Matpriskrisen äntligen i fokus!

Till de frågor som jag tycker får alldeles för lite uppmärksamhet i den internationella debatten hör den kraftiga ökning av livsmedelspriser som vi har sett bara under de senaste månaderna.

Det handlar – enligt min mening – om en dramatisk utveckling med potentiellt dramatiska konsekvenser.

Den middag här i kväll i Davos som jag var med på – med FN:s World Food Program och dess chef Josette Sheeran som värd – kom dock nästan helt och hållet att handla om detta. Hög tid, enligt min enkla mening.

WFP i sig är en imponerande organisation. Ca 20 miljoner skolbarn i fattiga länder får varje dag ett mål mat genom WFP, och Josette säger att till en kostnad av 3 – 4 miljarder dollar skulle det vara möjligt att se till att inga barn drabbades av undernäring med alla de konsekvenser detta har.

I dag dör det ett barn var femte sekund på grund av undernäring.

Men mycket av diskussionen kom att handla om de omedelbara effekterna av de snabbt stigande livsmedelspriserna.

Och middagsdeltagare fick förutom Josette lyssna bl a på FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon, Världsbankens chef Robert Zoellick och mig med olika infallsvinklar tala om detta alltför lite uppmärksammade ämne.

Zoellick såg riskerna för hur ansträngningarna att reducera fattigdomen kommer att gå långsammare.

Jag fokuserade på den politiska instabilitet som det finns betydande risker för att utveckling kommer att leda till. Sköra demokratier drabbas plötsligt av en utveckling där många redan fattigt plötsligt får det betydligt svåra att klara sig.

Vi kommer att se allt fler rapporter om matkravaller – FN:s biträdande generalsekreterare för humanitära frågor John Holmes beskrev t ex en alarmerande situation just nu i Afghanistan.

Och Ban Ki-moon berättade om hur han som barn i Korea omedelbart efter dess krig hade kunnat växa upp också genom den mat han då fick från WFP.

Sent i säng. Och i morgon har jag direktintervju med någon av de internationella TV-kanalerna redan vid 7-tiden…