Fortsättning i dag

I dag fortsätter så överläggningarna här i Washington.

I mer formell mening börjar det med en lunch som vicepresident Joe Biden bjuder på i Blair House snett över gatan från Vita Huset.

Där kommer de olika utrikespolitiska frågeställningarna att stå i fokus. Jag skulle tro att vi kommer att ägna en hel del tid åt Östliga Partnerskapet, Balkan och Aghanistan.

Sedan promenerar vi över till Vita Huset för ett nytt möte med president Obama – nu tillsammans med bl a kommissionsordföranden Barroso och Javier Solana.

Alldeles säkert kommer vi då att fortsätta gårdagens konstruktiva klimatdiskussion. Och ta upp en del av tråderna i olika utrikespolitiska frågor från lunchen.

I det mötet deltar också försvarsminister Gates, och det innebär med stor sannolikhet en fortsättning på diskussionerna om Afghanistan.

Därmed är denna del av toppmötet slut. Efter sina pressträffar börjar Fredrik Reinfeldt bege sig hem mot Stockholm – vi kommer att återses i New Delhi torsdag kväll.

Själv fortsätter Javier Solana och jag olika samtal här. Vi träffar säkerhetsrådgivaren general Jonas senare på eftermiddagen för fortsatta och fördjupade diskussioner om bl a Afghanistan och Iran.

Och innan det på nytt blir dags för middag skall Radek Sikorski och jag delta i en ceremoni vid den kopia av Berlinmuren som tydligen byggts upp vid Johns Hopkins University faktultet för internationella studier här i Washington.

Under kvällen i går diskuterade vi utrikesminister Clintons dilemma inför onsdagen.

Hon var i Marrakech, men såväl presidenten som hon själv såg starka skäl för henne att fortsätta i Mellersta Östern också under onsdagen. Läget just nu är ganska besvärligt. Min bedömning var entydigt densamma.

Så hon kommer med största sannolikhet inte att komma till våra planerade möten på onsdag. Med tanke på att det kanske viktigaste av våra diskussionsämnen nu är den besvärliga situationen i Mellersta Östern är det betydligt bätte att hon fortsätter där och vi anknyter till diskussionen lite senare.

Vi kommer säkert att ha telefonkontakt – och alldeles säkert träffas lite senare för att då gå igenom läget mer i detalj.

Det är med alla rimliga mått mätt intensiva dagar av dialog här i Washington just nu. Mycket att diskutera – mycket att planera.

50 Responses to Fortsättning i dag

  1. spanaren skriver:

    Är det kanske så att för Sverige mera närliggande
    säkerhetspolitiska intressen än Afghanistan skall
    diskuteras med försvarsminister Gates?

    Estland vill ha amerikansk trupp stationerad i
    landet på permanenta NATO-baser – inte bara
    dagens ”snubbeltråd” – varför?

    http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/europe/poland/6480227/Russia-simulates-nuclear-attack-on-Poland.html

    Tänk tanken att det verkligen ligger något bakom
    den baltiska och polska oron och att historien inte
    tagit slut och att vi inte lever i Kants och Fukuyamas
    drömvärldar om den eviga freden hur mycket VI än intalar oss att så är fallet.

  2. tsolin skriver:

    spanaren.

    Tack för artikeln i Telegraph. Jag håller med Dig (vilket, som Du vet, jag inte alltid har gjort) i detta och tycker det är en makalös rysk fräckhet att genomföra en militärövning som implicerar kärnvapenattacker mot en granne. Så säkert väcker detta oro i Baltikum och Polen.

    Samtidigt, som jag skrivit i någon tidigare kommentar till Dig, har inte ryssen mycket mer än militärskrammel att komma med. Någon ”soft power” att komma med har man inte alls idag – och kommer knappast att få det heller. Och det är detat som i längden är det viktigaste. Alla vill till Europa (läs EU) medan ingen vill till Moskva (annat än de tre systrarna i Tjevhovs pjäs med samma namn som drömmer om Moskva hela tiden).

    Att en och annan korrupt politiker i Väst (jag tänker bl.a. på regeringschefen i ett stort sydligt land som ser ut som en stor stövel) inte har något emot att låta sig korrumperas med ryska pengar är en annan sak…

  3. spanaren skriver:

    Tsolin,

    I alla större ryska militärmanövrer förutsätts
    insats av taktiska kärnvapen som likställs med
    tungt artilleri. Varför skulle det inte ske i
    ett skarpt läge vid en konflikt i vårt närområde?

    Ursprungligen skrevs i ryska media att i övningen
    ”Zapad 2009” två fulltaliga ryska fältarmeer och
    vitryska armen skulle delta (Moskva MD med förstärkning från Ural MD Armekårsstyrka 120.000 man)
    I senare rysk rapportering uppgavs att övningarna
    omfattade 12.500 man -under gränsen om 13.000 man
    för internationella överenskommelserna vad gäller
    militära övningar…..

    Även vårt ”försvar” har sänt ut en signal genom
    att hytta österut med vår stålklädda näve……
    När Sverige organiserade ett militärt försvar
    skulle Gotlands försvar efter mob. omfatta 35.000 man.

    http://www.mil.se/sv/Forband-och-formagor/Forband/Luftvarnsregementet-Lv-6/Nyheter/Stridsgrupp-luftvarn-loste-uppgiften-/

    Vad som kommer att ske med länderna inom vad RYSSLAND
    anser vara sin intressesfär blir avhängigt av vad
    ledarna i Kreml (Putin/Medvedev-(Dugin?)beslutar.
    Den nya administrationen i Washington verkar inte dela
    Bushregimens intresse för ”det nya Europa” vilket
    knappast verkar avhållande på den återuppståndna
    Stormakten. Vi skall inte måla f-n på väggen men
    undertecknad är inte ensam i sin analys av vad som
    KAN hända i vårt närområde.

    Vad gäller ”mjuk” makt kommer med stor sannolikhet
    Yanukovitj vinna presidentvalet i Ukraina med
    västsympatisören Yuschenko helt marginaliserad.
    Vad blir den nya mjuka politiken i detta viktiga
    land om detta blir valresultatet och vad händer
    med mjuk politik i Serbien om SRS vinner nästa val?

    Jag tror att ordstävet från Sven Tveskäggs tid:
    ”Makten sitter i spjutstångs ände” gäller även
    idag och imorgon.
    Chamberlein trodde på mjuk makt….

    Vad talade utrikesministern med sin polske kollega
    om – miljöhotet eller ”ryska faran”?

  4. ibrodirka skriver:

    ”Mjuk” makt och ryssar kunde man aldrig prata på allvar och i samma mening förra seklet heller, och det stoppade väl ingen. Nu har de mer av det än då, vilket inte innebär att det är det allra viktigaste i vad de kommer att (försöka) göra i framtiden.

  5. karrman skriver:

    Ryssland har en lång väg att gå till att etablera en stat som lägger begränsningar på sig själv.
    Hur bygger man en rysk identitet som inte grundar sig på imperier drömmar?

    Masha Lipman har en intressant artikel i dagens Washington Post:

    Russia’s search for an identity

  6. tsolin skriver:

    spanaren (11:02)

    Du skriver intressanta inlägg och Du har en mycket bra kunskap om militaria (jag får intrycket att Du är gammal militär själv men det spelar ju ingen roll i sammanhanget).

    MEN

    jag tycker Du fokuserar just alldeles för mycket i Dina resonemang, här som tidigare, just på den militära aspekten. Det är litet som om klockan stannat på ”kalla kriget” vad gäller omvärlden. Den stora, ja helt avgörande skillnaden mellan då (säg fram till slutet av 80-talet) och nu är ju framväxten av den mjuka makt som EU har. Från att ha varit en eliklubb för några få länder i Västeuropa håller nu en stor och global aktör på att skapas. Kanske inte på det militära området men på alla andra områden.

    Morgondagens konflikter kommer nog inte att utkämpas med vapenmakt längre utan med ekonomiska instrument. Och där har ryssen visserligen sin gas och olja (framför allt gasen) att vifta hotfullt med. Men inte så många decennier till, tror jag.

    Man skall inte underskatta Rysslands militära makt, förstås men man skall inte heller underskatta den enorma ”mjuka” makt som ligger i EU och som snart alla utom Ryssland vill ansluta sig till – utan tvång, av egen fri vilja, med de anpassningar av rätssystem etc som detta innebär.

    Det trro jag personligen är nyckeln till framtiden i vår del av världen.

  7. rullbulle skriver:

    intressant diskussion denna dag! Tack Tsolin!

  8. Kachina skriver:

    tsolin

    Instämmer. Det du säger förstärks även av det för närvarande utrikespolitiska samarbetet med USA.

    Samtidigt är, som jag alltid sagt, Spanarens inlägg en mycket kunnig och saklig motvikt till den mjuka maktens politik. Man behöver alltid en motpol för att se hela bilden.

    Den här höstens utrikespolitik från USA/EU ser verkligen lovande ut.

  9. ibrodirka skriver:

    EU hade visserligen väldigt mycket ”mjuk makt” (man kan säga det samma om USA tidigare, hur det än går att disskutera), men det håller på att sabbas och man har gjort stora steg bakåt i den meningen. Medvetet eller inte, är detta ändå ganska tydligt.

    En hel del ”österuroppeér” har tagit reda på vad EU i praktik innebär, vare sig i sina länder eller i ”väst”, och en hel del (snart de flesta?) gillar inte det. Allt annat är tyvärr politiskt korrekta uppsatser.

    Detta kombinerat med exempelvis Rysslands ”återhämtning” är huvudanledningen att man mer och mer vänder sig mot NATO och därmed amerikanerna istället.

  10. karrman skriver:

    Kan tipsa om Google Böcker för de som inte upptäckt den ännu. Här kan man förhandsgranska böcker (vissa sidor är borttagna) och köpa de som verkar intressanta.

    Vi går mot ett globalt sökbart bibliotek med all världens litteratur.

    Titta exempelvis på denna sökning på russian identity:

    russian identity

    Håller med att samarbetet mellan Europa och USA ser lovande ut. Kommer säkert att vara en ganska lång period när ingen global makt kan göra anspråk på att ha hegemoni i världen. Det ger utrymme för diplomati och institutionsbyggande. Är nog nödvändigt om många globala problem ska kunna lösas.

    Man ska dock inte utesluta att det kan finnas stora gupp på vägen. Tror en av de stora frågorna blir hur Kina ska inordnas på ett vettigt sätt i det globala systemet. Att Kina eftersträvar hegemoni i Asien är nog klart och frågan hur detta kan samordnas med USA:s och Japans intressen?

  11. ibrodirka skriver:

    karrman, håller med. Inte bara i Asien heller, se vad Kina gör i Afrika till exempel. Deras förhållande till USA är ganska känsligt också — de är beroenda av USA för tillfället (tex dollarn), samtidigt som de spelar sitt spel i hela världen nu.

    Ur deras perspektiv vill de säkert (precis som andra) lösa ut sina dollarreserver utan att skapa panik i marknaden, därmed allt prat om den nya ”korgen” osv från deras sida. Lyckas de med det, blir det väldigt svårt att begränsa vad Kina (som det är nu) kan göra till slut.

  12. ibrodirka skriver:

    förresten karmann, håller med det du sa om Kina, inte direkt om EUs ”nya” politik :-)

  13. Kachina skriver:

    ”En hel del ”österuroppeér” har tagit reda på vad EU i praktik innebär, vare sig i sina länder eller i ”väst”, och en hel del (snart de flesta?) gillar inte det. Allt annat är tyvärr politiskt korrekta uppsatser.”

    Det är klart, om de tycker det är roligare med återkommande adrenalinkickar som massmord och massvåldtäkter, framför den ”tråkiga” vardagen inom EU, skall de nog stanna kvar i sin lilla hage.

  14. ibrodirka skriver:

    Såna simplifieringar och fördomar är precis en av anledningarna till den tendens jag nämnde ovan.

  15. geneve2 skriver:

    Kachina Enkelt och klart uttryckt.

  16. Visionären skriver:

    Åter måste man lyfta på hatten för det svenska ordförandeskapet. Klaus har skrivit under. Bra jobbat!

    V

  17. Kachina skriver:

    ibrodirka

    Simplifieringar är ”bollen som kommer tillbaka på en dåligt slagen serve.”

    Jag förstå av ditt språk att du är en bildad människa mellan 30 – 40 år med en hyperaktiv logisk hjärnhalva och en uttorkad abstrakt halva. Det brukar vara så i den åldern. Alla pusselbitar är på plats, vetenskapen vet allt och Darwin gjorde byggstenarna synliga.

    Men det brister, när du inte förstår innebörden i, kraven i och verkningarna av ordet FÖRSONING, utan istället ger ordet ett löjets skimmer. Förståelsen av detta är tyvärr en mognadsprocess som du måste vänta på ytterligare tjugo år, om du inte aktivt kyler ner den logiska halvan och vidgar din medvetandesfär.

  18. Kachina skriver:

    Visionären

    Skål tammefan, men jag har bara tysk multivitamindryck att skåla i.

  19. ibrodirka skriver:

    Kachina, måste nog göra dig besviken, för min abstrakta hjärnhalva fungerar hyfsat bra för min ålder (åldern gissade du rätt). Jag gillar och förstår Europananken, och det är just därför jag är så kritisk mot EU.

    Hoppas din logiska hjärnbit klarar av detta. ;-)

  20. karrman skriver:

    Valet för östeuropéerna är ganska enkelt.

    Många av dem saknar en tradition av begränsad statsmakt – demokrati och rättsstat. Så alternativet är en period av politisk instabilitet med osäker utgång. Till detta kommer den ekonomiska biten att bli en del av EU:s inre marknad.

    Så även för den skeptiske östeuropén är nog EU det minst dåliga alternativet.

  21. mameluken skriver:

    ”Själv fortsätter Javier Solana och jag olika samtal här. Vi träffar säkerhetsrådgivaren general Jonas senare på eftermiddagen för fortsatta och fördjupade diskussioner om bl a Afghanistan och Iran.”

    Det är det problemet är, Carl Bildt. Ni har ”fördjupade diskussioner” om Iran – inte med Iran.

  22. Kachina skriver:

    Jag kommer med stor sannolikhet att vara mycket kritisk mot detaljer i EU:s framtida politik. Men,……jst nu ”i början av matchen är det viktigt att hejaklacken kanaliserar positiv energi till spelarna.”

    (Sedan brukar de flesta ”logiska idioterna” mellan 30-40 påstå att den abstrakta halvan fungerar trots att de är fullständigt insnärjda i sin egen tankeväv. :-)

  23. ibrodirka skriver:

    karrman, i princip ja, men inte till varje pris som man nu förväntas göra. Typexpempel som jag tråkar Kachina ut med: nuvarande konflikt mellan Slovenien (som en EU stat som därmed ”får” hitta på och ställa villkor) och Kroatien (som hittils gjort allt man kunnat göra för att bli medlem).

    Slovenien kräver utgång till ”fria havet”, även om man faktiskt inte har geografi som tillåter det. Priset för Kroatien: ge upp delar av sitt territorium och tydliga internationella rättigheter, bara så man får ”nicken” från Slovenien. Nu tvingas de ”förhandla” om det av EU. Skamligt, helt enkelt.

  24. Kachina skriver:

    Med vilken rätt kan Kroatien vägra Slovenien väg/järnväg till havet. Sverige har alltid haft tillgång till hamnen i Narvik och Atlantkusten. Det har aldrig varit några diskussioner.

    De behöver inte ge upp territorium för detta. Förstår inte vad de är oense om.

  25. ibrodirka skriver:

    Förresten, karrman, man kan lätt komma med exempel där EU ledarna och förhandlarna inte lyssnar ens på ”sina” demokratiska och rättstatgällande regler och råd, så varför skulle saken förbättras då dessa länder (för vilka du säger ”Många av dem saknar en tradition av begränsad statsmakt – demokrati och rättsstat”) kommer in?

    För ”den ekonomiska ” biten behövs inte medlemskap i EU nödvändigtvis. Det kan även fungera mellan EU pch särskilda länder (Norge, Schweiz, västra Balkan, Turkiet…).

  26. ibrodirka skriver:

    Kachina, vem här talar om järnvägar till havet?

    Du menar kanske Bosnien där, som för länge sen byggde en hamn i Kroatien (Ploce), kan man säga — det handlar om en annan konflikt där Kroatien har fel i mitt tycke och Bosnien har rätt, helt enligt det du säger ovan.

    Slovenien(EU/Kroatien konflikten handlar om mark och en hel del havsrättigheter som Kroatien skulle behöva ge upp för att Slovenien får fritt utgång till Adriatiska havet. Dessutom verkar det handla om mineraler som finns rätt under, och som Slovenien skulle gärna ta över.

  27. spanaren skriver:

    Tsolin,

    Dina aspekter på utvecklingen i vårt närområde
    som jag mycket väl förstår och mina tankar om
    politikens ev. fortsättning med andra medel ger
    förhoppningsvis läsekretsen en totalbild av den
    verkliga verkligheten i vårt närområde.

    Under de fyra senaste seklerna har Ryssland
    drabbats av tre större geopolitiska katastrofer.
    ”Den stora oredan”, ”nederlaget i första världskriget,
    ryska revolutionen,bolsjevik-kuppen,inbördeskriget”
    ”Sovjetunionens upplösning”. Efter de första två
    olyckorna återkom Ryssland starkare än någonsin
    tidigare under Tsarerna Peter den Store och Stalin.
    Återhämtningen efter den senaste katastrofen pågår
    framför våra ögon idag med Putin (Medvedev) som
    ledare. I vår tid finns andra medel än de militära
    att ta kontroll över det som var Stalins krigsmål
    1939 – Ryska Imperiets gräns från 1914.
    Vad säger att inte slutet nu blir som 1721 och 1945?

    I Ukraina är, trots vad som skrivs i våra media,
    2/3 av medborgarna (på Krim 80%) motståndare till
    NATO-medlemskap.President Yuschenkos stöd idag 3%.
    Hur många, framförallt ur de ryska minoriteterna i Baltikum, frågar sig idag om det var en fördel för
    dem med bytet av Union?
    I Vitryssland har president Lukasjenko minst 60%
    stöd bland befolkningen medan våra media bara
    skriver om de fåtaliga dissidenterna som påstår
    sig stå för ”västdemokrati”.

    Även med helt fria val av västereuropeisk typ
    är det inte säkert att medborgarna väljer ”rätt”
    ur USA/EU/NATOs synvinkel i de fd sovjetrepublikerna.

    Vi skall inte glömma att Ryssland öster om 1054 års
    järnridå är ett annat Europa med rötter i Bysans
    och Mongolväldet och med en helt annan historia än
    länderna väster om denna gräns.

    Kachina mfl.
    Det finns en alternativ Europatanke som påstås
    ha stort inflytande i Kreml och kraftministerierna
    – Eurasianismen (GOOGLA).

  28. ibrodirka skriver:

    Eurasianism har man väl hållit på i Ryssland ganska länge, fast jag har en känsla av att man nu skulle försöka utvidga de kartorna med t.ex. Serbien om det gick. Alltså en kombination av ”urSoviet” och euarasianism.

  29. Kachina skriver:

    Rörigt på kartan. Tydligen vet inte ens kartritarna var gränsen går. Men,…hör Muggia, Koper, Tiran till Slovenien? I så fall, vad bråkar de om? Har Kroatien lagt beslag på detta område, blir det en annan sak.

  30. ibrodirka skriver:

    Man vet var gränserna går i detta fall, och konstigt nog försoker ens Slovenien säga att marken (och därmed havsrättigheterna) tillhör(t) Slovenien, utan att Slovenien ”ska” ha rätt till det, kosta vad det kosta vill (för Kroatien, förstås ;-)

  31. ibrodirka skriver:

    En karta som visar det ganska bra:

    Nu gäller inte bara korridoren länge (som ändå tillhör Kroatien, precis som ”Claimed by Slovenia” på kartan), utan även mark så det ska (enligt Slovenien) se ungefär så här ut:

    Helt otroligt, simmar man ut några meter från kroatisk strand, så väntar slovensk gränspolis. ;-)

  32. Kachina skriver:

    Tja, det är klart. Slovenien har väl Trieste som uthamn, förutsätter jag. Uthamn bör man kunna få även i Kroatien, utan att kräva territorium.

    Lite medeltida politik kan möjligtvis skönjas från Sloveniens sida, men det här är en typisk förhandlingsfråga som EU knappast kommer att kämpa alltför hårt för.

    Det får sin lösning nu när EU:s utrikespolitik hamnar under ett tak.

  33. ibrodirka skriver:

    Trieste ligger ju i Italien, och Slovenien har redan tillgång till internationellt vatten via det italienska (precis likasom via kroatiska ”vattnet”) genom hamn i (ett slovenskt) Koper ocskå.

    Visst är det medeltida politik, och påängen är just att EU hittils ”godkänt” Sloveniens krav för att Kroatien skulle fortsätta i förhandlingarna.

    EU:s utrykespolitik hamnar inte under ett tak, snarare ett tunnt ”parraply”.

  34. spanaren skriver:

    Ibrodirka,

    Uttryckte mig oklart om eurasianismen.
    Avsåg den moderna varianten neoeurasianismen
    företrädd av Putins ”Rasputin” – Alexander Dugin.

    http://www.russiaprofile.org/resources/whoiswho/alphabet/d/Alexander_Dugin

  35. ibrodirka skriver:

    Spanaren,
    Detta förklarar det mycket väl, även om jag inte kände till Dugin. Tack för det!

    Tittar man på Rysslands utrikespolitik (vilket var min utgångspunkt), så ser det ut som om det egentligen var denne Dugin som var utrikesministern…

  36. karrman skriver:

    spanaren

    Visst talar historien emot att Ryssland kan modernisera sin institutionella struktur. Hört att ryssarna brukar tala om det mongoliska arvet med en absolut stat som genom historien motstått influenser från Europa och den rysk-ortodoxa kyrkan att införa begränsningar på statsmakten. Kina har haft en liknande situation, även om de haft mer av upplysta despoter än Ryssland.

    Ska man modernisera ekonomin i Ryssland, vilket är nödvändigt för att förbättra folkets levnadsvillkor krävs att detta förändras och av den absoluta staten avskaffas.

    Grunden i en marknadsekonomi är att den bygger på decentraliserat beslutsfattande. Besluten fattas där den lokala kunskapen om verkligen finns och att denna kunskap omöjligen kan samlas ihop centralt. Detta innebär att även mycket av makten i samhället måste decentraliseras till företagsnivån där kunskapen finns.

    Kan detta genomföras i stater med en tradition av en absolut stat som Kina och Ryssland? Det är den stora frågan.

    Kineserna har insett att det krävs att de lokala myndigheterna måste stärkas och de bildar idag en lokal maktallians med företagssektorn i Kina.
    Kommer detta att slutgiltigt lyckas utan att de inför nya institutioner och regelverk, som begränsar den centrala byråkratins makt, dvs. rättsstat och demokrati? Knappast. Hört kineser som menar att den lokala makten i Kina de facto är så stark redan idag att det inte finns någon återvändo. Den lever får se.

    Om Kina lyckas avskaffa statsdespotin blir det nog svårt även för Ryssland att stå emot trycket.
    Men det är klart det kan de bara avgör själva.
    Idag syns få tecken på att det är detta de prioriterar…

  37. Pravo skriver:

    spanaren, du lade säkert märke till att Medvedev var i Belgrad nyligen. Där diskuterades bland annat att Ryssland uppmuntrar Serbien att gå med i EU. Tanken är att det ska underlätta för Ryssland att närma sig EU. De får då en pålitlig samarbetspartner på insidan. Serbien blir en brygga som för samman EU och Ryssland.

  38. ibrodirka skriver:

    Precis, en ”pålitlig samarbetspartner” som då Ryssland kan utnyttja när det behövs. Ett ”samarbetspartner” där de radikalaste (man kan knappast snacka om ”icke radikala” i Serbien) får 40% av röster.

  39. spanaren skriver:

    Pravo,

    Ryssland har inget att invända mot att Serbien
    eller tom Ukraina får ett nära handelspolitiskt
    förhållande till EU som Ryssland kan utnyttja
    för egna syften på det ekonomiska området.

    Vad gäller den hårda säkerhetspolitiken kommer
    troligen Ryssland aldrig tillåta att fler fd
    sovjetrepubliker ansluts till NATO särskilt som
    i Ukraina en folkmajoritet motsätter sig ett
    ukrainskt NATO-medlemskap. Yanukovitj kommer att
    förklara Ukraina neutralt med Ryssland som ny
    strategisk partner om han vinner valet i januari.

    Karrman,

    I Ryssland har alltid kanonerna prioriterats
    högre än smöret och folket har sett upp till sin
    ”lillefar” Tsaren oavsett om han varit av Guds Nåde,
    Kommunistpartiets generalsekreterare eller president.

    Gör inte vi västerlänningar ett misstag om vi tror
    att ryssar och kineser vill överge sina egna former
    för statsskick och samhälle och bli ytterligare
    en provins i ”Pax Americana” med the ”American Way
    of Life”.
    Vid senaste dumavalet fick de ”västdemokratiska”
    partierna mindre andel totalt av rösterna än vad
    Sverigedemokraterna har i dagens Sverige….

    Ibrodirka,

    De styrande i Tyskland, Frankrike och Italien
    verkar inte heller de vara helt främmande för
    Dugins ideer med anglosaxarna väst om Brest och
    en axel Moskva-Berlin-Paris-Rom om/när det
    gynnar båda sidor som tex NordStream och SouthStream.

  40. karrman skriver:

    spanaren

    Uttryckte mig kanske lite klumpigt.

    Håller med dig att Kina och Ryssland var för sig måste välja sin egen väg till att införa politiska institutioner som begränsar den absoluta statens makt. Den västerländska politiken visavi Ryssland under 1990-talet var kortsiktig och felaktig. Byggde på en grund analys av Rysslands historia och kultur.

    Min poäng är detta projekt inte är omöjligt.
    Kulturen och historien sätter säkert restriktioner på hur detta kan genomföras – om det någonsin genomförs – men det finns utrymme för politiska institutionella innovationer.

    Hur kan jag hävda detta? Tror man måste skilja på samhällen som genomgår en industriell revolution och länder som inte gör detta. Detta skapar en möjlighet att politiska institutioner som står i samklang med den decentraliserade utvecklingen i ekonomin införs.
    Detta är något som inte sker med automatik utan det krävs sociala och politiska rörelser som understödjer denna utveckling.

    Sammanfattningsvis tror jag inte man skall låsa sig för den enda vägen utan att historien kan ta olika vägar framåt. Vilken väg avgörs av människorna i det enskilda landet.

  41. ibrodirka skriver:

    Spanaren, Tyskland har ju inte mycket val just nu pga sitt helt dumma energiberoende av Ryssland än att spela det spelet (än så länge, medan de tydligen ändrar energistrategin), medan Frankrike brukar inte vara helt emot att jäklas med Britterna :-), plus de har aldrig tackat nej till en ny (ekonomisk) kaka där de behåller en hyfsat stor del, vartifrån kakan än kommer. Om Italien med Berlusconi behöver man väl inte säga allt för mycket.

    Så, för mig verkar det som om du har rätt när det gäller ekonomin (som förstås till en viss del kommer att påverka politiken). Säkerhetsmässigt och statsmässigt tror jag att det inte kan bli av. Inte under de, säg, närmaste 50-100 åren, i alla fall, och tills dess kanske även Ryssland förändras?

    Förresten, ang.

    ”Gör inte vi västerlänningar ett misstag om vi tror
    att ryssar och kineser vill överge sina egna former
    för statsskick och samhälle och bli ytterligare
    en provins i ”Pax Americana” med the ”American Way
    of Life”.

    är jag förvånad att se att så mycket folk fortfarande gör detta mistag, 90-talet är väl slut.

  42. joakimekstrom skriver:

    spanaren: Att Ryssland känner att de måste vifta med sina kärnvapen talar högt och ljudligt om deras försvarsmakts miserabla skick.

  43. spanaren skriver:

    Jamestown har idag en artikel om den förändring
    i Ukrainas utrikes/säkerhetspolitik som en seger
    för Yanukovitj i det kommande presidentvalet
    kommer att medföra. I alla opinionsundersökningar
    leder Yanukovitj stort medan den nuvarande presidenten
    Yuschenko bara har ca 3% stöd för sin västvänliga
    politik.

    En omläggning av den ukrainska utrikespolitiken i
    Moskvavänlig riktning kommer att få stor betydelse
    både för det ”Östliga partnerskapet”och ”läget i
    södra Kaukasus….”
    Överlåter till andra debattörer att göra en analys.

    http://www.jamestown.org/programs/edm/single/?tx_ttnews%5Btt_news%5D=35687&tx_ttnews%5BbackPid%5D=27&cHash=dd0bb07295

    Joakimekstrom.

    Ryska armen har omorganiserats och tillförs ny
    materiel samtidigt som äldre enheter uppgraderas
    (stridsvagnar typ T-72 till T-90 standard bla).
    I likhet med svenska armen, när en sådan fanns,
    behåller ryska armen äldre stridsvagnar tex T-55
    för att upprätthålla numerären (23.500 mbt).
    Svenska armen organiserade stridsvagnsförband med
    stridsvagnar av ännu äldre typ än T-55 (Centurion)
    ända fram till nedläggningen efter ”den eviga fredens utbrott”. På Gotland (P18) som en del av Gotlands trupper (efter A-mob. 35.000 man).
    Taktiska kärnvapen betraktas/betraktades av Ryssland/Sovjet inte som massförstörelsevapen utan som tungt artilleri.

  44. Kachina skriver:

    Kaukasus kommer aldrig, inte ens efter ett ev. angreppskrig, bli en geo/politisk/ekonomisk del av EU.

  45. spanaren skriver:

    I vanlig ordning tänkte jag närmast på
    militära förhållanden där nuvarande regim
    i Georgien erhållit stöd från Ukraina med
    bla ”Buk” luftvärnssystem.

    Vad gäller ett nytt krig så har Ryssland lagt ut
    ett agnat bete i havet utanför Abchasiens kust.
    Återstår att se om det ”nappar” och vad som
    händer då. Den marina delen av ”Zapad 2009” i
    Kaliningrad med insats av ryska Svarta Havsflottans
    landstigningsfartyg kanske är svaret….

  46. Kachina skriver:

    Det som händer i Kaukasus orsakas av att USA/EU, i en sorts hybris gapar över för stort stycke alltför tidigt.

    De går in för aggressivt politiskt i tron att Kaukasus befolkning är ivriga att delta i västs ”Hollywoodsåpa”.

    Det tar mer än en generation av handelsutbyte och samfärdsel innan Kaukasus identifierat sig hos antingen Ryssland eller EU.

    EU bör lägga ner kraft i Afghanistan och vad gäller de närmaste decennierna på bilaterala avtal och handel med länderna i Kaukasus.

    Det är liksom inte Coca-Cola och McDonalds man säljer när man skall marknadsföra EU. Vi bör nog välja en något mjukare framtoning.

    Ändrar USA/EU attityd, ändra även Ryssland attityd och vår får se ett slut på dessa militära demonstrationer.

  47. tsolin skriver:

    Kachina och spanaren:

    Jag tror mycket väl att Goergien en dag kan bli en del av EU. Befolkningen där är helt för EU- och NATOmedlemskap och viktiga demokratiska reformer har genomförts där under de senaste åren. Georgien är faktiskt en del av Europa! Armenien kommer nog längre att ligga kvar i skuggan av Moskva, men kanske att normaliseringen av förbindelserna mellan Armenien och Turkiet också får armenierna att blicka mer mot Bryssel så småningom.

    Azerbajdzjan är, liksom Armenien, en auktoritärt styrd stat men inte heller azerierna önskar bli dominerade av Ryssland.

    Men Georgien är tveklöst det mest ”västerländska” av de tre kaukasiska staterna.

    Det ryska anfallet mot Georgien förra sommaren (efter den dumma inmarschen i Sydossetien – dock faktiskt ju en del av Georgien – som georgierna lät sig provoceras till av Kreml) har nog bara stärkt georgierna i övertygelsen att knyta tätare band med Bryssel.

    Vem har rätt att vägra Georgien detta vägval? Det är en del av Europa, en självständig stat (med stolta traditioner, en av världens äldsta kristna nationer), inte ännu en fullfjädrad 100% demokrati men på väg åt detta håll sedan flera år.

    Detta är ingen ”Hollywoodsåpa”, Kachina!

  48. Kachina skriver:

    Visst provocerade Kreml, men den dumma inmarschen i Sydossetien, beror nog mest på att marionetten i Georgien blev vilseledd av den ännu dummare, rent huvudlösa, makten i Washington.

    Naturligtvis skall Gerorgierna själva välja sin väg, men ge dem tid genom bilaterala avtal och samfärdsel istället för att rusa in och ”trycka hamburgaren Stackarsville i käften på dem”, med amerikansk dressing.

    Kaukasus vet sitt egenvärde och över området vakar Ryssland som en äggsjuk höna. Det gäller att närma sig med respekt, takt och ton, som när du uppvaktar en kvinna. :-)

%d bloggare gillar detta: