Lugnet före tragedin

Tisdagen den 20 augusti för 40 år sedan – det berömda året 1968 – var väl för de allra flesta runt om i Europa en dag som de allra flesta.

Få var de som anade vad som skulle komma att hända.

Visserligen hade sovjetiska och andra divisioner mullrat längs Tjeckoslovakiens gränser hela sommaren. En del sovjetiska förband hade också varit inne i landet på övning, men efter mycken fördröjning i allt väsentligt lämnat.

Och vissa tyckte att sommarens akuta kris hade lagt sig.

Den 29 juli hade den tjeckoslovakiska kommunistledningen kallats till räfts och rättarting i den sovjetiska politbyråns speciella tåg parkerat på stationen i Cierna nad Tisou bara meter från den sovjetiska gränsen.

Dåvarande generalsekreteraren i det sovjetiska kommunistpartiet Leonid Bresjnev hade – med större delen av politbyrån vid sin sida – läst den sovjetiska socialismens hårda lag för de vacklande tjeckoslovakiska reformkommunisterna.

Och omedelbart därefter – den 3 augusti – hade alla satellitstaternas ledare samlats i Bratislava för att hålla varandra i hand och låtsas som att allt nog skulle bli vid det bästa. Man hade gett de tjeckoslovakiska ”kamraterna” en chans att ställt allt till rätta efter vårens och sommarens utsvävningar.

Men denna tisdag den 20 augusti anlände ett specialtelegram direkt från politbyrån till de sovjetiska ambassadörerna runt om i världen.

De skulle vara medvetna om att ”inom en dag eller två” kunde det bli ”en gemensam insats av fem socialistiska länder för att hjälpa det tjeckoslovakiska folket att ge ett hårt slag mot kontrarevolutionen och försvara socialismens framsteg.”

Det slutgiltiga och ännu ytterst hemliga beslutet hade fattats av politbyrån i Moskva lördagen innan.

På eftermiddagen återvände chefen för den tjeckoslovakiska nyhetsbyrån plötsligt från Moskva och beordrade att inga nyheter om vad som hände i landet fick distribueras utan hans medgivande.

Ungefär samtidigt hölls ett särskilt möte med utvalda sovjetlojala medlemmar av statssäkerhetstjänsten som tilldelades särskilda uppgifter för den kommande natten.

På kvällen började så olika icke föranmälda specialflygningar från sovjetiska Aeroflot att anlända till Prags flygplats. Ett kom från Moskva. Ett annat kom från Lvov. Ett parkerade utan att göra någonting annat i utkanten på fältet.

Och strax efter midnatt började allt. Sovjetiska specialtrupper tog över flygplatsen. In vällde luftlandsättningstruppernas dånande Antonov-plan vägledda av planet som parkerat i utkanten på fältet.

Den sovjetiska invasionen av Tjeckoslovakien – Operation Donau för de sovjetiska staberna – hade börjat.

Men för 40 år sedan var det fortfarande bara den 20 augusti.

Och större delen av Europa firade sommar, sov eller hade det avspänt i största allmänhet.

Lugnet före tragedin.