Märkesåret och nationalkommittén

Eftermiddagen bjöd också på sammanträde med nationalkommittén för Märkesåret 1809.

Nu börjar planera för det kommande årets olika arrangemang at bli allt mer fasta.

Den högtidliga öppningen för svensk del sker i riksdagen i Stockholm torsdagen den 15 januari.

Och det blir högtidligt värre – som sig bör. Kungen liksom Finlands president Halonen liksom våra bägge länders statsministrar.

Sedan fortsätter det. Våra bägge regeringar kommer att sammanträda tillsammans i Tavastehus i Finland den 14 maj. Veterligen kommer det att vara första gången någonsin som en svensk regering sammanträder och fattar beslut utanför landets gränser.

Men för oss räknas ju inter Finland riktigt som utland.

Dessa möten med nationalkommittén har alltid sin lilla krydda genom att vi tillsammans försöker att fördjupa vår bildning. I eftermiddag var det Anders Björnsson och Horace Engdahl som engagerat berättade om litterära och kulturella band mellan våra bägge länder.

Så lite mer bildade blev vi också.

4 Responses to Märkesåret och nationalkommittén

  1. svensays skriver:

    Inte visste jag förrän nu att det fanns en sådan kommitté. Här ligger en ironisk poäng gömd: vi ska fira att ryssen for fram över oss för två sekler sedan, och märkesåret 2009 riskerar att bli året då Georgien, Abchazien och Sydossetien definitivt blir tre länder.

  2. lombryssel skriver:

    200-års minnet av 1809 borde väcka Sverige till att effektivisera sitt försvar. Bohel (om klustervapen) har visat på hur Gripen med bombkapsel Bk 90 kan slå ut blixtanfall med luftlandsatt trupp, utan att skada egna trupper efter det att klustern blivit inerta. Vidare bör Västerled byggas under recessions(året) åren. Nu gäller det att visa att vi har ”guts”, att vi har ett avskräckande försvar, som vi kan vara stolta över.

  3. felixh skriver:

    Ja, ibland blir det tydligen helt fel i huvudet på folk. Detta beror antagligen på historielösheten hos beslutsfattare. 1809 förlorades Östra rikshalfvan till Ryssland och 1709 stod slaget vid Poltava. Vad kommer att firas i Ryssland?? Både och! Och i Sverige klarar vi inte av att läsa av den historiska delen av det som skapar framtiden!

    Ryssarna önskade se svenska karoliner paradera i Moskva sommaren 2009, men lyckligtvis lyckades någon avstyra denna tilltänka förnedring.

  4. bonor skriver:

    Visst skal man fira unionen med Finland. Den har ju haft en mycket stor betydelse för båda länder genom hela det milenium vi just gått ur. F¨r att vara lite kontrafaktisk – hade unionen inte kommit till stånd, till bevarande av båda dessa historia kulturer skulle finnarna visserligen ha pratat ryska i dag – och gränsen mellan ”öst” och ”väst” gått efter Torne-älven, häller än vid Karelska näset. Hade Alexander Nevski fått Finland, kunde även hela den Skandinaviska halvön hamnat under östkyrkans välde – redan under korstågstiden. I så fall hade vi inte haft latinska namn på åra växter och djur, men gryliska…!

    ”År 1750 hade Sveariket gjort Sveaborg”, skriver C. J. Gardberg i sin historie om fästningsverket Sveaborg, som fortfarande präglar och pryder vattenlinjen utanför Helsingfors hamn. I boken ”Sveaborg” (Otava, 1998) berättas han också att Augustin Ehrenvärd vid invigningen påstått att borgen restes efter att Sverige och Finland vore ”förenad i 700 år”.

    Enligt våra dagars lexikon heter det att Finland införivades med Sverige först efter Birger Jarls fredsslut med Alexander Nevski, år 1249. I fall Ehrensvärds källor gjordes unionen redan 1050, då vikingakungen Anund Jacob sägs – enligt ”Gesta Hanburgensis” att ha åkt till Finland ”för att utvidga väldet”. I så fall har unionen varat nååågot längre…

    Den längre perioden gör det enklare att förstå den kulturella och handelspolitiska närhet man haft inom grannskapet redan på vikingatiden. Vilket förklarar varför ”finska, norska och svenska stormän” uppträdde gemenskap när dom 1248/49 följde den svenska rksdrotsen till möte vid Nevans mynning, varefter markeringen och befästningen av Finlands gränser påbörjades.

    Det är väl en typ fråga som jubileets arrangörer – förhoppningsvis – kan ta reda på. När man kommande år skal markera och fira denna historiskt mycket viktiga samvaro – varade unionen mellan Sverige och Finland från år 1050 eller från året 1249? – alltså i 759 år eller i 561 år?!

%d bloggare gillar detta: