Jäktigt värre

Förvisso en hektisk dag i dag – men i morgon lovar det att bli en bra bit värre i det avseendet.

På eftermiddagen tog jag emot den stora delegationen från Irak när den anlände till Arlanda i sitt imponerande flygplan.

Premiärminister Maliki och inte mindre än tio ministrar ur den irakiska regeringen.

Och de har höga förväntningar såväl på konferensen som på fredagens mer bilaterala besök i Sverige. Påfallande många av dem – inklusive premiärministern och utrikesministern – har dessutom nära släkt i vårt land.

Tillsammans åkte vi till hotellet och konferensanläggningen i Upplands Väsby.

Sedan blev det att hasta in till Stockholm för att ta emot en amerikansk delegation. Jag hade speciellt begärt att få träffa biträdande finansministern Kimmit och USA:s ambassadör i Bagdad Crocker, och vi hade en påfallande intressant timme om också den vidare regionala utvecklingen.

Därefter väntade Georgiens utrikesminister utanför och även det blev en timslång överläggning. Vi sågs senast till frukost i Bryssel i måndags, men just nu är det många bollar i luften när det gäller Georgien och Ryssland och behovet av koordinering och informationsutbyte är stort.

Så hastade jag iväg till middag med Italiens nye utrikesminister Frattini till vilket EU:s Solana också anslöt sig.

Bortsett från allt som diskuteras om Irak verkar det som om i alla fall delar av världen flyttat till Stockholm för någon dag.

Åtskilliga frågor kommer att bli föremål för kontakter och överläggningar i Stockholm under det kommande dygnet. Inte minst var det viktigt att Javier Solana och jag hade möjlighet att koordinera inför att först jag och sedan omedelbart därpå han själv träffar FN:s Ban Ki-moon i morgon.

Och det blir tidigt.

Som det nu ser ut tar jatg emot Ban Ki-moon på Arlanda vid sjutiden i morgon bitti. Plågsamt – men sant.

Sedan kommer det att gå minut för minut under dagen med olika samtal, överläggningar och framträdaneden. Mycket om Irak – men mycket också mer diskret om åtskilligt annat.

Och när konferensen så är slut, och mottagningen ute på Rosersbergs slott likaså, har Condoleezza Rice och jag en middag i mindre krets. Det är rätt bred agenda vi har anledning att diskutera.

Parallellt har Fredrik Reinfeldt och Gunilla Carlsson middag med Ban Ki-moon och hans medarbetare. Jag vet att Burma kommer att bli ett stort ämne i deras samtal.

5 Responses to Jäktigt värre

  1. Josef Boberg skriver:

    Hmmm… – Carl Bildt – Det förefaller ju ej vara så att det är problem med att fullgöra en 8-timmars arbetsdag idag, faktiskt…

    Lycka till ! – önskar folkstyres-vännen Josef

  2. […] även Carl Bildt hade en roll i marknadsföringskampajen för Irak kriget som medlem i den internationella […]

  3. ollemunter skriver:

    Varför ska Sverge vara någon slags värd för USA och varför kommer man hit och beklagar sig och bockar och tackar för att Sverige har tagit emot 40000 irakier som flytt efter att USA invaderade Irak. Vore bättre om USA tog sitt ansvar för sitt eget krig. Vi har inte krigat mot Irak, så att Sverige ställer upp på dessa konferanser, är för mig en gåta. Låt USA sköta sitt krig och dom ska också ta hand om dom som fortfarande inte kan vara i sitt eget land. Den skyldigheten har bara USA, inte Sverige och andra länder som inte varit med i kriget.

  4. appius skriver:

    ollemunters okunniga inlägg gör som vanligt ingen munter

  5. fairymary skriver:

    ollemunter!

    Det Du förordar kallas av etikforskaren Carol Gilligan för ”rättvise-etik”

    Det som sker när Sverige tar emot flyktingar från ett krig som vi ej varit deltagare i och dessutom är värdar och sponsorer för en konferens om Iraks framtid kan med Gilligans terminologi kallas för ”omsorgsetik”.

    Grovt generaliserande brukar rättivse-etik tillämpas av pojkar och män, omsorgsetiken av flickor och kvinnor. När män och kvinnor åldras sammanfaller det etiska tänkandet …man och kvinna närmar sig varandra.

    Själv är jag nog ändå mest inne på det omsorgs-etiska tänkandet. Vad är bäst för de flesta inblandade?

%d bloggare gillar detta: