städer som Irbid, Jerash och Zerqa.
    På morgonen den 20 september blev läget kritiskt när syriska trupper gick över gränsen med två pansarbrigader. Strider utbröt mellan de syriska styrkornas sovjetiska stridsvagnar, T-54 och T-55, och Jordaniens brittiska Centurion-stridsvagnar. Beskjutna av det jordanska flygvapnet blev syrierna tvungna att dra sig tillbaka den 23 september.
    Sudans president Numeiry försökte arrangera ett eldupphör och den 25 september gick Arafat med på detta. Därefter lyckades Arafat ta sig ut ur Jordanien till Kairo där Egyptens president Nasser tog emot honom. Den 27 september kom Hussein till Kairo för överläggningar. Både Arafat och Hussein var beväpnade med handeldvapen och mötet rörde upp starka känslor mellan de två ledarna. Hussein gick med på ett avtal där båda sidor sågs som segrare.
    Antalet dödade i striderna är oklara, men troligtvis rör det sig om 1 500 – 2 000 personer. Enligt Röda korset dödades 1 600 personer under striderna.
    Efteråt
    Vad som försvagade palestinierna var troligen inte den jordanska militärmakten utan händelser utanför landet som gjorde att deras politiska stöd minskade. Den 28 september dog president Nasser i en plötslig hjärtattack och den 13 november gjordes en statskupp i Syrien där försvarsministern Hafez al-Assad blev premiärminister.
    Den 31 oktober tvingades Arafat att skriva under ett nytt avtal där palestinierna förband sig att inte bära vapen och erkänna de jordanska myndigheternas överhöghet. Striderna fortsatte på en lägre nivå mellan palestinska grupper och den jordanska armen under 1971. På sikt tvingades de palestinska grupperna att lämna Jordanien och istället etablerade de sig i Libanon där deras närvaro ledde till utbrottet av inbördeskrig där.
    Den 28 november 1971 mördades Jordaniens premiärminister Wasfi al-Tal av en palestinsk grupp som kallade sig Svarta september. 1972 utförde denna grupp ett terrorattentat vid de olympiska spelen i München.
    Tävlingarna drabbades den 5 september av ett terroristattentat från Svarta september, en palestinsk grupp på åtta personer. Svarta september dödade två medlemmar av den israeliska truppen och tog dessutom nio deltagare som gisslan. I den därefter följande striden mot polis dödades samtliga i gisslan samt fem av terroristerna och en västtysk polis. Spelen avbröts och en minneshögtid hölls i Olympiastadion och efter en 34 timmar lång paus återupptogs tävlingarna som trots mot terroristerna.

    De elva idrottsmän som sköts till döds under OS-spelen i München var: David Berger, Joseph Gutfreund, Moshe Weinberg, Eliezer Halfen, Mark Salvin, Zeev Friedman, Josef Romano, Kehat Shor, Andre Spitzer, Amitzur Shapira och Jacob Szpringer.

  16. kris08 skriver:

    Jag tror absolut att Kachina skulle vara orolig för sin mark. Jag vet inte om man ska kalla lions försäkran om besittningsrätten rörande eller löjlig:

    ”An analysis of the data shows a big majority – about 75% – of construction in settlements was carried out without the right permit or in contravention of permits issued, Haaretz reported.

    In more than 30 settlements, buildings including schools, synagogues and police stations, had been built on private Palestinian land.

    The newspaper said Defence Minister Ehud Barak blocked publication of the data, arguing it could endanger state security or harm Israel’s foreign relations.”
    http://news.bbc.co.uk/2/hi/middle_east/7861076.stm

    Är demokrati det enda kravet så undrar man ju varför Gaza-borna förlorat varje tillstymmelse till mänskliga rättigheter efter valet?

  17. lion0808 skriver:

    kriso8: Du får nog liksom alla juridikstudenter ta och läsa in lite om fastighetsrätten i Sverige. För det var väl i detta landet, som Kachina tog upp sitt exempel. Så till din länk till BBC’s återgivning av en ”rapport”, som skulle visa att det sker olaglig konfiskering av mark. Försvarsministern har ingen kommentar till rapporten, vilken tycks stå i motsättning till Israel’s officiella position, där det inte är fråga om privat mark för bosättningar. Så ord står mot ord! Ännu ett försök att smutskasta Israel? eller finns det ett korn av sanning? Israels försvarsminister Ehud Barak ställer tydligen inte upp på denna beskrivning.

  18. lion0808 skriver:

    kris08: Har du varit i Gaza och sett hur det ser ut.
    http://www.facebook.com/profile.php?id=100000194344805&v=wall&story_fbid=125956500785260#!/album.php?aid=195949&id=791403207&fbid=422417743207&ref=mf
    Och har du mött Hamas, så att du kanske förstår vilket järngrepp de har kring de som bor på Gaza?
    Och varför kommer inte Hamas och Fatah sams? Vill de inte ha en egen stat? Eller är det så att Hamas, Hesballah med stöd från Iran verkligen önskar skicka Israelerna ut i Medelhavet? Eller önskar samma konstellation ta kontroll över hela Israel och införa Sharialagar? Eller…?

  19. lion0808 skriver:

    Oki, så här säger Benjamin ”Bibbi” Netanjahu, Premiärminister i Israel den 23 augusti 2010:

    ”Jag välkomnar USA:s inbjudan att inleda direkta samtal mellan Israel och den Palestinska Myndigheten utan förhandsvillkor. Att åstadkomma fred mellan oss och den Palestinska Myndigheten är svårt, men inte omöjligt.
    Vi kommer till samtalen med en verklig önskan om att nå ett fredsavtal mellan de två folken, medan Israels nationella intressen tas tillvara, främst säkerheten. Jag vet att man är skeptisk efter att 17 år har gått sedan Oslo-processen inleddes. Det är möjligt att förstå varför man tvivlar. Vi kommer att försöka att förvåna de som är kritiska och skeptiska, men för att göra det behöver vi en riktig partner på den palestinska sidan. Det är möjligt att lyckas med en hand uträckt mot fred, men endast om någon på andra sidan också räcker ut en hand. Om vi upptäcker att vi har en riktig partner på den palestinska sidan som är beredd till uppriktiga och seriösa förhandlingar, förhandlingar som kommer att kräva att båda sidorna vidtar de nödvändiga åtgärderna, inte bara den israeliska sidan men även den palestinska sidan, om vi upptäcker att vi har en sådan partner, kommer vi inom kort att kunna nå ett historiskt fredsavtal mellan de två folken.
    Detta fredsavtal kommer att baseras på tre huvudsakliga komponenter: först och främst, ett riktigt och hållbart säkerhetsarrangemang på marken; för det andra, Israel erkänns som det judiska folkets nationella stat och detta innebär en lösning på att problemet på kravet att återvända, kommer att förverkligas inom den nya palestinska staten; och för det tredje, ett slut på konflikten. Vi diskuterar ett fredsavtal mellan Israel och en demilitariserad palestinsk stat. Denna stat, om den etableras efter denna process, kommer att ända konflikten och inte vara en fasad för en fortsättning för andra ändamål.”

    Så nu får vi bara hoppas på att Fatah och Hamas stäcker ut sina händer för att sluta ett FREDSAVTAL!

  20. kris08 skriver:

    Om jag varit i Gaza? Nej, får väl se om det går några fler båtar…
    Bildt var däremot där strax efter ”vedergällningen” avslutats. Han var inte särskilt imponerad över den demokratiska statens uppförande.

    Jag har inte Facebook, men skulle vara väldigt förvånad om värdiga förhållanden kunnat upprätthållas i ghettot.

    Jag struntar fullständigt i ”Bibbis” innehållslösa tjafs. Han har haft alla möjligheter att visa sig civiliserad genom konkreta åtgärder. Om Israel sträcker ut handen är det bara för att smälla igen dörren! Fråga bara Joe Biden:

    http://www.nytimes.com/2010/03/10/world/middleeast/10biden.html

  21. spanaren skriver:

    Måhända finns det en utveckling på närmare håll
    som är av större intresse för oss svenskar än den
    konflikt som pågått i ”den stora sandlådan” mellan
    ”araber” och ”judar” alltsedan pyramiderna byggdes…

    Vad händer i vårt närområde säkerhetspolitiskt
    och inom EU-samarbetet om Lettland gör en
    ”ukrainare” – eller har denna eventualitet ingen som helst betydelse varken för oss eller övriga länder i Östersjöområdet?

    http://www.dw-world.de/dw/article/0,,5940008,00.html

  22. lion0808 skriver:

    Kris08. du som inte har ett Facebook-konto är välkommen att titta på några bilder från GAZA –
    det s.k. flykting- och koncentrationslägret on ”the
    Gaza-strip”. Bilderna har tagits av en fransman vid
    namn Jean-Marc Moskowicz
    Länken till mitt Picasawebalbum är:
    http://picasaweb.google.se/janfpitea/GazaDetSKFlyktingEllerKoncentrationslagret#
    Varsågod och bilda dig en uppfattning om missären!

    Ja du spanaren, ”måhända finns det en utveckling på närmare håll som är av större intresse för oss svenskar” etc. etc. Förvisso spanaren, men nu inleddes denna tråd med Carl Bildts vanligt yviga svepning över världen och med pekfingret på Israel och Lars Ohly! Så där är vi varken du vill eller inte som ”SVENSK”! Törhända :) är vi alla svenskar, som skriver på denna blogg med ibland anor till 800-talet, som i mitt fall, men det hindrar oss dock inte att för en stund vidga vyerna enligt Carl Bildts ”forumuleringskonst”! :)Det skadar dessvärre inte att en och annan kan få ökad kunskap om ett konfliktområde, som snart inom en nära framtid får en fredlig lösning! Möjligen eller törhända!

  23. lion0808 skriver:

    Carl Bildt skriver: …”att som Lars Ohly vägra att se skillnaden mellan demokratin Israel och det teokratiska förtryckets Iran är för oss i grunden oacceptabelt.” Där Carl Bildt fick du in en punch på den gode L.O. Låt oss för alla gudars skull släpa in denna taktiska räv i regeringskansliet!!!

  24. spanaren skriver:

    lion0808,

    Icke förty kunna vi utbyta tankar om andra delar
    av utrikesministerns inlägg såsom det europeiska
    samarbetet och läget i Pakistan.

    Vi är överens om att läget i Mellan Östern idag
    utgör det största hotet mot världsfreden med ett
    möjligt USA/israeliskt angreppskrig mot Iran som
    en tändande gnista.
    När det gäller Israel/Palestina anser undertecknad
    att vi i så fall bör diskutera hela området inkl.
    Turkiet/Kaukasus som kan bli inblandade och kanske
    även det verkliga skräckscenariot där Ryssland/Kina
    överger den nuvarande neutraliteten och allierar
    sig med Iran (och Turkiet?) och inte bara huruvida
    östra Jerusalem är ockuperat eller ej?
    Fördrevs inte judarna från östra Jerusalem av
    Glubb Paschas jordanska arablegion 1948 efter
    ha bebott den delen av staden sedan kung Salomos
    dagar?

    Undertecknad tror inte på något nära förestående
    fredsutbrott i Mellan Östern – lika lite som jag
    tror på ”fred i vår tid” i vårt närområde varför
    utvecklingen i Lettland borde vara av stort intresse även för medborgarna i det allianslösa militära
    tomrummet Sverige.

    Vi har alla våra egna käpphästar……

  25. lion0808 skriver:

    Om inte alla goda krafter blir mer PRO-Israeliska, så kommer vi kanske, om det inte blir en fredsuppgörelse mellan den Palestinska myndigheten och motsv. på den Israeliska sidan, få se en slutlig uppgörelse mellan Iran med Mahmoud Ahmadinejad som lakej för Mullorna och det Israeliska krigskabinettet. Bäva månde världen! Än finns det tid att stävja Irans maktanspråk i Mellersta Östern, förstärkt av risken för att de anrikar sitt uran, som kan användas till stridspetsar riktade mot Irans s.k. fiender där förvisso Gulfstaterna och Israel blir måltavlor! Hur blir det då med oljeförsörjningen och bensinpriserna för att inte tala om den omskakande negativa inverkan det kommer att ha på den globala ekonomin???

  26. lion0808 skriver:

    Spanaren, jag anser det vara väsentligt att vi med alla medel förmår, möjligen i samarbete och utökad handel med Ryssland, skapa en fridsam zon i de Baltiska staterna och kring Östersjön, men även en fridsam och respektfull allians med Ryssland på områden där vi har ömsesidiga intressen. På så sätt kan vi bygga fred för våra barn och barnbarn och kommande släktled. Ryssland har alltid varit ett spöke med tanke på vad som hänt efter Sveriges stormaktstid. Framtiden i vårt närområde kräver starka band till såväl Europa som Ryssland för att det stora fredsprojektet ska kunna förverkligas!!! Ditt skräckscenario är en inte allför
    osannolik utveckling eller illusion. Den som lever får se. Jag hoppas innerligt att alla kloka ledare i världen och i maktposition har is i magen och att vi slipper ett 3:e världskrig.

  27. Kachina skriver:

    Ja jäklar, här kommer det en som är mer ursvenk än jag, med anor från 800-talet mot mina anor från 900-talet.

    Hur skall jag lyckas resa mig efter den käftsmällen?

    :-))))

    Våra samlade anor kan i alla fall se vikten av fred, handel och samfärdsel med Ryssland och Baltstaterna.

  28. lion0808 skriver:

    Nu gör jag en paus för att måla garagedörrarna! :)

  29. spanaren skriver:

    lion0808,

    I min kristallkula är höjda bensinpriser ett
    försumbart problem om USA/Israels angrepp på
    Iran utlöser världshistoriens första lokala
    storkonflikt med insats av kärnvapen som sedan
    likt scenariot i (sovjet)ryska ”Zapad” militärmanövrer eskalerar till ett tredje världskrig med insats av strategiska kärnvapen.

    Det fjärde världskriget kommer då att utkämpas med pilbågar och stenklubbor…..

    Hur troligt är det att den iranska militärledningen
    skulle begå ett nationellt självmord även om
    mullorna ger order om att angripa Israel?

    Varför kan inte Israel leva med ett Iran som har en
    handfull atombomber?
    Kan Shahab-3 verkligen armeras med en kärnladdning
    och om så har Iran den behövliga tekniken att göra detta?

    Indien och Pakistan lever ju i MAD liksom Nordkorea
    och Sydkorea/Japan – varför då inte Iran/Israel?

  30. spanaren skriver:

    Kachina,

    Naturligtvis vill de flesta av oss svenskar ha fredliga och vänskapliga förbindelser med vår
    granne i öst ”Stormakt Röd”.

    Vi skall inte glömma att Ryssland sedan sekler
    tillbaka har egna ambitioner i Östersjöområdet
    även om imorgon andra medel än kosackerna
    och Stalintanks kommer att användas – som nu
    i Ukraina.

    Därför kan en möjlig valseger för det ryssvänliga
    partiet i det lettiska valet vara ett strå i vinden.
    Kom ihåg att inte alla jublade varken vid den
    första eller andra lettiska utbrytningen från
    Ryssland under de ryska geopolitiska katastroferna
    under 1900-talet. Även idag finns det kanske många,
    särskilt inom den stora diskriminerade ryska
    minoriteten, som inte ser bytet av union och
    huvudstad som i alla avseenden positiv.

    Om valresultatet resulterar i demonstrationer och
    upplopp finns risk för en utveckling som Expressen
    beskrev i sin ledare 071223 ”Sagan om Europa” som
    tidigare länkats till.

    Sverige borde kanske hoppas på det bästa men vara
    förberedda på det värsta och inte som nu bara se
    en himmel evigt blå…..

  31. Kachina skriver:

    ”Sverige borde kanske hoppas på det bästa men vara
    förberedda på det värsta och inte som nu bara se
    en himmel evigt blå…..”

    Ja, det finns fler omedelbara hot mot Europa än så. Därför är det viktigt att inte delta i någon som helst provokation mot Ryssland, så är åtminstone ett hot undanröjt.

  32. lion0808 skriver:

    Spanaren, du skriver ”Varför kan inte Israel leva med ett Iran som har en handfull atombomber?” …
    …”Indien och Pakistan lever ju i MAD liksom Nordkorea och Sydkorea/Japan – varför då inte Iran/Israel?”

    Fråga den isreliska befolkningen om vad de tänker och känner med sitt kollektiva minne av judehat genom historien och förintelsen ”Holocaust”. Under 1940-talet var araberna snabba att anamma Hitlers judehat och den synen är tyvärr tämligen utbredd på många håll i Mellanöstern. Hur skulle israelerna kunna känna sig trygga om Mahmoud Ahmadinejad, som vitt och brett förklarat att Israel ska raderas ut från kartan – Holocoust har aldrig ägt rum mm., får en handfull atombomber under sin kontroll, säkert med benäget tekniskt bistånd från ett antal s.k. skurkstater? Nej, det går inte med mitt förstånd och hjärta att tillåta att Iran/Israel skulle kunna jämföras med Indien/Pakistan eller Nordkorea och Sydkorea/Japan i detta avseende! Israel kan inte hoppas på det bästa utan måste tyvärr alltid vara förberedda på det värsta, för att låna Kachinas sätt att uttrycka sig.

  33. bestofmankind skriver:

    ”Vi är förvisso kritiska mot den israeliska ockupationspolitiken, men att som Lars Ohly vägra att se skillnaden mellan demokratin Israel och det teokratiska förtryckets Iran är för oss i grunden oacceptabelt.”

    Det är ingenting mot regeringens vägran att acceptera riksdagens demokratiska beslut om att de turkiska övergreppen 1915 mot bland andra armenier var ett folkmord.

    Grundläggande respekt för Sveriges riksdagen och dess anseende förkastades av regeringen.

    Det är minst sagt oacceptabelt – moraliskt, juridiskt och politiskt!

  34. findus skriver:

    17:38
    Historia skall tolkas av utbildade historiker och inte av naiva idealister i Sveriges Riksdag.

  35. bestofmankind skriver:

    ”Dit kommer också Gunilla Carlsson för att informera mer om katastrofsituationen i Pakistan och de olika internationella insatserna.”

    Carl Bildt påstodd att översvämningen i Pakistan är större är tsunami och Haiti katastrofen men regeringen har beslutat ”endast” om 142 miljoner kronor i bistånd till Pakistan mot 212 miljoner kronor till Haiti.

    Carl Bildts logik är oproportionella!

  36. spanaren skriver:

    lion0808,

    Kachina citerade en av ”Spanarens” djupa tankar….

    Har Israel någonsin efter statens bildande
    haft något annat val än att vara förberedda
    på det värsta – som var nära att inträffa
    på nordfronten i Yom Kippurkriget om Syrien
    haft förmågan att fullfölja de inledande
    framgångarna…

    Sverige har lyckligtvis kunnat välja även om
    den valda vägen inte alltid varit ”ärofull”
    tex transporten av tyska division Engelbrecht
    på svenska järnvägar från Norge till Finland
    under andra världskriget.

    Vi kan även idag välja mellan en politik av
    ”Alliansfrihet i fred syftande till neutralitet
    vid krig i vårt närområde” eller att gemensamt
    med USA/NATO angripa Ryssland vid en konflikt
    i tex Lettland vid en utveckling liknande
    ”Sagan om Europa” (Expressens ledare 071223)
    efter det förestående valet i Lettland.

    Läget verkar helt låst med ett förestående krig
    i Mellan Östern av en omfattning som få av oss
    kan föreställa oss.

    Ett ljus i mörkret är att Ryssland verkar förhålla sig neutralt –
    Vilket pris har Obama tvingats betala Putin för det?
    Vi får kanske klarhet efter valet i Lettland om ryssvännerna där liksom i Ukraina tar makten.

    Ahmadinejad ser sig som en modern Xerxes…..

  37. findus skriver:

    Hej Carl! Alliansregeringens representanter har på löpande band sopat mattan med de rödgröna politikerna både i debatter både i radio och i TV. Det som slår en med häpnad är de förhållandevis höga siffrorna som tyder på att det fortfarande finns svenskar som har förtroende för ”oppositionen”. Man undrar verkligen hur dessa människor är funtade …

  38. mrmhalland01 skriver:

    bestofmankind,

    Jag beundrar din uthållighet att kritisera vår regering i syfte att få Sahlin och Ohly till makten.
    MP kan jag leva med, eftersom de vet vad de vill.

    Tror du verkligen att det skulle gynna Sverige att ha Sahlin som statsminister och i värsta fall Ohly som utrikesminister ?

    Jag har ställt frågan tidigare, jag gör det igen :
    Finns det något du tycker att alliansregeringen har gjort bra ?

  39. flyktingar skriver:

    Käre Spanaren,

    vänligen läs och begrunda

    http://www.ynetnews.com/articles/0,7340,L-3944303,00.html

  40. spanaren skriver:

    Mitt 26 augusti 2010 kl 17:59

    http://www.expressen.se/ledare/1.979343/071223-sagan-om-europa

    Varför har någon förtroende för den säkerhetspolitik
    med ”en himmel evigt blå” som både Alliansen och
    Oppositionen med Sverige som ett militärt tomrum i Östersjöområdet nu för?

    Oppositionen verkar ha någon markkontakt med
    verkligheten med sitt fokus på försvaret av
    Sverige och bibehållen värnplikt istället
    för Alliansens expeditionskår i styrka bataljon
    för deltagande i angreppskrig/ockupationer beslutade i Washington på USA/NATOs sida.

    Tolgfors skall gå i krig med Ryssland i Baltikum
    med sex skyttebataljoner med fler generaler än artilleripjäser och något tiotal stridsvagnar
    tillsammans med USA/NATO – OM de nu skulle göra
    något alls vid scenario ”Sagan om Europa”.

  41. spanaren skriver:

    flyktingar,

    Intressant artikel men kan vi jämföra en
    begränsad lokal raid med mindre styrkor i Syrien
    med ett storanfall med deltagande av huvuddelen
    av IAF mot Iran?

    Irans medeldistansrobot Shahab-3 är en kopia
    av den nordkoreanska missilen NoDong.

    Hur vet vi att inte Nordkorea redan levererat
    kärnstridsspetsarna om Shahab-3 kan armeras
    med sådana?

    Utrikesministern har gjort ett nytt inlägg….

    KONEC

  42. flyktingar skriver:

    spanaren

    Jag försöker förstå din syn på svensk försvarspolitik men måste medge att jag inte får ihop det.

    Idag konsoliderar EU i Baltikum liksom för övrigt i hela östeuropa, där unga demokratier försöker mogna i skuggan av det ryska arvet efter Peter den Store.

    Detta ska Di Svenske inte engagera sig i eller befatta sig med, enligt spanaren: ”Vi vill inte gå på kollisionskurs med den ryska björnen, eftersom vi inte kan sätta militär makt bakom orden…”?!

    Istället(!) ska Sverige bygga en ”avskräckande” armé till försvar av de egna gränserna, liksom i fornstora dar(?!), anser spanaren. Är det MAD man har i åtanke? Ett Sverige, ensamt och starkt med avskräckande kärnvapenkapacitet? 1950-talsnostalgin talar, medan det sunda förnuftet tiger still.

    De tider Sverige har gått framåt, har det skett genom att man ingått allianser. De tider Sverige backat, har landet stått allena.

    Inget land ställer sig självmant alliansfritt, liksom ingen vid sunda vätskor erbjuder sig frivilligt till rollen ”sitting duck”. Detta förstår staterna på Östersjöns östra strand. Tyvärr har det inte gått upp för spanaren att Sverige också är baltiskt, dvs ett av länderna med strandtomt vid ”the Baltic sea”.

    Ett Sverige, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland utgörande delar i EU, erbjuder Ryssland en intressant geopolitisk och ekonomisk partner för ömsesig glädje och nytta.

    Ett ensamstående Sverige däremot, är precis lika ömtåligt som ett fristående Lettland, avspeglande ett Europa ingen vill ha tillbaka, trots att det var i detta Europa vi upplevde vår ungdoms vår.

  43. gruelse skriver:

    Spanaren,
    Jag instämmer i din säkerhetsanalys i vårt närområde i nutid och framtid. Det är att beklaga att våra beslutsfattare officiellt icke delar vår syn.

    Krig är något av det värsta som kan drabba ett land, då både civila och soldater dödas samt då egendom och fornminnen ödeläggs. Det gäller att minimera krigsrisken samtidigt som man måste både mentalt och försvarsmateriellt förbereda sig på att det värsta händer – krig bryter ut.

    Sverige har under ca 200 år framgångsrikt hållit sig undan krig, tack vare vår militära alliansfrihet och vårt förhållandevis lugna geografiska läge, trots att stormakter och stormaktsallianser har fört krig i vårt närområde. Småstater i vårt närområde visavi Sverige och tvärtom har ej utgjort något allvarligt krigshot under denna period.

    Inför första världskriget hade Sverige ett relativt starkt försvar men inte inför andra världskriget, tack vare nedrustningen efter 1925 års försvarsbeslut. Den insikt som samlingsregeringen under andra världskriget fick och beslutsfattare under kalla kriget hade, var att vår militära alliansfrihet måste backas upp med ett starkt försvar för att avvärja krigshot. Denna insikt har tydligen i och med EU-medlemskapet och den parademokratiska Natoanpassning, som inte minst vår utrikesminister förfäktar, blivit satt på undantag.

    Huruvida Sverige ska vara med i Nato eller inte bör föregås av en öppen debatt och riksdagsbeslut eller folkomröstning. Denna säkerhetspolitiska fråga är alltför viktig för att överlåtas åt några få personer som kan tänkas ha en egen personlig agenda och inte ha den demokratiska, suveräna nationalstatens bästa för ögonen. Statusen för den svenska Natoanpassningen är enligt nedan:

    * territorialförsvaret nedrustas så att vi blir alltmer beroende av hjälp utifrån vid krigshot.
    * allmän värnplikt har avskaffats och ska ersättas med ”yrkessoldater”, vilkas liv är lättare att offra i ett krig där Nato deltar.
    * samövning med Nato sker i Sverige och annorstädes.
    * Sverige deltar i en Natoledd insats i Afghanistan.
    * försvarsmateriel Natoanpassas på bekostnad av inhemsk anpassning; stridsledningen från bas till flygplanet JAS 39 C/D sker via ”Länk 16” där kommunikationen krypteras med nycklar tillhandahållna av USA.
    * med ”Solidaritetsförklaringen”, vars förpliktelser liknar Natos, måste Sverige komma ett annat EU-land till undsättning.

    Faktum är att den svenska fredssviten har brutits genom vårt deltagande i ISAF i Afghanistan. Styrkan leds av USA/Nato. USA har motiverat sitt militära intåg i Afghanistan genom ”War on Terror” – dvs. krig mot terrorismen. Således utkämpar USA/Nato ett krig där Sverige ingår med militär trupp.

    Om Sverige går med i Nato, samtidigt som Nato förlorar i relativt inflytande i världen men fortfarande har stormaktsambitioner, blir risken större att Sverige dras in i krig. Är detta något vi önskar?

  44. un2here skriver:

    … att se skillnaden mellan demokratin Israel och det teokratiska förtryckets Iran är …

    inte så lätt alla gångar:

    Israeli education ministry approves new ‘whites-only’ settlement school

  45. un2here skriver:

    … att se skillnaden mellan demokratin Israel och det teokratiska förtryckets Iran är …

    ibland väldigt svårt:

    Bedouin Women Hold Non-Violent Demo Against Razing Of Villages

  46. un2here skriver:

    … att se skillnaden mellan demokratin Israel och det teokratiska förtryckets Iran är …

    störtomöjligt:

    Settlers Torch Palestinian Farmlands Near Nablus

  47. spanaren skriver:

    flyktingar,

    Är det inte ”flyktingar” som lever i en värld av
    drömmar och illusioner….?

    Det sägs att historien inte upprepar sig men….

    Var tiden före 1815 då Sverige deltog i de flesta
    nordeuropeiska krig i olika allianser en tid av
    framsteg jämfört med tiden från 1815 till det
    nutida ”hjärnsläppet” då vi tydligen skall återgå till
    1700-talet men nu utan resterna av Karolinerarmen
    – i framtiden utan någon arme överhuvudtaget?

    Ryska historien fram till den andra geopolitiska
    katastrofen på 1900-talet har två stora ”Tsarer”.

    Peter den Store lyfte Ryssland ur ”den stora oredan”
    till att efter ”Stora Nordiska Kriget” ha övertagit
    Sveriges roll som dominerande militär stormakt i
    vår del av världen.

    Stalin återsamlade det ryska Imperiet efter den
    första ryska geopolitiska katastrofen under
    1900-talet till att efter segern i ”Dét Stora
    Fosterländska Kriget” vara en militär supermakt
    jämbördig USA med vallgraven kring det ryska huset
    grävd vid Elbe.

    Blir Putin den tredje store Tsaren i ryska historien?

    Återsamlingen av den ryska intressesfären pågår med
    Ukraina tydligen säkrat för Moskva.
    Efter en valseger för det ryssvänliga partiet kan Lettland gå samma väg.
    Problemet rest-Georgien kan lösas med ”andra medel”
    om Ryssland provoceras av Saakasjvilij-regimen….

    Återsamlingen av den ryska intressesfären till
    ekonomisk/politisk kontroll från Kreml har hittills
    inte skett som under Peter I och Stalin men Ryssland
    håller på att skaffa sig en stor käpp om det inte
    räcker med morötter…
    Putin PÅSTÅS ha en monumentalmålning av Peter I
    vid Poltava på sitt tjänsterum där han överlägger
    med den som SÄGS vara hans säkerhetspolitiske
    rådgivare Alexander Dugin – (den tredje mannen?).

    http://tnsexton.wordpress.com/2010/08/03/giuk-linjen-revisited/

    Varför satsar man på upprustning för en kommande
    konflikt med USA/NATO om de största hoten bedöms
    vara jihadisterna i Kaukasus?

    Vad händer i Sverige om vi blandar oss i en konflikt
    där Baltstaterna åter blir Russkie Pribaltiki –
    i synnerhet om övriga EU/NATO-länder agerar som
    i Expressens ledare ”Sagan om Europa”?

    Gruelse,

    Noterar tacksamt att jag inte är ensam med mina otidsenliga åsikter om den bästa svenska utrikes/säkerhetspolitiken….

    Carl Bildt har gjort nya inlägg i ämnet.
    Är det kanske dags att kommentera dessa?

    KONEC

%d bloggare gillar detta: