Installationen i Teheran

VID MEDELHAVET: Den formella installationen i Teheran i går av Irans nya president Hassan Rouhani följdes självklart med betydande intresse på många håll.

Utrikesministrarna från Turkiet, Indien och Brasilien fanns på plats, och det gjorde också EU:s f d Höge Representant Javier Solana.

Anledningen till det var att Javier Solana och Hassan Rouhani hade åtskilligt med varandra att göra under de år i början av det förra decenniet när de bägge på var sin sida hanterade de nukleära förhandlingarna.

Sverige representerades av vår ambassadör Peter Tejler som lämnade den svenska sommaren för att kunna vara där.

Att dra alltför långtgående signaler av vad som sägs vid ceremonier som dessa skall man nog vara försiktig med, men skillnaden i tonläge och attityd gentemot tidigare var dock tydlig.

På sina håll kommer man alldeles säkert att försöka säga att ingenting förändrats för att på det sättet cementera en mer konfrontatorisk hållning till Iran också under dess nyvalda nya president.

Ett rätt remarkabelt exempel på detta var när ett uttalande av Hassan Rouhani som riktade sig mot ockupationen av Palestina feltolkades – dock först av iranska media – och på sina håll omedelbart basunerades ut som att han krävt att Israel skulle förgöras.

Men det försöket tror jag snarast blev en bumerang.

Och till de mindre konstruktiva insatserna just nu hör ju också försök i den amerikanska kongressen att just nu – av alla tillfällen! – pressa fram nya sanktioner.

Med all sannolikhet spelar det snarast de mer fundamentalistiska krafterna i Teheran i händerna.

Till de positiva signalerna nu hör dock utan tvekan nomineringen av Javad Zarif som ny utrikesminister.

Det handlar om en erfaren diplomat som under sin tid som FN-ambassadör vann betydande respekt och dessutom skaffade sig ett brett kontaktnät inte minst i USA.

Jag ser i media uppgifter om att han var central i Irans försök 2003 att nå en bredare uppgörelse med Väst i olika frågor – ett försök som då helt tillbakavisades av Washington.

Om han kommer att bekräftas av det iranska parlamentet ser jag fram mot att träffa honom.

Om president Rouhani kommer att leva upp till alla de förväntningar som nu finns återstår självfallet att se.

De utmaningar landet står för är betydande, och även om de mer bakåtsträvande krafterna förlorade tydligt i presidentvalet, innebär det inte att de står utan betydande inflytande i de olika institutioner som tillsammans formar den iranska politiken.

Det handlar inte bara om den nukleära frågan, som det kommer att finnas anledning att återkomma till, och där det ännu inte är klart vem som kommer att vara Irans förhandlare.

Förväntningar finns också på att samhället i alla fall i viss utsträckning skall öppnas upp.

Ett mycket viktigt tecken blir om det blir möjligt att frisläppa ledarna för den gröna rörelsen från det omstridda presidentvalet 2009 Mehdi Karroubi och Mir Hussein Mousavi från den husarrest de nu sitter i.

Tal om förbättringar för de mänskliga rättigheterna måste omsättas i praktisk politik.

Hans avgörande utmaning kommer dock sannolikt att ligga på den ekonomiska politikens område. Med påtagligt hög inflation och negativ tillväxt är det alldeles uppenbart att det behövs en liberalare och bättre politik.

Självfallet spelar sanktionerna sin roll i detta avseende, och en uppgörelse i den nukleära frågan skulle också från denna utgångspunkt vara av stor betydelse, men det handlar också till betydande del om den ekonomiska politik man fört.

Successivt kommer vi att kunna värdera de förändringar som alldeles säkert kommer att komma. Redan i morgon kväll uppges att presidenten skall ha en presskonferens, och det är ju möjligt att den ger nya indikationer.

Men för EU och USA kan det inte räcka med att bara passivt vänta. Vi har anledning att signalera ett positivt intresse för ett nytt engagemang med Iran i syfte att åstadkomma en dialog som kan leda till ett närmande på vissa områden.

Vår skarpa kritik av bristen på respekt för mänskliga rättigheter har vi all anledning att fullfölja, men det får inte blockera det geopolitiska intresset för en konstruktiv dialog på andra områden.

Mycket – om än inte allt – är dock beroende av hur den iranska politiken nu mer konkret kommer att utformas.

19 kommentarer till Installationen i Teheran

  1. Nu ar det ”i morgon kvall” har dina ospecifierade konkreta forvantningar uppfyllts?

  2. The Golani Snowman skriver:

    Bildt spår och Gud rår. Rouhani spår och Khamenei rår – som hela tiden.

    För en reaktor behövs en anrikning till ca 3.5%, Netanyahus röda gräns gäller anrikning till 20%, varifrån det är ett snabbt hopp till vapengrad. Se http://tinyurl.com/mdhqw7j

    Mer praktisk beskrivning hur man gör en bomb på
    http://www.israelnationalnews.com/Articles/Article.aspx/12985#.Uf-q8ZJSWvc

    För en Hirodshimabomb krävs 30 kilo 90% uran.

    En teknisk bedömning på http://isis-online.org/isis-reports/detail/critical-capability/ som uppskattar atomvapen i mitten av 2014.

    Israel har med sin spionsatellit Ofeq-9 en upplösning på ”mycket bättre än en halvmeter”, och ser det mesta.

    Både Iran och Nasrallah har ofta talat om Israel som ”enbombsland” – och EU och USA arbetar frenetiskt på detta, att så många judar som möjligt ska bo nära bombmålet Tel Aviv.

    Vad gör ett folk som upplevt en förintelse, för att förhindra en ny? Vad som helst som hjälper.

  3. un2here skriver:

    TGS,

    Inse att Israel ligger i Palestina nån gång? … Vare sig ”Iran” eller Nasrallah diskuterar att atombomba Palestina för att förgöra Israel. Ditt resonemang är helt förryckt!

  4. […] vid Haags skenrättegångar att uttrycka något som liknar indignation. Kroaterna firar och alla de subjekt/objekt som nämns i inlägget från 2010 är duktigt tysta om den här ”icke händelsen” […]

  5. bildterberg skriver:

    Eller stjälper.

  6. flyktingar skriver:

    Med en karl för sin hatt har andra världskrigets fårakläder bytts ut mot dagens duvfjädrar. ”Hade vi ingen aaaning om” bräkte man då, medan sorteringen och slakten pågick. Idag har bräkanden utbytts mot duvkuttrets ”mjuka makt”. Dock är det överlagda egoistiskt manipulativa beteendet detsamma idag som då. Ulvens dreglande käftar och beräknande blickar är svåra att dölja för de, som en gång och för alltid lärt sig känna igen dess morrande; dess egennyttiga och självförhärligande ”goda vilja”.

  7. Gustav Perman skriver:

    Väntar med spänning på en skarp analys av Östersjöområdet och Ryssland. Svensk utrikespolitiks intresse av länder ökar med kvadraten på avståndet.Detta är ingen nyhet utan är ett arv från tidigare S regering.Ett exempel som refererades på 80 talet var att ett perifert afrikanskt land hade under ett år ett tiotal besök av svenska statsråd medan vårt främsta exportland hade0 besök.
    Jag kan förstå att det av egenintresse kan vara mer intressant att besöka avlägsna främmande kulturer.

  8. janne0808 skriver:

    un2here: Lär dig åtminstone lite grundläggande frågeställningar och acceptera att din bild av Palestina är pasé! Judarna och Israelerna har kommit för att stanna. Judea och Samaria är omtvistade områden, vilket fn. innebär att Israel har suveränitet över sina historiska judiska områden, vare sig du eller Carl Bildt anser något annat! Östra Jerusalem ska vi inte alls tala om, då judarna har sina mest heliga platser där, vilket indikerar att de aldrig kommer att släppa området, även om araberna tidigare passat på att bygga sin moske på området, där det sista judiska templet låg. Varför frågar du inte Kungen av Jordanien om hans konungarike återigen önskar ockupera området väster om Jordanfloden? Konungarket Jordanien har inga som helst anspråk på den s.k. Västbanken, då de har fredsavtal med Israel! Däremot har dess Konung vissa prolblem sedan 1970-talet med en viss majoritetsbefolkning, som kallar sig palestinier.

  9. janne0808 skriver:

    Jordanien avskiljdes med britternas tillskyndan och var den östra delen av det dåvarande brittiska mandatet Palestina. Om du har läst in dig på historia, så inser du att dåvarande nybildade Jordanien faktiskt senare ockuperade den nuv. s.k. Västbanken (Judea och Samaria) och Östra Jerusalem i slutet av 1940-talet. I och med det s.k. 6-dagarskriget, så kom Moshe Dayan att vara den som proklamerade att Västra Muren (en del av det gamla judiska templet) och en del av den mest heliga platsen för judar blivit befriad!

    Dessförinnan hade jordanska soldater på order förstört judiska platser och bönehus och använde judiska gravstenar, som avträde för sina trängande behov. Vem kommer inte ihåg detta???? Kommer du ihåg Carl Bildt?

  10. janne0808 skriver:

    Med bönehus menar jag självklart de judiska synagogorna.
    Det som för mig är problematiskt, det är att vi i vårt 2.000-tal tycks ha siktat in vår politik på att försöka ”knäcka” judarna = Israel.
    Hur kan hatet mot denna folkgrupp få fortgå?
    Är vissa arabers och EU’s mål att försöka slutföra det en viss Adolf Hitler misslyckades med att slutföra för ett antal år sedan?
    Det gör mig beklämd att läsa och se vilket hat, som riktas mot judarna och Israel idag. Må du som läser detta komma tilll besinning och vända om från din hatiska och i världens ”rationella” dolkstöt mot det judiska folket i Israel. Araberna har hur länge som helst använt sig av FN’s Generalförsamling, där Israel blivit korsfärst hur många gånger som helst!!! Anser du Carl Bild att det finns någon proportion i det avseendet? Vem håller du på? David (Judarna) eller Goliat?

  11. janne0808 skriver:

    Gustav Perman: Jag har också många gånger slagits av detta fenomen! Varför är det så lätt för UD att engagera sig i perifera områden i Afrika, utom just då Israel, som helt klart förefaller vara en toppkandidat, då det inte minst gäller negativa och kraftfrulla uttalanden från UD och CB.

    I mina ögon och hjärna, så finns hela världen. Men när det gäller Israel, så får de flesta toppolitiker inom EU, helt enkelt toppspinn bara de hör namnet Israel! EU har senast tagit sig för att gå före alla konventioner och internationell rätt, då EU ensidigt gått in och proklamerat var gränserna ska dras i konflkiten mellan Israel och arabiska palestinier, genom att bannlysa de omtvistade områdena i MÖ för ekonomiskt stöd och samarbete. EU borde faktiskt hålla sig för god för att göra dessa populistiska angrepp. EU har ingen rätt att ingripa och utfästa legala anspråk utan legitimitet.

    Visst är det bra att Kerry från US har samlat parterna till förhandlingsbordet! Låt de två parterna få tänka igenom den nya situationen, utan besserwisseringripande från EU. EU har inget inflytande i konflikten mellan Israel-arabiska palestinier!

    Jag får nästan en känsla av att man från EU redan bestämt att staten Palestina är en realitet. Men Carl Bildt, mycket återstår på den knaggliga förhandlingsvägen och Du och EU har givetvis inget inflytande över hur utfallet kommer att bli !!! Denna s.k. konflit med små geografiska områden borde israeler och araber kunna lösa själva utan klåfingriga inhopp av ett hurtigt EU, till synes eniga i motståndet mot Israel!!!

    Europa och Judar är ingen bra kombination, då det gäller mänskliga rättigheter. Vi minns och vet alltför väl, varför judarna var utsatta för en planenlig utrotning. Idag särbehandlas judarna negativt världen över.I Europa finns inget reellt skydd för vanliga judar vid islamistiska angrepp i Sverige och i andra EU-länder.

    Låt vara att Judarna sticker ut genom att de har fler nobelpristagare och andel jämfört med varje annan folkgrupp och nation. Det borde väl vara en fjäder i hatten för vår CB att åberopa, då vi i Sverige faktiskt belönar skarpa hjärnor med vårt Nobelpris!?

    Nu är tyvärr dessa fakta irrellevanta, då det kommer till arabernas fräcka anspråk på hela det brittiska mandatet, det s.k. Palestina, väster om Jordanfloden till Medelhavet.
    Den som lever får se! :)

  12. janne0808 skriver:

    När Hamas vann parlamentsvalet i januari 2006 ingicks snart en koalitionsregering mellan Hamas och PLO, som har bättre anseende i väst. Abbas kunde dock inte hålla ihop regeringen och upplöste den i juni 2007 och införde undantagstillstånd. I strid med lagen, som säger att den avgående premiärministern skall sitta kvar tills den lagstiftande församlingen godkänt efterträdaren, ersatte han dessutom premiärminister Ismail Haniyeh med Salam Fayyad, vilken aldrig fick parlamentets godkännande. Dagen efter avbröt Fatah alla band och dialog med Hamas. Det ledde till att de palestinska myndigheterna splittrades i två regeringar, en i Gaza under Haniyeh och en på Västbanken under Fayyad.

    Israel har stött Mahmoud Abbas (Abu Mazen) utifrån teorin att Fatah är moderatare än Hamas. När terroristledaren George Habash avled utlyste Mahmoud Abbas dock tre dagars landssorg och flaggning på halvstång. Han godkände också det nya officiella Fatah-plakatet, som visar hela Israel som ”Palestina” och innehåller ett automatvapen och en stor bild av Arafat.

    Visst känns det skönt för er arabkramarere att detta har manifesterats! Mahmoud Abbas godkände alltså det nya officiella Fatah-plakatet, som visar hela Israel som ”Palestina” och innehåller ett automatvapen och en stor bild av Arafat

    Vad araberna önskar vet vi därigenom, men vad de tvingas till att förhandla fram, det vet vi ingenting om. Konflikten kanske kan lösas, Men var befinner sig EU’s förväntan och trummor???
    Carl Bildt, du får givetvis vara förgrundsfigur för ditt alltigenom säkra engagemang vad avser Europa och dess framtid. Men i MÖ, så kommer du förmodligen aldrig att ha något bestämmande inflytande,

    Så kan det bli utan att särskilt många har protesterat.

  13. The Golani Snowman skriver:

    Det vore intressant att höra Bildts kommentar på t.ex. Abbas ”grundlag”, Fatahs Konstitution, som bl.a. säger:

    Artikel (12) Fullständig befrielse av Palestina, och utrotande av den sionistiska ekonomiska, politiska, militära och kulturella existensen.

    Artikel (19) Väpnad kamp är en strategi och inte en taktik, och det palestinska arabiska folkets väpnade revolution är en avgörande faktor i befrielsekampen att utrota den sionistiska existensen, och denna kamp kommer inte att upphöra innan den sionistiska staten rivs och Palestina är helt befriat.

    Detta är vad de får enorma bidrag för, mycket mer än någon annan.

    Intressant också att se de enorma mängderna humanitär hjälp Israel ger till palestinaaraberna utan att få mer än raketer och terror i return, http://mfa.gov.il/MFA/ForeignPolicy/Peace/Humanitarian/Pages/default.aspx

  14. The Golani Snowman skriver:

    En bra bild på hjälpen till palestinaaraberna på http://elderofziyon.blogspot.se/2011/07/palestinian-arabs-get-far-more-aid-per.html#.UgEe_pJSWvd

  15. Victor Falkteg skriver:

    Carl Bildt skriver: ”Om han (Javad Zarif) kommer att bekräftas av det iranska parlamentet ser jag fram mot att träffa honom.”
    Är detta en formell inbjudan? Vad är det? En utrikesminister som säger sånt offentligt (en blogg är offentlig) gör utrikespolitik. Det vore välgörande om Herr Bildt kunde precisera vad han avser med sina uttalanden i detta forum. Talar han som utrikesminister eller talar han som privatperson?

  16. flyktingar skriver:

    Victor

    UD försöker bara upprätthålla sin image från WWII.

    Finlands sak var vår 1939-40 för att man agerade buffert mot Sovjetunionen. Efter starten av Operation Barbarossa 22 juni 1941 blev Nazi-Tyskland Sveriges (och Finlands) fienders fiende och därmed en vän. Sverige levererade därför beredvilligt krigsmateriel till Hitler, till och med på kredit, trots att man inte gillade Nazi-Tyskland. Sovjetunionen upplevdes som det större hotet mot nationen. Kanske drömde man att Nazi-Tyskland och Sovjetunionen skulle förgöra varandra? En trösterik tanke för att stå ut med dubbelspelet. Vilka offrades?

    Över så till nutid: Har något förändrats geo-politiskt sedan WWII? Hur agerar svenska UD (enskilt och genom EU) för att underminera hotet? Vilka söker man knyta an till? Hur ser dagens dubbelspel ut? Vilka offras?

    Vem hade varit bättre lämpad än Carl Bildt att föra traditionen vidare? Det är dock en otacksam uppgift han fått sig tilldelad, eftersom taktiken är så genomskinlig. Dock, det medges att om någon skulle vara den förste att stiga ner i samma flod två gånger, så skulle jag sätta en slant på Carl Bildt.

  17. janne0808 skriver:

    När det gäller Iran, så finns en kort sammanfattning för dess nuvarande utrikespolitik och militär via denna länk:
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Iran

    Om jag har förstått det hela rätt, så är det Ayatolla Seyyed Ali Khamenei, som ytterst bestämmer i Iran! (persiska: آیت‌الله سید علی حسینی خامنه‌ای), född 17 juli 1939 i Mashhad, är Irans högsta andliga och politiska ledare, Rahbare Enqelab, sedan 4 juli 1989. Han är en ättling till profeten Muhammed eftersom han är en Sayyid/Sayed/Seyed och är född i Mashhad.

    Carl Bildt välkomnade igår att Barack Hussein Obama valde bort ett besök hos Vladimir Vladimirovitj Putin, Ryssland och som i stället valt att besöka Sverige några dagar i första veckan i september.

    Vilka kontakter har du CB med Ayatolla Seyyed Ali Khamenei? Är det bara indirekt via Javad Zarif? Vilka signaler från Sverige kommer du att vidarebefordra till Iran vad beträffar dess höganrikning av uran, som lämpar sig för atomvapenstridsspetsr?

  18. janne0808 skriver:

    Här följer en presentation av denne ”Grand Ayatollah” Sayyid Ali Khamenei, som utmanar inte minst Barack Hussein Obama, president of the United States of America, men också Benyamin ”Bibi” Netanjahu, premiärminister i Israel. Den ena har ett uttalat mål att utplåna judarnas sionistiska närvaro i landet Israel i MÖ, vilket delas av de flesta shiamuslimer i världen, inte minst de palestinaaraber, som ser som ett shiamuslimsk mål att utradera den sionistiska närvaron i MÖ och så småningom kunna utropa ett fritt s.k. Palestina. Då är förstås nuv. Jordanien borträknat från det forna brittiska mandat Palestina, även om Jordaniens nuv. befolkning av palestinier utgör en majoritet av dess befolkning.

    Iran är en nyckelfaktor i MÖ, då det aktivt ekonomiskt och med vapenleveranser stödjer Hamas i Gaza och Hezb’Allah i södra Libanon och senast stöd för Assads regim i Syren.
    Ayatollah Khamenei the Supreme Leader of the Islamic Revolution formally approved the presidency of Hojjatoleslam Hassan Rouhani.

    The following is the full text of this edict issued on August 3, 2013.
    http://english.khamenei.ir//index.php?option=com_content&task=view&id=1811

    Hur kan du Carl Bildt fortfarande genom dokumenterade utsagor och handlande stödja denna shiamuslimska målsättning att utradera denna enda demokratin i MÖ – Israel? Israel befolkas av judar från Östeuropa och överlevande judar, som inte gasades ihjäl i samband med Holocaust i Europa och deras ättlingar. Jag ser helst att du lägger ut dina bevekelsegrunder här på din egen blogg.

  19. janne0808 skriver:

    flyktingar: I långa stycken kan jag följa ditt resonemang. Du ställer sedan frågan om vem man från svenskt håll offrar idag, enskilt och via EU. För mig så framstår det som synnerligen klart att dubbelspelet i MÖ faktiskt får Israel att framstå som offret. Men dubbelspelet med araberna kanske kan slå tillbaka, vem vet?…

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 326 andra följare

%d bloggers like this: