Andra dagen mot sitt slut

25 mars 2009

Ett statsbesök som detta är en snabb serie av olika arrangemang och möten, framträdanden och uppträdanden, med snabba bilkorteger mellan de olika platserna.

Och det kan inte undvikas att man lite lätt förlorar kontakten med världen i övrigt mitt i det hela.

Världen i övrigt har jag dock haft möjighet att diskutera med viss utförlighet med utrikesminister Frattini under dagen. Uppe på Capitolium-kullen talade vi gemensamt om Europas aktuella utmaningar inför en påtagligt stor publik.

Med premiärminister Berlusconi kom samtalet främst att handla om den ekonomiska situationen i våra respektive länder.

På det svenska residenset mötte vi inte bara ambassadens personal utan också huvuddelen av de 16 honorärkonsuler som Sverige har i olika delar av Italien och som gör ett viktigt och alltför lite uppmärksammat arbete med att hjälpa till att företräda vårt land.

I kväll ger så Kungen och Drottningen svarsmiddag för president Napolitano och han hustru och ett stort antal andra företrädare för italienskt och svenskt samhällsliv.

I morgon bitti blir det så avskedsceremonier innan vi i ett italienskt statsflygplan fortsätter till Bologna – Lars Leijonborg och näringslivsdelegationen tar dock snabbtåget till Milano för sitt fortsatta program där.


Andra dagen börjar

25 mars 2009

Solen lyser över Rom och statsbesöket här inleder strax sin andra dag.

För min del innebär den bl a ett offentligt framförande tillsammans med utrikesminister Frattini på Capitolium där vi skall diskutera framtidsutmaningar för det europeiska samarbetet.

Jag tror att det har alla förutsättningar att bli ett intressant samtal.

Men självklart kommer vi också att ha bilaterala överläggningar.

Och därtill bjuder den italienska regeringen under ledning av premiärminister Berlusconi på lunch uppe på Villa Madama med vacker utsikt över den eviga staden.

Samtidigt har Lars Leijionborg överläggningar i olika forskningsfrågor, och den stora näringslivsdelegationen har överläggningar med sina italienska motsvarigheter.

I enlighet med vad som brukligt är skall Kungen dessutom lägga ned en krans på den okände soldatens grav vid Piazza Venezia.

Ett statsbesök handlar om att mer ordentligt sätta vårt land på kartan i ett annat land.

Det är det vi alla här försöker att göra dessa dagar.


Mindre idealiskt

25 mars 2009

Det är förstås – om jag skall utrrycka mig ytterligt diplomatiskt – mindre idealiskt att den tjeckiska oppositionen lyckats manövrera fram en misstroendeförklaring mot sin regering mitt i landets ordförandeskap av den Europeiska Unionen.

Det framstår knappast som vare sig nationellt eller europeiskt ansvarsfullt att bete sig på detta sätt. Partipolitiska trätor av detta slag bör läggas åt sidan under ett ordförandeskap – det finns all tid i världen senare.

Trots detta utgår jag från att man på ett eller annat sätt hittar en lösning som innebär att den nuvarande regeringen fortsätter intill dess att den lämnar över ordförandeskapet till oss vid juni månads utgång.

Allt annat vore att tillfoga det europeiska samarbetet uppenbar skada.


Dag ett av statsbesöket i Italien

24 mars 2009

En statsbesöksdag som denna är alltid en blandning av ceremoni och substans. Så också denna första dag i Rom.

Att ceremonielet är ståtligt är knappast ägnat att förvåna. Quirinalpalatsets korridorer och prakt torde imponera på vem som helst. Rom är och förblir barockpraktens okrönta huvudstad.

Men det har också varit samtal med substans och av betydelse.

Med president Napolitano, som bl a hade utrikesminister Frattini med sig, diskuterade vi olika aspekter på den europeiska utvecklingen och hur Italien och Sverige kunde arbeta tillsammans.

Den 83-årige presidenten var en påtagligt vital och välinformerad samtalspartner också när det gäller aktuella delar av utrikessamarbetet inom Europeiska Unionen. Vi var ense om betydelsen såväl av Lissabon-fördraget som av en fortsatt utvidgning av vår gemensamma fredsunion.

Med oss har vi ju också Lars Leijonborg i egenskap av forskningsminister, och det ledde bl a till samtal om förhandlingarna just nu om var den stora neutronforskningsanläggningen European Spallation Source skall lokaliseras.

Här handlar det om en anläggning i kostnadsklassen ca 15 miljarder kronor och med mycket stor framtida betydelse, och från bl a svensk sida har vi föreslagit att den skall kunna läggas i Lund.

Ett beslut borde kunna komma före sommaren, och för oss är detta självfallet en viktig fråga. Sveriges anseende som forskningsnation förefaller dock att vara gott här i Italien.

Och sedan har vi fortsatt i senaten och i deputerandekammaren med diskussioner som också berört olika aspekter av den inrikespolitiska utvecklingen i våra respektive länder.

Själv hann jag också smita in i en bokhandel och inhandla ett exemplar av den förkortade pocketversionen av Edward Gibbons med all rätt klassiska The Decline and Fall of the Roman Empire – som började utges  1776 men fortfarande oöverträffad i sin klass och alltid i sina olika delar lika läsvärd.

I kväll väntar så president Napolitanos statsbankett för Kungen och Drottningen uppe i Quirinalpalatset.


Lämnat snön

24 mars 2009

Samtidigt som världshandelsorganisationen WTO rapporterar om något av en kollaps för världshandeln – man förutser en volymnedgång för export med 9 procent under detta år – förefaller USA äntligen att ha producerat en mer trovärdig plan för att stabilisera sitt banksystem.

Det är viktigt att denna plan också kommer att fungera – får vi inte ordning på kreditsystemen kommer åtgärderna mot den ekonomiska krisen i övrigt att bota föga.

Själv är jag nu i Rom – lämnat snön bakom mig – och alldeles strax börjar det svenska statsbesöket här mer formellt. Det blir pompa och ståt när president Napolitano tar emot Kungen och Drottningen.

För mig blir detta självfallet också dagar av politiska samtal.

Italien har detta år ordförandeskapet i G8 och kommer således att vara värld för det globala toppmöte på Sardinien i juli där Fredrik Reinfeldt kommer att företräda Europeiska Unionen.

Så förutom det snart sagt dagliga arbetet inom EU – där vi vad gäller t ex den viktiga utvidgningen har samma inställning – har vi åtskilligt att prata om när det gäller de större globala frågeställningarna.


Från snö till sol

23 mars 2009

Efter några dagar i vårväder i Bryssel var det onekligen en lätt chock att vakna upp i ett helvitt och snöigt Stockholm.

Men trösten är då att jag kommer att gå till sängs i ett Rom där vintern definitivt borde ha lagts till handlingarna vid det här laget.

Statsbesök – som det som i morgon inleds till Italien – har ett betydande symbolvärde i relationen mellan länder.

Denna vår – nåja, det kommer nog en sådan – åker Kungen och Drottningen på statsbesök till såväl Italien som till Nederländerna. Förra året var det ju statsbesöket i Ukraina som stod i fokus.

Och från regeringens sida är vi självfallet måna om att dessa besök skall utnyttjas också för bredare samtal och kontakter.

Det är därför såväl Lars Leijonborg – som skall underteckna ett forskningssamarbetsavtal – som jag själv är med. Och dessutom kommer det en betydande delegation av företagare för att knyta bättre kontakter på det området.

Det är i morgon förmiddag som president Napolitano tar emot uppe vid Quirinal-palatset i Rom och det officiella besöket tar sin början.

Men innan dess skall det hinnas med en arbetsdag i Stockholm och en flygning ner till Rom fram mot kvällen.

Jag hoppas att det blir en flygning från snö till sol.


Från brysselvecka till italiensk dito

22 mars 2009

I dag mitt på dagen var det så slut på diskussionerna på Brussels Forum och dags att återvända till Stockholm igen.

Möten som dessa har sitt värde inte minst i mängden av mer informella kontakter och samtal. Och de har också spänt över mycket breda fält under de senaste dagarna.’

Det är ju inte så att det saknas utmaningar på den internationella scenen.

Men det blir mycket att följa upp efter dessa olika samtal – en del av måndagen kommer att konsumeras av detta.

Efter en vecka som helt dominerats av Bryssel – utrikesministermöte och upptakten till det lyckade toppmötet och därefter Brussels Forum – ser jag nu fram till en vecka som kommer att domineras av statsbesöket i Italien.

Måndag sen eftermiddag bär det iväg i riktning Rom, och tisdag morgon inleds så statsbesöket med sedvanlig pompa och ståt.

Från regeringen är det Lars Leijonborg och jag som följer med Kungen och Drottningen.

Och det gör vi för att också föra våra egna samtal. Jag koordinerade med min italienske kollega Franco Frattini härom dagen en del av de överläggningar han och jag kommer att ha.

Mot slutet av veckan bär det så direkt från Bologna i norra Italien till Prag och det sedvanliga informella utrikesministermötet på ett slott någonstans på den böhmiska landsbygden