Framgång i Luxembourg

27 oktober 2009

Det  blev en halvdag av påtagligt bra diskussioner och tydliga ställningstaganden i Luxembourg i dag.

Viktigast var ställningsstagandet till EU:s strategi för fredsinsatserna i Afghanistan och hjälpen till det demokratiska Pakistan.

I bägge fallen handlar det om initiativ av det svenska ordförandeskapet – och resultat av ett rätt betydande arbete under de senaste månaderna.

Och ett kvitto på det var också det enhälliga stöd som strategin fick av alla ministrarna i Luxembourg. Det ger en tydlig signal när det gäller det fortsatta arbetet att också omsätta strategin i praktisk politik.

Den saken kommer – som jag tidigare skrivit om – att stå på dagordningen för diskussionerna i Washington nästa vecka med president Obama, vicepresident Biden och utrikesminister Clinton.

På den kommer också situationen i Mellersta Östern att stå.

Det var en bekymrad ton i den långa och öppna diskussion vi hade i den frågan tidigare i dag, och det finns ett tydligt behov av en mer djuplodande diskussion i frågan i Washington.

Det blir Javier Solanas och min uppgift att föra fram den oro som finns över att fredsansträngningar drabbats av nya svårigheter.

Medan vi satt inlåsta i sammanträdesfabriken hade vädret hunnit att bli soligt och ljumt, och det kändes inte alldeles naturligt att på eftermiddagen vända hemåt mot det lite dystrare väder som skulle vänta i Stockholm.

Det blev dock lite tid till arbete på UD – och samtal med bl a Kai Eide i Kabul om den aktuella situationen.


Linjedokument Afghanistan

27 oktober 2009

Efter gårdagens middag fortsätter våra utrikesministerdiskussioner här i Luxembourg i dag.

Viktigast blir diskussionen om det linjedokument om vår politik gentemot Afghanistan och Pakistan som vi nu arbetat fram.

Ofta framställs våra insatser i Afghanistan som uteslutande militära, och det är förvisso så att dessa insatser är alldeles avgörande.

Men allt tydligare inser nu allt fler att det är det afghanska statsbyggandet som är fredsarbetets kärna, och att vi utan framgång i det förr eller senare kommer att tvingas att ge upp.

Detta är bakgrunden till att vi som EU nu vill stärka och samordna våra insatser i detta avseende.  Vi satsar redan runt en miljard Euro om året på dessa insatser – och det kommer med all sannolkikhet att bli mera under de kommande åren.

Det finns en stark uppslutning bakom det linjedokument som i dag formellt läggs på ministrarnas bord för godkännande – vi har arbetat nära medlemsstaterna men också i samråd med främst FN men också USA.

Men arbetet kommer att fortsätta.

Vi ger nu konkret uppdrag till kommissionen att verkställa delar av detta beslut.

Och i det ingår också att vi vill ha förslag på en samordnad EU-representation i Kabul för att förstärka vår politiska närvaro där.

Dagens beslut är också en viktig bakgrund till våra diskussioner på toppmötet med USA i Washington nästa vecka. Gemensamma insatser i Afghanistan och Pakistan kommer att tillhöra de självklara samtalsämnena när vi sitter ner för diskussioner i Vita Huset.


Fortsättning i fabriken

26 oktober 2009

Efter mötena med södra Kaukasus har vi nu börjat mötet med det s k allmänna rådet för att förbereda toppmötet mot slutet av veckan.

Det har sina sidor att sitta inlåst ett dygn i den tämligen charmlösa sammanträdesfabriken i utkanten av Luxembourg, och sitter man dessutom i ordförandestolen är marginalen för avvikelser obefintlig.

Men vi arbetar oss successivt igenom den rätt omfattande materian.

Av speciell vikt för mig är det stöd vi får för vårt arbete med det viktiga beslutet om inriktningen av den kommande gemensamma utrikestjänsten.

Efter en diskussion om arbetet inför Köpenhamn går vi så vidare med middagens mer informella diskussioner mellan utrikesministrarna.


Morgon med Kaukasus

26 oktober 2009

Tidig morgon i Luxembourg och dagen börjar med arbetsfrukost med utrikesministrarna från södra Kaukasus.

Den kommer att handla om hur vi nu för det Östliga Partnerskapet vidare i detta område.

Men det handlar också om att värdera situationen efter det viktiga avtalet om normalisering mellan Armenien och Turkiet.

Efter frukost blir det så individuella samarbetsråd med de tre länderna innan det vid lunchtid är dags för gemensam presskonferens.

Att utveckla våra relationer med denna för framtiden allt viktigare region är ju en viktig uppgift under vårt ordförandeskap.


Inför det som kommer

25 oktober 2009

För min del randas nu en vecka av intensiva möten – dominerad av utrikesministermötet i Luxembourg och EU-toppmötet i Bryssel.

I eftermiddag bär det iväg till Luxembourg för olika förberedande möten och en middag för diskussion om situationen i Mellersta Östern.

Det finns all anledning att känna oro för en situation där förutsättningarna för en genuin fredsprocess nu snarast försämrats och vi ser spänningar bygga upp kring bl a östra Jerusalem.

I morgon förmiddag har jag sedan möten med de tre samarbetsråden för de tre länderna i södra Kaukasus – Armenien, Azerbaijan och Georgien – som vi avslutar med en gemensam presskonferens.

På eftermiddagen börjar vi sedan med det s k allmänna rådsmötet som Cecilia Malmström leder. Här kommer det att handla om avstämning av förberedelserna inför torsdagens och fredagens toppmöte.

Vi utrikesministrar samlas sedan till middag för diskussion i olika frågor. Jag skulle tro att situationen i och kring Iran kommer att tillhöra kvällens viktiga ämnen.

Och vi fortsätter sedan våra diskussioner under tisdagen.

Viktigast blir då att anta den nya strategi för Afghanistan och Pakistan som vi arbetat fram tillsammans med medlemsländerna under de senaste månaderna. Det är första gången Europeiska Unionen på detta sätt engagerar sig aktivt i stabilitetsarbetet i denna allt viktigare region.

I samband med det kommer vi alldeles självklart att diskutera den aktuella situationen i de bägge länderna och vad vi kan göra. Bernard Kouchner var alldeles nyligen i Kabul.

På tisdagen kommer vi också att ta upp situationen i Mellersta Östern. Javier Solana var där i veckan och kommer att rapportera.

Så småningom bär det så hemåt – för att ansluta till sessionen med Nordiska Rådet i Stockholm.

På onsdag har vi nordiskt utrikesministermöte i anslutning till detta, och på torsdag bär det så av till Bryssel och EU-toppmötet där med alla dess frågor.

Och bortom denna vecka skymtar redan resan och mötena därefter med Washington, New Delhi och Jakarta på programmet.

Men till allt detta kommer jag att återkomma vart det lider.

Än är det trots allt bara söndag.


Världen lämnar Älvsjö

24 oktober 2009

I dag avslutades så European Development Days ute på Älvsjömässan – och det blev min uppgift att tacka alla som kommit och som gjort den framgång som dessa dagar var möjlig.

Detta var det största arrangemang som vi har i Sverige under vårt ordförandeskap – och uppslutningen från inte minst utvecklingsländerna var verkligen imponerande.

Det var klimatfrågan som stod i centrum när mötet gick mot sin avslutning.

Premiärministrarna från Burkina Faso, Bangladesh, Kenya och Vanuatu talade effektivt om behovet av en överenskommelse i Köpenhamn.

Och mötet gav möjlighet också till en rad andra kontakter.

Jag hade t ex möjlighet att tala med den nya chefen för EU:s valobservationsmission i Afghanistan Thijs Berman om de utmaningar han kommer att ställas inför.

Det blir en avsevärt mer begränsad insats än vid första valomgången 20 augusti – men det är i alla fall viktigt att vi är där.

Men tack och lov hanns det på eftermiddagen med lite umgänge med den egna familjen också.

Det har inte varit så mycket av den varan på den senaste tiden – och blir inte så mycket under de kommande veckorna heller.


Milt och vackert

23 oktober 2009

Landat i Stockholm igen efter en dag tur och retur Paris.

Och det kändes förvisso skönt att kunna gå utan ytterkläder i det fortfarande milda och vackra höstvädret.

De politiska samtalen i olika frågor var bra. Vi har gott och viktigt samarbete med Paris under ordförandeperioden.

Och till detta kom spännande diskussioner om olika strategiska framtidsperspektiv på EU-ISS.

Men nu är det skönt att vara hemma igen.