Konfliktdämpande i Georgien

12 maj 2008

Närmare midnatt och jag har äntligen landat i Paris efter en resande men också relativt produktiv dag.

Resande har det sannerligen inte saknats denna dag.

Vi startade – Dimitrij Rupel från Slovenien, Radak Sikorski från Polen och jag själv – från Vilnius i den arla morgonen för att ta oss till Tbilisi.

Dit kom vi så småningom också. Via bl a Turkiet.

De intensiva samtalen där hade flera dimensioner. Att i det utsatta läget just nu ge stöd till Georgiens territoriella integritet. Men också att se på förutsättningarna för en genuin politisk fredsprocess.

Situationen just nu är labil och farlig. Ryska stridskrafter i Abchazien förefaller i dag med en robot ha skjutit ner en georgisk spaningsrobpt.

Att det innebär ett flagrant brott att ha avancerade luftvärnsrobotförband – bland åtskilligt annat – i området bekymrar inte Ryssland.

Detta kan mycket lätt urtarta. En incident kan snabbt eskalera. Och Kaukasus är ett i allra högsta grad brännbart område. Det finns inte bara återhållsamhetens personer i denna motsättning.

Ingen borde i grunden ha ett intresse av en öppen konflikt.

Därför är det nu viktigt att ge Georgien ett fast och tydligt politiskt stöd – för att visa att det är den politiska vägen att svara på ryska upptrappningar och provokationer som har omvärldens stöd. Och det skall sägas att vi hade mycket bra samtal i denna anda i Tbilisi.

Finns det då förutsättningar för en mer genuin politisk fredsprocess?

De flesta skulle omedelbart säga nej. Misstron är alldeles för stark.

Jag är nog något mindre pessimistisk – och jag anser därtill att det är vår skyldighet att pröva varje möjlighet, hur ringa den än må te sig.

Och det kommer vi också att göra.

Så blev det att flyga till Ljubljana i Slovanien för att lämna av Dimitrij Rupel. Och därifrån vidare till Paris i Frankrike för att uppsöka någon form av säng.

Behovet börjar bli påtagligt efter denna långa dag i Europas olika delar.


Till Tbilisi igen

12 maj 2008

Mycket tidigt denna morgon bär det av från Vilnius i Litauen till Tbilisi i Georgien.

I det svenska statsplanet finns då också Sloveniens och Polens utrikesministrar. På olika separata sätt kommer också Lituauens och Lettlands diton.

En på sitt sätt rätt imponerande delegation.

Mitt på dagen lokal tid beräknas vi landa i Tbilisi där det blir samtal med president, premiärminister och utrikesminister.

Och vi träffar också bl a chefen för FN-missionen i Abchazien.

Besöket i sig är i dagar som dessa ett viktigt budskap – och i olika kretsar är det ingen tvekan om att det också uppfattats på det sättet.

För min del var det ju inte så länge sedan jag var där. Vissa av mina budskap då har jag all anledning att upprepa nu.

Men de olika ryska åtgärderna har samtidigt skapat en ny situation som ger anledning att förstärka stödet inte minst för Georgiens territoriella integritet.

Och inte minst för möjligheten av en politisk process för att lösa konflikterna.

En sådan ter sig svår i det allra mest omedelbara perspektivet – men vår uppgift är att försöka bereda väg för den lite längre fram.

En viktig dag i Tbilisi. Sent i kväll landar jag i Paris.


Framgång i Serbien

11 maj 2008

Det ser ut som om framför allt parlamentsvalet i Serbien har gått väsentligt bättre för de reform- och Europa-orienterade partierna än vad det fanns anledning att befara och vad opinionsundersökningarna hade pekat mot.

Det finns all anledning att gratulera Boris Tadic och hans Demokratiska Parti för ett med alla rimliga mått mätt mycket starkt valresultat.

Sedan återstår mycket innan det är klart vilken regering som kan komma att bildas. Det finns ingen alldeles entydig majoritet. Manövrerandet kan ta åtskillig tid.

Men den viktiga moraliska segern kan ingen förneka de Europa-vänliga partierna i Serbien.


Framgång i Vilnius

11 maj 2008

Samtalen i Vilnius under eftermiddagen och kvällen blev en framgång.

Vid ett möte med president Adamkus och en presskonferens bekräftades att vi nu nått en principiell överenskommelse om det mandat för förhandlingar med Ryssland om ett nytt samarbetsavtal som kommer att antas i slutet av maj.

Själva förhandlingarna kan då ges klartecken vid toppmötet med president Medvedev ca en månad senare.

Slumpen skötte det så att Radek Sikorski och jag anlände ett par timmar före Dimitrij Rupel och EU-delegationen i övrigt eftersom de drabbats av en del tekniska problem med sitt flygplan.

Men detta gav möjlighet för mer informella diskussioner som gjorde att de mer formella gick betydligt mycket smidigare när alla till sist var på plats.

Och det är alltid lika trevligt att komma till Vilnius. Det blev en del av det goda litauiska ölet på en av de bättre ställena i staden…


Serbiens viktiga val

11 maj 2008

I dag går Serbien till såväl lokal- som parlamentsval. Utgången kommer att bli av stor betydelse för regionen under de kommande åren.

Att de Europa-inriktade demokraterna har haft det svårare efter det att Kosovos självständighet erkänts går knappast att förneka. De nationalistiska krafterna har mobiliserat med delvis ursinnig retorik riktad också mot Serbiens närmande till det övriga Europa.

Men samtidigt visar opinionsundersökningar att just närmandet till det övriga Europa har ett stort stöd – inte minst bland unga människor.

I kväll är jag i Vilnius i Litauen – upptagen med andra problem – men kommer att därifrån försöka följa valresultatet när det växer fram.


Vilnius, Tbilisi, Paris och Lima

11 maj 2008

Ännu en underbar dag i Stockholm. Det känns lite tungt att lämna, men om några timmar bär det av för en vecka av resande och olika möten. Det gäller att packa väskan rätt.

I eftermiddag och kväll är det Vilnius i Litauen som gäller.

Huvudämnet för samtalen där är de kommande relationerna mellan Ryssland och Europeiska Unionen. Syftet är att lösa upp en del knutar inför den förhandlingsstart med Ryssland som vi siktar på i juni.

Tidigt måndag morgon bär det så av därifrån till Tbilisi nere i Georgien.

Det är viktigt att EU:s ordförandeskap i form av Dimitrij Rupel kommer med också dit, och som ordförande i Europarådets ministerkommitté har jag självfallet anledning att leverera en del budskap inför valet 21 maj.

Vi har anledning att göra vad vi kan för att dämpa den allvarliga kris som har sin grund först och främst i Rysslands agerande, och se vilka steg som kan tas för att bereda vägen för långsiktig konfliktlösning.

En av USA:s biträdande utrikesministrar är också där. Vi koordinerade i Strasbourg härom dagen – och vi kommer att göra det när vi gemensamt lämnar Tbilisi måndag kväll.

Då bär det för min del iväg till Paris – med mellanlandning i Ljubljana i Slovenien.

Tisdagen i Paris handlar dels om informella transatlantiska samtal och dels om middag tillsammans med några EU-kollegor med Frankrikes utrikesminister Bernard Kouchner.

Syftet är att tala lite mer informellt om olika utmaningar inför det franska ordförandeskapet – men det blir säkert en hel del uppföljning av samtalen i Vilnius och Tbilisi.

Med all säkerhet kommer vi att ha anledning att diskutera vad som kan göras åt den alarmerande utvecklingen i Libanon. Och med lika stor säkerhet kommer situationen i Burma att diskuteras.

Tidigt onsdag morgon bär det så av från Paris i riktning Lima i Peru nere vid randen av Stilla Havet. Den dagen går åt till de långa flygningarna.

Där är det torsdag och fredag toppmöte mellan EU-länderna och de latinamerikanska och karibiska staterna. Det ger möjlighet till en lång rad bilaterala överäggningar med kollegor från olika latinamerikanska länder.

Och det är min första resa som utrikesminister till denna viktiga och dynamiska kontinent.

Från Lima bär det sedan – faktiskt! – hemåt.

Om en vecka eller så torde jag vara tillbaka i fäderneslandet. Och möjligen har jag uträttat en del nyttigt under tiden.


Sol och samtal

10 maj 2008

Dagen då sommaren formligen exploderade i Stockholm. Magnifik Quarneval och allt annat.

Det blev möjlighet till en längre cykelutflykt med familjen. Sommarstockholm hade förhandsvisning – och gjorde succée.

Men det handlade också om att försöka följa utvecklingen i Burma, Libanon och Zimbabwe.

Och olika samtal inför de kommande två dagarnas resor tillsammans med Sloveniens utrikesminister Dimitrij Rupel – tillika ordförandeskap i EU dessa månader.

Vi skall iväg till såväl Vilnius i Litauen för att försöka lösa upp en del knutar som till Tbilisi nere i Georgien med anledning av den accelererande krisen med Ryssland.

Också Polens utrikesminister Radek Sikorski kommer med.

Förberedelserna för dessa resor har lett till en hel del aktivitet under de senaste dagarna – och inte minst i dag.

Och det kommer att fortsätta under kvällen.


Öka trycket för hjälp till Burma!

09 maj 2008

Läget vad gäller de nödvändiga hjälpsändningarna till Burma efter katastrofen där ser allt mer bekymmersamt ut.

Saken diskuterades i min debatt i riksdagen i dag, och jag har också kommenterat situationen i en intervju i Dagens Eko.

Alldeles uppenbart är att militärregimen fördröjer det nödvändiga biståndet till de värst drabbade områdena.

Och alldeles uppenbart är att vi måste öka det internationella trycket – liksom att ansvaret i första hand ligger på de mer näraliggande staterna.


Viktigt om Georgien

09 maj 2008

I gårdagens International Herald Tribune skriver min gamle vän Alex Rondos engagerat om vad som står på spel i konflikten kring Abkazien nere i Georgien just nu.

Läsvärt. Tänkvärt. Och viktigt.


Europadagen

09 maj 2008

I dag är det så Europadagen. Det finns anledning att hissa den europeiska flaggan och reflektera över det stora europeiska fredsprojektet.

Detta är också klassiskt dagen då Ryssland firar sin seger över Hitler med olika parader – i år åter med olika militära inslag.

Och de två firandena är del av ett och samma firande – ett Europa som lägger krig bakom sig, och i stället genom delade suveränitet och samarbete på olika områden säkrar freden och förbättrar villkoren för ekonomisk och social utveckling.

Vi svenskar kom genom historiens försyn att stå utanför de förödande världskrigen, och inte minst därför kom det att dröja åtskilliga decennier innan vi ansåg att vi var redo att vara med i den europeiska integrationen.

Men nu är vi med och bygger ett nytt Europa i fred och frihet. Alldeles utan sina problem och utmaningar är detta förvisso inte.

Men arbetet är ädelt och viktigt – och förvisso värt att fira en vacker dag som denna.


Interpellation om Burma

09 maj 2008

Även denna dag börjar i riksdagen med inte mindre än tre olika interpellationsdebatter.

Magdalena Streijffert har frågat om den folkomröstning som skall äga rum i Burma i morgon, men det är självfallet ofrånkomligt att den diskussionen också kommer att beröra den katastrofala situationen i landet just nu.

Alldeles uppenbart bromsar nu regimen åtskilliga av de hjälpsatsningar som är redo att hjälpa alla dem som drabbats av katastrofen.

Det finns anledning att tala om en regim som sviker den allra mest grundläggande delen av sitt ansvar gentemot sina medborgare.


Middag med utrikesutskottet

08 maj 2008

Lite av riksdagsdag för mig denna dag – i kväll var det middag med riksdagens utrikesutskott.

Och jag hade all anledning att be om ursäkt för att det var ett bra tag sedan senast. Men det är inte bara jag som är en hel del på resande fot – utrikesutskottets ledning befinner sig ofta väl utanför rikets gränser.

Inget fel i det. Kontakter med världen måste bedrivas med bredd. Och den parlamentariska diplomatin betyder faktiskt allt mer.

Men det blev en trevlig och nyttig diskussion inte minst om arbetet med den kommande gemensamma europeiska utrikestjänsten och arbetet med den europeiska säkerhetsstrategin.

Att riksdagen vill följa det arbetet är både naturligt och bra.


Trevligt i KU

08 maj 2008

Det blev en riktigt trevlig timme med konstitutionsutskottet i riksdagen tidigare i dag.

Att oppositionen gör vad de kan ligger ju lite i sakens natur. Och en regering mår ju i grunden väl av att ifrågasättas och granskas.

Men jag fick nog intrycket av att de inte riktigt läst på de frågor som de nu hade beslutat att skjuta in sig på.

Sådant händer. Jag hade i alla fall en trivsam timme.


Årets KU för min del

08 maj 2008

Torsdag igen med sedvanligt regeringssammanträde. Några utnämningar på UD står på regeringens lista för beslut i dag.

Och dessutom ersätter jag Gunilla Carlsson som gett sig iväg till Kambodja med den internationella klimatkommissionen.

Sedan är det dags för årets mer eller mindre sedvanliga KU-förhör.

Riksdagens konstitutionsutskott har en viktig roll i vårt politiska system. Dialogen om olika konstitutionella frågeställningar bidrar till att vårda, värna och vidareutveckla vårt folkstyre.

Att det sedan också är en plattform som används av oppositionspartier – vilka de än råkar vara – för olika saker som kanske inte riktigt har med värnet av regeringsformen att göra är en annan sak.

Det politiska spelet har ju ibland ett mycket påtagligt inslag av just spel över sig.

För min del handlar det om ett da capo på en socialdemokratisk anmälan från förra året om de olika uppdrag i olika internationella tankesmedjor och annat som jag hade innan jag blev statsråd i oktober 2006.

Dagens Eko har i några inslag antytt att jag i smyg fortfarande ägnar mig åt att sitta kvar i olika styrelser, och det har oppositionen självfallet hakat på.

Men det är fel från början till slut.

Och dessutom handlar det om att Bo Ringholm ifrågsätter om jag informerat riksdagens EU-nämnd tillräckligt om regeringens Kosovo-politik. Den anmälan ligger möjligen något närmare den dialog om folkstyrets utformning som vi har all anledning att respektera.

Kring dessa två frågor skall jag försöka att reda ut de frågetecken som utskottets ledamöter kan ha. Det formella läget i bägge frågorna är utomordentligt tydligt och klart – men diskussionen kan säkert ha sitt värde i alla fall.

Och före mig på förmiddagen är det Mats Odell som skall utfrågas. Det kommer han alldeles säkert att klara mycket bra.

Men därefter återgår jag till utrikespolitiken. Det finns att göra.


Bra möte i Strasbourg

07 maj 2008

Sent omsider hemma i Stockholm igen. Att ta sig till och från Strasbourg har sina sidor. Charmigt och bra när man väl är där – men lite av ett logistiskt äventyr i övrigt.

Mötet med ministerkommittén i Europarådet blev – säger de med större erfarenhet – mycket bra.

Inte mindre än 27 länder var företrädda på ministernivå. Det sades vara något av ett rekord i senare tid. Och det hade nog att göra med den informella diskussion vi hade om utvecklingen i sydöstra Europa.

Nu börjar vardagsarbetet med det svenska ordförandeskapet, och jag hoppas få anledning att återkomma till det lite löpande.

Själv kommer jag att vara tillbaka i Strasbourg redan nästa månad för att bl a tala inför den parlamentariska församlingen.


Wild Web Woods

07 maj 2008

Strax före den formella början på Europarådets ministerkommittés möte har Jan Kubis från Slovakien och jag också passat på att inviga Slovkiens och Sveriges respektive ambassader i Wild Web Woods .

Låter kanske lite konstigt, men det handlar om ett datorspel över Internet för att illustrera betydelsen av säkerhetsfrågorna i den nya cybervärlden.

Självfallet producerat av Europarådet. Nyttigt och bra.


Sverige tar över

07 maj 2008

Synnerligen tidig start denna dag när vi övertar ordförandeskapet i Europarådets ministerkommitté.

Först samordning med avgående ordföranden Jan Kubis – Slovakiens utrikesminister. Sedan gemensamt möte med alla Europarådets olika institutioner och organ. Därefter formellt ministermöte. Följt – nu under svenskt ordförandeskap – av informell lunchdiskussion med fokus på sydöstra Europa.

Förhoppningsvis därefter inget behov av att gå tillbaka till formellt möte, utan i stället presskonferens om vad som uträttats.

Förutom Balkan och södra Kaukasus är det väl inte osannolikt att Ryssland kommer att vara i fokus.

I dag är dagen när president Medvedev tar över makten i Kreml – och han har i alla fall talat om rättstatens grundläggande betydelse för ett samhälle. Vi bör ta hans ord på allvar – och se om han är beredd att leva upp till dem.

Full respekt för Europarådet kan bli en verklig litmustest på vad president Medvedev verkligen vill.

Det är inte orimligt att förvänta sig att detta blir en fråga som Sverige som ordförande kommer att fästa betydande vikt vid.


Européers rättigheter

06 maj 2008

Genom ett försommarfagert Tyskland tar sig tåget fram i riktning Frankrike och Strasbourg.

Det är först i morgon som Sverige mer officiellt tar över ordförandeskapet i Europarådets ministerkommitté.

Men i dag blir det möten med rådets generalsekreterare Terry Davis, rådets kommissionär för mänskliga rättigheter Thomas Hammarberg och medarbetare på vår ambassad här samt senare informell middag med de ministrar som redan är på plats.

Det var 1991 som Sverige senast hade detta uppdrag, och – försiktigt uttryckt! – mycket har hänt sedan dess.

Då hade Europarådet 23 medlemmar – i dag är siffran 47. Endast Vitryssland står utanför, även om nya Kosovo av helt andra skäl nog får nöja sig med väntläge ett tag framöver.

Rådets viktigaste uppgifter ligger tveklöst inom områdena demokrati, rättsstat och mänskliga fri- och rättigheter. Europadomstolen – med möjligheten för individer att vända sig direkt till den – är det starkaste övernationella instrumentet för att värna frihet som finns i världen i dag.

Och behovet är stort.

Under de senaste åren har ca 50 000 fall kommit in till domstolen. Cirka en fjärdedel av dessa kommer från Ryssland, men frågor med anknytning till Turkiet och Cypern är också många.

Det finns skäl att erinra om att det inte bara handlar om ”problemområden” som dessa. Också Sverige kommer då och då i fokus.

Vid slutet av förra året hade domstolen 631 pågående mål mot Sverige. Sju domar fälldes i mål som rörde Sverige, och i inte mindre än fyra av dessa fälldes svenska myndigheter.

Det är en övervakning som Sverige mår väl av – och det är viktigt atrt vi helt och fullt också efterlever dessa domar. Vår möjlighet att vara kritiska mot andra är också en funktion av vår egen respekt för frihet och rätt.

Till morgondagens möte kommer så gott som samtliga utrikesministrar från sydöstra Europa och från södra Kaukasus – de två områden som står i centrum för diskussionen.

Det är t ex första gången på ett decennium som Turkiets utrikesminister kommer.

Därmed blir det i alla fall ett betydligt bättre besökt möte än förra årets, då bara tre mindre länder dök upp. Och enligt uppgift ett av de bästa besökta ministermötena på åtskilliga år.

Måhända tilldrar sig det svenska ordförandeskapet – med det engagmang vi har såväl för mänskliga rättigheter som i områden som Balkan och södra Kaukasus – ett lite större intresse än vad som är vanligt.


Fria visa för Balkan

06 maj 2008

I dag meddelar Sverige, Frankrike och ett 10-tal andra länder att vi avser att så gott som helt ta bort viseringsavgifterna för medborgare i västra Balkan när de vill resa till olika EU-länder.

Det är ett initiativ vi diskuterat ett tag, med inte minst Frankrikes utrikesminister Benard Kouchner som drivande. Och det har sin grund i en uppmaning från såväl Europakommissionen som det slovenska ordförandeskapet.

Visafrågorna är betydelsefulla i dessa länder. På den jugoslaviska tiden kunde man inte bara resa fritt inom det då ganska vida landet, utan i hög utsträckning också till det västra Europa.

Men nu är det annorlunda. Viseringsmurar har följt där nationella gränser etablerats. Och med dessa inte bara köer för att få visa utan också ganska så höga avgifter.

Det är dessa avgifter vi nu vill så gott som helt ta bort.

Inte minst handlar det om att ge unga människor i t ex Serbien eller Bosnien möjligheten att resa till det övriga Europa.

Det är ett viktigt och bra initiativ. Och jag är alldeles övertygad om att det kommer att upplevas på det sättet av inte minst unga människor på Balkan.


Tågluffardag

06 maj 2008

Lite av en tågluffardag genom Tyskland i dag på väg från Berlin till Strasbourg.

Vi tuffar just nu ut från Hannover där vi bytt till ett tåg i riktning Frankfurt och så småningom Basel, även om jag avser att stiga av i Karlsruhe för att där byta till ett tåg som skall gå till Strasbourg självt.

Det investeras stora belopp i att modernisera järnvägarna på den europeiska kontinenten, och det är ingen tvekan om att såväl bekvämlighet som hastighet har förbättrats högst avsevärt.

Och även om jag tycker om flygplatser måste det medges att de stora europeiska järnvägsstationerna har sin speciella charm. Den nya Hauptbahnhof i Berlin är en sevärdhet i sig med tåg i tre olika våningsplan.