Landat i Stockholm igen efter en dag tur och retur Paris.
Och det kändes förvisso skönt att kunna gå utan ytterkläder i det fortfarande milda och vackra höstvädret.
De politiska samtalen i olika frågor var bra. Vi har gott och viktigt samarbete med Paris under ordförandeperioden.
Och till detta kom spännande diskussioner om olika strategiska framtidsperspektiv på EU-ISS.
Men nu är det skönt att vara hemma igen.
This entry was posted on fredag, 23 oktober, 2009 at 20:34 and is filed under Uncategorized. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. Both comments and pings are currently closed.
| carlbildt om Starkt av Biden. Lite konstigt… | |
| golfanders om Starkt av Biden. Lite konstigt… | |
| carlbildt om Den 24 februari. Epokskif… | |
| Axel Sjöstedt om Den 24 februari. Epokskif… | |
| Kachinà om Nya insatser mot pandemin, frå… |
Alla Dessa Dagar
Samla krafterna under helgen. De behöver nog det. En tredjedel av det svenska ordförandeskapet återstår ju fortfarande och som vanligt spar man väkl de riktigt krångliga frågorna till slutet – och Du kör ju redan nu non-stop i ett rasande tempo. Hoppas hälsan står Dig bi!
Noterar positiva nyheter i media om Vaclav Klaus och Tjeckien – det kanske blir ett Lissabonfördrag på plats i alla fall? Det behövs nog för att EU skall kunna fungera riktigt effektivt när det redan är 27 medlemmar och flera i väntrummet. Utmaningarna för EU är ju enorma.
Märkligt, för övrigt, att denna tjeckiske president ensam har kunnat bromsa processen på detta vis som han gör (gjort)…
Milt och vackert kan man säga att avslöjandet blev av Jan Guillous samröre med KGB 1967-1972. Trots Carl Bildts tystnadsplikt i allt som rör hemmaplan (överenskommelse med Reinfeldt?), så kunde väl en spionaffär involverande landets mest kände journalist och största granne generera läsvärda synpunkter av allmän karaktär från UD. En historisk betraktelse kring ett kallt krig i en avlägsen dåtid kanske kunde vara på sin plats, om förvillare och förvillade i ett samhälle med klassklyftor. Kanske skulle man kunna dra paralleller till dagens segregerade samhälle med dess vilsna existenser vars förvirrade visioner kan upplevas hota etablisemanget …
Det är mycket komprometterande för Jan Guillo att han inte med ett ord nämner denna agentverksamhet i sina memoarer, som ju annars är väldigt detaljerade (och rätt välskrivna). Det förtar en hel del av hans trovärdighet. Varför väljer han att utelämna just denna del av sitt liv? Hela IB-affären kommer i en annan dager om man vet, att en av de två journalister som benade upp denna härva faktiskt var i KGB:s sold när det skedde.
tsolin:
Svaret på din fråga är enkel: Trovärdighet. Hur ska Guillos läsare kunna veta var han står, efter detta? Spelar han ett dubbelspel? Har han alltid spelat ett dubbelspel? Är han kanske israelisk dubbelagent?
Om nu Expressen har fått tag på tidigare hemligstämplade papper som säger att Guillou umgåtts med suspekta Ryssar, varför skulle då SÄPO inte ha plockat in honom om det fanns misstankar om spionage ?
Han skulle ha suttit inne än idag.
Dessa papper var inte hemliga för SÄPO, det var de som hemligstämlade dem.
un2here:
Det var andra tider då … Idag utgörs inte ”hotet inifrån” av unga vänsterrevolutonärer för det finns ingen socialistisk världsrevolution att sas ”docka upp på” (har svårt att ta Chavez på allvar men jag kan ha fel).
Vill man göra ”världsrevolution” idag, så stiger man på världsislamismens ”segertåg”. Dagens islamofobi kan liknas vid kommunistskräcken under kalla krigets dagar. SÄPO byter etiketter från KGB till Al Quaida och från Ryssland till Iran. Är Muhamad Omar våra dagars svar på Jan Guillou? I så fall spår jag honom en ljus framtid, serverande svenska folket skrönor i gränsen mellan dikt och verklighet.
flyktingar:
”The War on Terror” är en global skröna och inte bara en
lokalt svensk d:o.