Dag ett av statsbesöket i Italien

En statsbesöksdag som denna är alltid en blandning av ceremoni och substans. Så också denna första dag i Rom.

Att ceremonielet är ståtligt är knappast ägnat att förvåna. Quirinalpalatsets korridorer och prakt torde imponera på vem som helst. Rom är och förblir barockpraktens okrönta huvudstad.

Men det har också varit samtal med substans och av betydelse.

Med president Napolitano, som bl a hade utrikesminister Frattini med sig, diskuterade vi olika aspekter på den europeiska utvecklingen och hur Italien och Sverige kunde arbeta tillsammans.

Den 83-årige presidenten var en påtagligt vital och välinformerad samtalspartner också när det gäller aktuella delar av utrikessamarbetet inom Europeiska Unionen. Vi var ense om betydelsen såväl av Lissabon-fördraget som av en fortsatt utvidgning av vår gemensamma fredsunion.

Med oss har vi ju också Lars Leijonborg i egenskap av forskningsminister, och det ledde bl a till samtal om förhandlingarna just nu om var den stora neutronforskningsanläggningen European Spallation Source skall lokaliseras.

Här handlar det om en anläggning i kostnadsklassen ca 15 miljarder kronor och med mycket stor framtida betydelse, och från bl a svensk sida har vi föreslagit att den skall kunna läggas i Lund.

Ett beslut borde kunna komma före sommaren, och för oss är detta självfallet en viktig fråga. Sveriges anseende som forskningsnation förefaller dock att vara gott här i Italien.

Och sedan har vi fortsatt i senaten och i deputerandekammaren med diskussioner som också berört olika aspekter av den inrikespolitiska utvecklingen i våra respektive länder.

Själv hann jag också smita in i en bokhandel och inhandla ett exemplar av den förkortade pocketversionen av Edward Gibbons med all rätt klassiska The Decline and Fall of the Roman Empire – som började utges  1776 men fortfarande oöverträffad i sin klass och alltid i sina olika delar lika läsvärd.

I kväll väntar så president Napolitanos statsbankett för Kungen och Drottningen uppe i Quirinalpalatset.

3 Responses to Dag ett av statsbesöket i Italien

  1. chiros skriver:

    Skulle vara intressant att höra Utrikesministerns kommentar till http://www.spiegel.de/international/world/0,1518,615160,00.html givet Utrikesministerns uttalanden och hållning under konflikten i fråga.

  2. spanaren skriver:

    Vid läsning av boken ”The Fall of the Roman Empire”
    törhända utrikesministern bör ta ad notam.

    Huvudanledningen till Västroms fall var att
    den egna militära förmågan till stor del
    ersatts av utländsk trupp som när kriget
    kom inte visade lojalitet med Rom.

    Vidare var omvärldsanalysen präglad av ett
    naivt önsketänkande som inte i tid uppfattade
    hoten från norr och öster…….

    Östrom blev allt starkare fram till Konstantinopels
    fall då Moskva övertog dess roll. Ryssland uppfattar sig ännu idag som det ”Tredje Rom” och den
    ryska upprustningen militärt kanske syftar till
    att återta kontrollen ”so oder so” till minimum
    området öster om 1054 års ”järnridå” mellan västra
    och östra Europa.

    Instämmer i signaturen Chiros fråga.

  3. norah4you skriver:

    ”The Fall of the Roman Empire” är inte dum. MEN det finns en hel del källtexter som Gibbons antingen inte var medveten om alternativt inte valde att beröra, som ger en delvis annorlunda bild av bakgrunden till Romarrikets fall. Annorlunda?
    Tja vi har i en del av de samtida texterna uppgifter som ger en för oss nordbor betydligt mer intressant roll. T.ex.

    Ammianus Marcellinus, Roms historie i det fjerde århunrede e.Kr., Arendal 1877
    The later Roman Empire, Harmondsworth 1986
    Rerum gestarum libri qui supersunt, Leipzig 1978

    Eunapius Fragment 39M
    Live of the Sophists, transl. W C Wright Ph.D.,London 1921
    Vitae sophisarum, Romae, 1956

    Eutropius Book I och II, ed EC Marchant M.A., London 1899

    Orosius Seven books against the Pagans, Washington DC 1964 (ingår i serien The Fathers of the church)
    Historiarum adversos paganos libri vii, Lipsiae 1889

    Zosimus New history, Sydney 1982
    Neue Geschichte, Stuttgart 1990
    m.fl.
    är bra komplement som gör att frågan kan ställas om inte Romarrikets fall började redan i under inledningen av 200-talet….

%d bloggare gillar detta: