Lugnare i Luxembourg

13 april 2014

LUXEMBOURG: Efter min dag i Odessa har jag nu anlänt hit inför morgondagens möte med EU:s utrikesministrar. Att den dramatiska tillspetsningen av situationen i Ukraina kommer att dominera är tämligen uppenbart.

Att Ukraina kommer att göra insatser för att återta kontrollen där man förlorat den i östra Ukraina var tydligt redan när jag strax innan jag lämnade Odessa talade med min ukrainske kollega.

Och det var omedelbart efter det möte de haft med sitt nationella säkerhetsråd.

Hade illegala väpnad band tagit över polisstationer i Sverige är jag övertygad om att vi använt alla de resurser vi har för att återta kontrollen.

I grunden handlar ju detta om att skydda demokratin.

Här samlas vi nu gradvis inför morgondagens möte.

Luxembourg en söndagkväll är knappast något upplopp. Men på den restaurang vi hittade räknade jag fem utrikesministrar.

Jag medger att vi var tre på det bord där jag satt.

Men även i morgon blir det åtskilliga andra möten.

Först frukost med en rad analytiker som varit i Moskva för att ta temperaturen på de politiska attityderna där efter annekteringen av Krim.

Sedan möte med EPP-kretsen av utrikesministrar. Även där kommer alldeles säkert Ryssland och Ukraina att var i fokus.

Och sedan det ordinarie mötet med allt vad det innebär.

Fram mot kvällen hoppas jag kunna återvända till Stockholm.

Och på tisdag morgon hoppas jag att det skall vara möjligt att bege sig av på några dagars avkoppling under påsken – även om det är tilltagande tveksamt hur det blir med den saken.


Ny och allvarligare fas i krisen

13 april 2014

ODESSA: Att konflikten mellan Ryssland och Ukraina i går gick in i en ny och allvarligare fas kan det inte råda någon tvekan om.

I ett officiellt uttalande från utrikesdepartementet i Moskva talar man om ”de till förtvivlan bragta invånarna i sydost” av Ukraina, men det vi såg i går var ju knappast detta, utan hur inom några timmar väl beväpnade och koordinerade grupper av soldater gick till attack mot och tog över främst polisstationer i landets östra delar.

Att detta inte kunde ske utan Rysslands direkta eller i direkta medverkan och eller stöd är uppenbart och tydligt. Utan Ryssland hade detta inte skett.

Och medan Moskva skrikit högt om beskedliga säkerhetsstyrkor kring Maidan, och krävt att dessa omedelbart skall desarmeras, ger man nu minst understöd till betydande beväpnade grupper som direkt tar över makten i delar av landet.

I vilken grad ryska specialförband direkt är en del av detta är i detta sammanhang av mindre betydelse. Den ryska rollen är tydlig i vilket fall som helst.

För vissa förefaller det förvånande att detta kommer dagar innan man skall sätta sig ner till politiska samtal i Geneve i frågan. Men det kan lika gärna ses som om att man inför dessa vill skapa sig en stark position samtidigt som man vill försvaga Ukraina och förödmjuka Väst.

En kraftfull upptrappning handlar det utan tvekan om.

Gårdagens olika händelser förefaller ha varit väl planerade.

Det dök upp nya flaggor som inte kunde ha tillverkats över natten, och längs gator i Donetsk dök upp kommersiella affischer om den ny republik som man på sina håll vill skapa.

Från Moskvas sida sägs att man inte vill införliva fler områden med Ryssland. Kanske det.

Men allt pekar på att planen är att sätta upp en satellit i form av en militärt och politiskt kontrollerat område i östra och södra Ukraina, och nästa steg i den planen kan vara krav på någon form av folkomröstning med 11 maj som ett datum som nämnts.

Och då kommer man sannolikt också att göra vad man kan för att bli av med eller avlegitimera det planerade presidentvalet den 25 maj.

Ett starkt, enat och demokratiskt Ukraina, som dessutom vill samarbeta med Europa i övrigt, är alldeles uppenbart vad man vill förhindra.

Jag är fortfarande kvar i Odessa för samtal och annat i en viktig stad som, med den ytterst allvarliga utveckling vi ser, snart riskerar att komma i fokus för den nya ryska revisionism som vi nu ser breda ut sig över östra Europa.

Men sedan måste jag till Luxembourg för mötet med EU:s utrikesministrar där i morgon.

Det blir, milt uttryckt, ett viktigt möte.


Alarmerande i östra Ukraina

12 april 2014

ODESSA: Allt går inte riktigt som planerat, och i stället för att fortsätta i kväll till Kherson blir det till att stanna här i Odessa och avvakta utvecklingen under morgondagen.

Efter frukost med min ukrainske kollega har jag tillbringat dagen här i denna sydukrainska metropol vid Svarta Havet.

Staden har en rik och fascinerande historia, och är viktig från de flesta utgångspunkter man kan föreställa sig.

Regionens hamnar är av stor betydelse, och mer politiskt kan måhända noteras att till gränsen till Moldavien och Transnistrien är det väl bara lite mer än en halvtimma med bil.

Och det har varit bra samtal såväl med regionens guvernör som med en stor grupp företrädare för unga entreprenörer och aktiva inom civila samhället här.

Att det där fanns både ilska över den korruption som man tycker har regerat landet och förhoppningar på vad ett närmare samarbete med EU kan innebära var mycket tydligt.

Men säkert finns det också här, inte minst i den äldre generationen, som lyssnar på locktoner från öster. Hitintills förefaller deras manifestationer dock inte alltför imponerande.

Men läget i östra Ukraina har spetsats till under dagen.

Bilder visar väl beväpnade män med vapen som förefaller påtagligt avancerade. Vägspärrar och stormade polisstationer. Mönstret med s k gröna män förefaller kusligt bekant.

Självfallet har vi anledning att överväga denna situation mycket noga. Ukrainas nationella säkerhetsråd sammanträder senare i kväll för att ta ställning till situationen.

Vad morgondagen kommer att innebära vet vi inte.


Universitet, TV-program, samtal och möten

11 april 2014

KIEV: Den politiska atmosfären i Ukraina är förvisso laddad, och det politiska intresset också mycket stort, vilket man märker i alla de diskussioner jag haft här under dagen.

Tidigare i kväll medverkade jag i direktsändning i det utomordentligt populära TV-programmet Shuster Live – en kombination på bästa sändningstid fredag kväll av Skavlan och Agenda – och kunde också där notera det stora intresset.

Och de mätningar man gjorde löpande under sändningen där registrerade ett påtagligt starkt stöd för de europeisk budskap jag hade, medan det gick mindre väl för de ryska budskap som framfördes i filmade inslag från Moskva.

Stimulerande under dagen var också mitt möte med studenter på ett av stadens större universitet. Det var mer än fullsatt i den stora aulan, och en lokal TV-kanal sände direkt såväl mitt anförande som frågestunden efter med studenterna.

Där talade jag om EU:s Östliga Partnerskap, och bemötte en del av den felaktiga information om detta som ju spritts från vissa håll.

På förmiddagen hade jag möjlighet att träffa Yulia Tymoshenko för första gången på åtskilliga år, och det var värdefullt att lyssna också på hennes bedömningar av den aktuella situationen.

Även hon är ju kandidat i presidentvalet, även om opinionsundersökningarna just nu visar att Petro Poroshenko, som jag ju åt middag med i går kväll, har ett påtagligt mycket större stöd.

Men under dagen har jag självfallet också träffat företrädare för det Regionparti som ju hade f d presidenten Yanukovich som ledare, men där det inte verka finnas någonting kvar av respekt eller stöd för honom.

Under dagen har premiärminister Yatsenyuk gjort sitt första besök i denna egenskap i Donetsk och de östra delarna av landet, och det är uppenbart att stämningen där just ju är spänd.

Alla opinionsmätningarna visar ett mycket begränsat stöd där för renodlad separatism, men samtidigt är det en region med annorlunda problem och perspektiv, och det är självfallet viktigt att de på alla sätt känner sig delaktiga i den politiska processen.

I kväll äter sig så middag med ett antal yngre parlamentsledamöter från olika partiet, inklusive Regionpartiet, för att höra deras syn.

I morgon börjar jag dagen med ett frukostmöte med min ukrainske kollega Andrii Deshchytsia, men därefter lämnar jag Kiev för att bege mig till södra Ukraina.

Först flyger vi till Odessa nere vid Svarta Havet för en serie av möten där, inklusive med den mission som EU har vid gränsen till utbrytarregionen Transnistrien i Moldavien.

Och på kvällen bär det sedan vidare till den viktiga staden Kherson vid den allra sydligaste delen av den mäktiga Dnjepr-floden.


Tillbaks i Kiev

10 april 2014

KIEV: Bara några snabba rader mitt i natten innan det är dags för några timmars sömn.

Efter det att jag landat på Borispol-flygplatsen här – det är mitt femte besök i Ukraina på sju månader – bar det raka vägen in till regeringsbyggnaden för att sitta ner med premiärminister Arsenij Yatsenyuk och diskutera såväl Ukrainas aktuella läge som vad vi kan höra gör att stödja och hjälpa.

I ett mycket svårt läge – en ekonomi vid konkursens rang, ett del av landet ockuperat och andra delar utsatta för starka försök till destabilisering – har hans nya regering klarat sig väl.

I dag tog t ex parlamentet Rada den nya lagen om offentlig upphandling som är en väsentlig del i kampen mot den korruption som ju varit så förödande för landets ekonomi.

Men uppgifter framöver saknas inte. Under de senaste dygnen har Ryssland, vid sidan av allt annat, påtagligt skruvat upp användningen av energivapnet i syfte att destabilisera Ukraina.

Därmed hotar ännu en kris mitt inne i de som redan råder. Viktigt att notera är att så gott som alla dessa kriser utlösts av eller drivits fram av åtgärder vidtagna av Ryssland.

Viktigt är att Ukraina i detta läge tydligt har det demokratiska Europas fulla stöd, och vi diskuterade en rad olika aspekter på vad som kan göras i detta hänseende.

Från mötet med Arsenij Yatsenyuk bar det direkt av till middag med Petro Poroshenko, som just ny tydligt leder i de olika opinionsmätningarna inför presidentvalet i maj, och min slovakiske kollega Miroslav Lajcak.

Och här fortsatte till en bit efter midnatt diskussionerna om olika aspekter på landets situation och vad som bör göras – och inte göras! – från EU:s och det internationella samfundets i övrigt sida.

Hela morgondagen kommer jag så att tillbringa här i Kiev för olika diskussioner och anföranden, och avslutar med att vara med i vad som anses vara landets i dessa hänseenden mest sedda och inflytelserika TV-program.

På lördag fortsätter jag så, enligt planen som den just nu ser ut, till först Odessa och sedan Cherson i de sydligare delarna av landet.


Närmaste dagarna i Ukraina

09 april 2014

STOCKHOLM: Middag och överläggningar med Italiens utrikesminister Federica Mogherini avslutade denna min dag här hemma.

I morgon blir det regeringssammanträde, diskussioner med den grupp som är här för att diskutera provstoppsavtalet CTBT, överläggningar med Litauens såväl president som utrikesminister, frågestund i riksdagen, snabb resa till Kiev för möte med premiärminister Yatsenyuk och sedan middag på säkerhetskonferensen där.

Så värst mycket med marginaler finns det inte i det programmet.

Och därefter kommer jag att stanna i Ukraina under de närmaste dagarna intill dess att jag beger mig till Luxembourg för mötet med EU;s utrikesministrar under måndagen.

Det ger möjlighet till mer omfattande samtal med företrädare för olika delar av det politiska livet i Ukraina liksom besök också i andra delar av landet.

Under åren har jag ju konsekvent försökt att besöka också andra delar av landet, vilket visat sig mycket värdefullt.


Strategi att destabilisera

08 april 2014

STOCKHOLM: Det tog sina modiga timmar att flyga hem från Dubai efter besöket i Afghanistan i dag, men jag kunde inte undgå att notera att vi i klart väder passerade högst över östra Ukraina och det Donbass-område som nu åter står i den europeiska politikens centrum.

Här har nu olika militanta pro-ryska grupper med Kalashnikov och masker ockuperat olika administrativa byggnader i ett uppenbart försök att destabilisera och bereda vägen för någon form av starkare rysk intervention.

Ryska uttalanden som i höga tonfall varna för väpnade grupper och oro i Kiev – där det mesta är alldeles lugnt – samtidigt som man med propaganda och annat håller sådana under armarna i östra Ukraina framstår just nu som alldeles ovanligt hycklande.

Att det handlar om en medveten strategi för destabilisering kan det knappast råda någon tvekan om. Och den kommer att trappas upp under de kommande veckorna.

Avsikten är att sannolikt att störa eller omintetgöra presidentvalet 25 maj för att man sedan skall kunna diskreditera detta eller bereda vägen för öppet maktövertagande i östra och södra Ukraina.

Ser man på olika uttalanden är det sannolikt att mycket kommer att mobiliseras kring 9 maj – segerdagen för Ryssland och andra samtidigt som det ju också är Europa-dagen inte minst för oss – följt av 11 maj då man talar om någon form av folkomröstning och sedan vad som kan kända den 25 maj.

Intill dessa kommer nu olika grupperingar att mobiliseras och förberedas, och det är klart oroande att se hur de som nu ockuperar byggnader också är beväpnade. Sannolikt strävar man efter konfrontation med de ukrainska myndigheterna, för att därefter kunna ropa på den ”hjälp” som då osjälviskt självfallet kommer att vara redo.

Några tecken på att de ryska truppkoncencrntrationerna runt Ukrainas gränser minskat är jag inte medveten om.

Härom dagen råkade jag se på en rysk nyhetssändning, och skall man döma efter den förbereds ett aktivt ryskt ingripande i östra och södra Ukraina.

Där tecknades en bild av våld, kaos och förföljelse, och varje obevandrad tittare måste efter denna tunga dos av propaganda fråga sig hur länge de ryska trupperna kan stå passiva inför det som pågår.

Propaganda som denna har två syften. Dels är det självfallet att skapa oro och spänningar, och dels är det att skapa de politiska förutsättningarna för ett ingripande.

En sak är alldeles klar: TV-sändningar som dessa sker inte av en slump. De är en del av den samlade strategin för att steg för steg, ständigt med hänsynstagande till den rådande situationen, nå de mål man satt upp.

På måndag möte vi i kretsen av EU:s utrikesministrar för ordinarie möte i Luxembourg, och då kommer vi än en gång att ha anledning att värdera situationen.

Och före dess kommer också jag att ha möjlighet att besöka Ukraina för olika samtal om situationen på såväl kort som lång sikt.

Men närmast är det andra uppgifter som väntar.

I morgon inleds ett besök i Stockholm av den speciella högnivågrupp som ser hur vi ytterligare kan stödja arbetet med att fullt ut få fördraget om totalt stopp för kärnvapenprov CTBT att träda i kraft, och jag ser fram mot att på torsdag förmiddag diskutera detta med dem.

Gruppen innehåller åtskilliga personer som jag ser fram mot att träffa speciellt, bland dem USA:s förre försvarsminister Bill Perry, Australiens f d premiärminister Kevin Rudd och Italiens relativt nytillträdda utrikesminister Federica Mogherini.

Henne träffar jag dock redan i morgon för bilaterala samtal, och det blir dessutom middag tillsammans på kvällen.

Det finns åtskilligt att diskutera – inte minst utmaningarna i EU:s södra och östra grannskap.


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 328 andra följare