Den sköra stabiliteten

22 juni 2009

Då och då nås man av nyheter som antyder att vi har det värsta av den ekonomiska krisen bakom oss. Det talas om ”gröna skott” som man ka se här och var.

Måhända.

Men faktum är att prognoserna fortsätter att revideras nedåt.

Världsbankens senaste prognos talar om att den världsekonomin i dess helhet minskar med nästan 3 % detta år och att världshandeln minskar med ca 10 %.

Detta är dramatiska siffror. Och jag fruktar att de – om de visar sig korrekta – pekar på fördjupade problem för åtskilligas länder runt om i världen.

För såväl Europa i dess helhet som Centralasien pekar prognosen på negativ tillväxt detta år.

Stabiliteten blir allt viktigare – och kanske allt skörare.


Frågor i Bryssel

22 juni 2009

Hemma i Stockholm igen efter en dag som ju dominerats av olika framträdanden och överläggningar i Bryssel..

Och mer av den varan kommer det ju att bli framöver.

Tillsammans presenterade Cecilia Malmström och jag det kommande ordförandeskapet, besvarade frågor och bjöd på kanelbullar för en påtagligt månghövdad skara av journalister

Det finns stort intresse – och stora förväntningar. För stora  – våra möjligheter till underverk skall inte överskattas.

Många frågor handlade om situationen i Iran och än fler handlade om olika aspekter av utvidgningsproblematiken – dock avsevärt mer Balkan än Turkiet.

Man märker hur frustrationen över olika blockeringar av Europa-perspektivet växer i denna känsliga region.

Efter detta stannade jag kvar i Bryssel några timmar för samtal dels med kommissionen i olika aktuella gemensamma frågor och sedan uppe på vår egen representation i ytterligare ett antal frågor.

Och sedan bar det hem till Stockholm och den nyligen anlända svenska sommaren.


Hopp genom Europa

22 juni 2009

En förförande vacker morgon i norra Italien, men för min del bär det nu tidigt direkt tillbaka till Bryssel.

Där skall vi på förmiddagen presentera inriktningen inför det svenska ordförandeskapet för den församlade pressen.

Och jag skulle väl tro att det kommer att ställas frågor om än mer aktuella utmaningar också.

Efter den övningen har jag så några timmar i Bryssel för samtal med kommissionen i en del aktuella frågor. Det âr viktigt att vi är väl koordinerade.

Därefter bär det hem till Stockholm för uppgifter där.

I morgon har jag Javier Solana på besök för att stämma av och koordinera.


Iran i fortsatt fokus

21 juni 2009

När de hårdföra delarna av regimen i Teheran nu försöker att tvinga alla att acceptera det valresultat som ju starkt ifrågasätts sker det inte minst med påståendet att protesterna på något sätt är iscensatta av utlandet.

Det är ett klassiskt knept som regimer i situationer som denna tar till. Och inte minst i Iran finns det en historisk känslighet för utländsk inblandning som nog inte skall underskattas.

Att anklagelserna är grovt felaktiga behöver knappast påpekas.

Det är dynamiken i Iran självt – inte minst efter en valrörelse med betydande mångfald och öppenhet – som nu lett inte bara till de öppna protester som nu möts med öppet våld utan också till vad som förefaller att vara en betydande splittring i regimen självt.

Vad vi anser gjordes klart i uttalande först av EU:s utrikesministrar i måndags och därefter – i än tydligare ordalag – av EU:s stats- och regeringschefer i söndags.

Våra fördömanden av det som händer är självfallet än tyngre efter det som inträffat sedan dess.

Ingen kan veta hur de närmaste dagarnas utveckling kommer att se ut.

I slutet av den kommande veckan träffas G8:s utrikesministrar i Trieste i norra Italien, och själv skall jag vara med i den del av mötet på fredag kväll och lördag förmiddag som skulle diskutera olika regionala utmaningar med deltagande också av Irans utrikesminister.

Innan dess kommer jag att träffa bl a Italiens utrikesminister Frattini – Trieste-mötets värd – i Stockholm på onsdag kväll och det är rätt naturligt att vi då kommer att diskutera också hur vi skall förhålla oss till den fortsatta iranska utvecklingen.

Men alldeles säkert kommer det att finnas skäl att återkomma till frågan innan dess.


Midsommardag

20 juni 2009

Midsommardag och den avkoppling som alltid har med en sådan att göra – efter den intensiva EU-veckan är det inte utan att det känns rätt skönt.

Men självfallet tränger sig världen i alla fall på.

Hur de som protesterat och demonstrerat i Iran kommer att reagera på regimens allt hårdare språk återstår att se. Det är landets egen sak att avgöra sin väg, men vi borde alla ha ett intresse av ett öppnare Iran.


Bra slut

19 juni 2009

Efter det att toppmötet här i Bryssel nu avslutats måste man säga att det blev ett bra slut på det tjeckiska ordförandeskapet och därmed hyggliga förutsättningar för inledningen på det svenska.

Nu förestår konsultationer med Europaparlamentets olika partigrupper när dessa konstituerats om nomineringen av Barroso som ordförande i kommissionen för ytterligare en period.

Och de kommer att leda fram till den formella omröstningen i parlamentet i Strasbourg den 15 juli – samma dag som Fredrik Reinfeldt och vi andra är där för att presentera och diskutera det svenska ordförandeskapet.

Överenskommelsen om de s k irländska garantierna – i praktiken en formaliserad förklaring av vad Lissabon-avtalet innebär och inte innebär på en del punkter av betydelse i den irländska debatten – leder nu fram till en folkomröstning någon gång under hösten på det sätt vi hade hoppats.

På det utrikespolitiska området tog vi ett starkare uttalande om situationen i Iran. Det var viktigt mot bakgrund av de senaste dagarnas händelseutveckling.

Nu styr alla stegen mot det lilla som kan vara kvar av midsommarfirande – själv kommer jag att vara tillbaka här i Bryssel redan på måndag.


Paragraf för paragraf

19 juni 2009

Så sitter vi då i sessionen där vi paragraf efter paragraf diskuterar och beslutar slutsatsernas 44 punkter.

Och därefter kommer de s k irländska garantierna och de olika utrikespolitiska texterna.

Det skall nog gå bra. Åtskilliga diskussioner om mindre punkter – men tydlig enighet om huvudlinjerna.

Så kan man också fira midsommarafton.