Finns det hopp?

Just nu verkar det vara konkurrens mellan länder om att producera de värsta möjliga siffrorna över hur ekonomin störtdök under det sista kvartalet förra året.

Den svenska ekonomin gick ned mer över 4 % – och den amerikanska diton med över 6 %. Eländessiffror av dignitet.

Men i grunden visste vi redan att det blev tvärnit i den globala ekonomin – med USA i ledning – mot slutet av förra året. Och det krävs ingen större talang för att lista ut att exportberoende länder drabbades hårdast.

Intressantare är att försöka att blicka framåt.

Jag skrev nyligen om hur den koreanska exporten i januari minskade med 34 %. Men en intressantare siffra just nu är faktiskt att samma export under de första 20 dagarna av denna månad ökade med 0,4 % i förhållande till samma period förra året, och att man registrerade ett tydligt överskott i utrikeshandeln.

Enstaka siffror som dessa skall alltid tas med försiktighet. En stor del av den koreanska exporten är fartyg som beställts lång tid i förväg. Och vi skall inte glömma att den koreanska valutan haft ungefär samma dystra dykning i förhållande till dollarn som vår svenska krona.

Ingenting av detta hindrar att en kommande BNP-prognos för ekonomin här kommer att bli mycket dyster.

Men två faktorer bör kanske noteras.

Dels att det kanske är så att de exportorienterade ekonomier som dök snabbast i slutet av förra året kommer att bli de som känner av början till en uppgång först.

Dels att på samma sätt som Sverige genom 1990-talskrisen ställde sitt hus i ordning på viktiga punkter gjorde Korea samma sak genom den s k Asien-krisen i slutet av 1990-talet och bägge är vi därmed ekonomier med kanske lite större motståndskraft och marginaler i denna nedgång.

Detta bara som tankar en solig morgon i östra Asien

5 Responses to Finns det hopp?

  1. visionara skriver:

    ”Dels att det kanske är så att de exportorienterade ekonomier som dök snabbast i slutet av förra året kommer att bli de som känner av början till en uppgång först.”

    Exakt, när domedagsprofetiorna lägger sig en smula och uppgången väl kommer igång gäller det att hänga med. För då kommer det att gå snabbt.

    Hoppas bara att detta sker innan valet 2010.

    V

  2. rymdfisken skriver:

    Så klart att det finns hopp, men denna gången går det inte att ”låna sig ur” krisen för USA. Världen måste finna nya hållbara lösningar. Sverige har mycket duktiga ingenjörer och på sikt tror jag jätte mycket på oss. Vi har en undervärderad valuta, välutbildad arbetskraft och trygga människor här, så visst kommer det gå bra för oss, om nu bara den där finansiella knuten löses, men det är inte så bara.

  3. perfro skriver:

    Sverige var världens rikaste land efter andra världskriget.
    De konkurrerande ländernas ekonomier var sönderslagna och i takt med att en återuppbyggnad skedde så var det våra varor som var mest eftertraktade.

    Det var då den svenska modellen inleddes, som byggde på kompromisser mellan näringsliv och fack, men samtidigt en kraftigt växande offentlig sektor.

    Vi har nu världens högsta skatter, men vi står samtidigt inom problemet gur den offntliga sektorn ska kunna finsieras.
    Effektiviseringar måste ske liksom sparsamhet, men det blir knappast några mer omfattande personalinskränkningar.

    Finanskrisen har visserligen drabbat oss hårt som exportberoende nation, men samtidigt betyder dollarns försvagning att våra exportföretag får bättre betalt.

    Än så länge har vi inte behövt öka vår statsskuld och vi har inte heller en statsbudget, som visar på ett underskott.

    De svenska hushållen har också mer slantar i sina plånböcker än tidigare, vilket beror på sånt som sänkta skatter, lägre räntenivå, fallande priser inom energisektorn m m.

    Detta är en del av några positiva inslag som trots allt finns när nu finanskrisen vällt över också över också oss med för många enorm styrka.
    Den är inte självförvållad, som den gången när Carl var statsminister och fick ta över arvet av de skenande statsutgifter, som Kjell-Olof Feldt kallade Alla dessa dagar och därutöver som nu bankernas oförsiktiga kreditgivning.

    Denna finanskris klarade vi av när borgarna var vid makten och det sätt på vilket det skedde har andra länder tagit som ett föredömme.
    Bo Lundgren hade här en nyckelroll i likhet med vad han har nu som generaldirektör för Riksgäldskontoret.

    Vi får nu räkna med att Anders Borg i vårpropositionen lägger ut nya stimulanspaket, gissningsvis kring 40-70 miljarder.

    En del kommer sannolikt att gå till strukturdrabbade företag och branscher, en politik, som våra konkurrentländer inte kan motstå, dels av opinionsmässiga skäl dels också i sann protektionistisk anda.

    Vi får hoppas att vår regering så långt möjligt ändå slår vakt om frihandel och accepterar de strukturomvandlingar, som är en tvingande nödvändighet.

  4. Mekongs Blogg skriver:

    Det är mycket värre än de flesta tror. Den intressanta frågan i dessa tider är om EU överlever det svenska ordföranskapet! En ruskig artikel om hur Europa kanske snart skakar i sina grundvalar kan läsas i senaste numret av The Economist!
    http://www.economist.com/opinion/displayStory.cfm?story_id=13184655&source=hptextfeature

  5. ferridder skriver:

    BNP-siffrorna du nämner är inte jämförbara:
    USAs BNP kvartal 4 2008 var bara 0.2% mindre än kvartal 4 2007, motsvarande siffra för Sverige är som du nämnde 4.9%.

    De 6,2 procent som ofta nämns är USAs BNP-minskning från kvartal 3 till kvartal 4 omräknad på årsbasis. (Dvs, BNP föll med 1,55%; motsvarande siffra för Sverige är 2.4%).

%d bloggare gillar detta: