Snart associeringsförhandlingar

TBILISI: Det har gått nästan ett år sedan jag var här senast för att diskutera utvecklingen i detta reformland.

Då ledde jag en s k trojka-resa för att bereda vägen för en närmare relation mellan EU och de tre sydkaukasiska länderna. De flesta hade nog lärt sig av kriget 2008 att ett engagemang för fred och stabilitet i Europa kräver ett närmare engagemang med dessa länder söder om Kaukasus.

Vi angav inriktningen mot associeringsavtal och s k ”djupa” frihandelsavtal, och nu står vi på tröskeln av att inleda dessa förhandlingar.

Inte onaturligt var det frågor med anknytning till detta och andra aspekter av EU-relationen som dominerade mina samtal med utrikesminister Gregory Vashadze efter det att jag landat här vid tvåtiden.

Den georgiska ambitionen är att kunna slutföra dessa förhandlingarna till det polska ordförandeskapet i slutet av 2011.

Om det kommer att klaras eller inte återstår att se. Reformambitionen är i alla fall imponerande, men samtidigt betonade jag att man inte skall underskatta komplexiteten i de förhandlingar som nu inleds.

Med premiärminister Nika Gilauri var det främst de ekonomiska frågeställningarna som stod i fokus.

Han räknade med att tillväxten detta år kommer att röra sig upp mot 5 % samtidigt som man kraftigt reducerar budgetunderskottet och räknar med en betydande ökning av de utländska investeringarna.

Vår bilaterala agenda är mycket positiv, och jag noterade hur det uppskattas att Sverige nu också öppnar en ambassad här för att på det sättet närmare kunna följa utvecklingen såväl här som i Armenien.

Här stundar nu viktiga lokalval med borgmästarposten i Tbilisi som det stora priset, och ikväll blir det middag med oppositionen – inte minst min gode vän Irakli Alisania – för att höra också deras synpunkter.

Opinionsundersökningar talar dock om ett ganska rejält övertag för det regerande partiet – de förefaller att ha stärkt sin ställning i den allmänna opinionen under det senaste året.

Under dagen hann jag tack och lov också med att spränga in ett besök hos en frisör i programmet.

Behovet var tydligt – och livet känns plötsligt bättre.

2 Responses to Snart associeringsförhandlingar

  1. spanaren skriver:

    Törhända ger middagen med oppositionen
    oroande visioner av hur Saakasjsvilijs
    konkurrenter om makten i landet som inte
    är vad USA och Carl Bildt vill höra.
    Bryr sig Tyskland, Frankrike, Italien om en
    fd sovjetrepublik på gränsen till Asien?

    http://www.jamestown.org/programs/edm/single/?tx_ttnews%5Btt_news%5D=36389&tx_ttnews%5BbackPid%5D=27&cHash=b9270161bb

  2. jdanielsson skriver:

    Hej Carl.
    Vi sågs här om dagen i Uppsala. Tack för ett intressant anförande!

    Jag undrade efteråt om vår ambassadpolitik i västafrika: varför Ouagadougou och Bamako, men inte Accra eller Abidjan?

    Jag godtar att bistånd är en bra anledning till ambassaderna i Mali och Burkina Faso – men ska vi bara finnas representerade i västafrika på grund av att vi sänder dem bistånd?
    Ghana är, undantaget Nigeria, kanske regionens mest inflytelserika land. Obamas första Afrikabesök som nyvald president var i Ghana. Man har höga tillväxttal, en stor befolkning och däri en växande global medelklass.

    Utifrån denna bakgrund vill jag återigen ställa frågan; varför Ouagadougou och Bamako, och inte en av de två + Accra. De är trots allt grannländer – en ambassad i Accra skulle slå två flugor i en smäll: närhet till biståndet, samtidigt som en nödvändig representationspost hos en växande internationell aktör.

    Tack för ditt svar!

    Din bloggarkollega Johannes Danielsson, pol. stud. Uppsala Universitet.
    Jag finns på http://jdanielsson.wordpress.com

%d bloggare gillar detta: