Det blev en cykeltur också

BEIJING: Strax lyfter jag tillbaka till Europa efter dessa dagar i den kinesiska huvudstaden.

Soligt och i motsats till vad som dessvärre vanligen är fallet har luften varit ren och klar.

Men trots detta har jag tillbringat huvuddelen av också denna dag inomhus i de olika diskussionerna här.

De olika maritima konflikterna i öst- och sydkinesiska haven har kommit också i globalt fokus under de senaste månaderna inte minst genom den dramatiska upptrappningen av retorik mellan Japan och Kina.

Och det är svårt att undgå intrycket av att detta spätts på av starka nationalistiska stämningar i bägge länderna.

Ett ledarskifte i Kina och ett val i Japan har inte gjort saken lättare att hantera.

Våra diskussioner visade såväl på möjliga vägar framåt gör att avdramatisera och möjligen hantera de olika situationerna som på de mycket påtagliga risker för plötslig upptrappning som finns.

Uppfattningarna om var ansvaret för den skärpta situationen främst ligger går starkt isär mellan olika aktörer.

Det är lätt att se att steg som uppfattats som små och logiska ur ett perspektiv kommit att uppfattas som stora och provokativa ur ett annat.

Och det är detta vi i olika steg sett under de senaste åren med alla de olika faror som ligger i den utvecklingen.

Men våra diskussioner har självfallet handlat om mycket annat också.

Hur ser vi på den ekonomiska utvecklingen framöver?

EU var tidigare Kinas största marknad, men avmattning i Europa innebär att USA nu blivit större.

Samtidigt ökar EU:s export till Kina kraftigt, och EU har nu ett överskott i sin handel med Kina i mycket stark kontrast med vad som gäller för USA.

Kan vi utveckla en närmare strategisk dialog mellan Kina, EU och USA?

De globala utmaningarna är påtagliga.

Livsmedelsförsörjning. Accelererande vattenbrist i delar av världen. Energifrågor. Klimatförändringar. Fattigdomsbekämpning.

Och till dessa frågor kommer de mer utpräglat säkerhetspolitiska.

Efter Assad-regimens fall i Syrien – om en dag eller en månad eller längre fram; situationen är mycket osäker – kommer vi att konfronteras med en helt ny och knappast mindre komplicerad situation.

Kommer det att ställas krav på en internationell stabiliseringsstyrka under t ex FN-flagg? Eller någon annan form av närvaro förutom massiv humanitär och återuppbyggnadshjälp?

So oder so kommer en rad olika frågor att hamna på FN:s säkerhetsråds bord, och vid detta sitter ju även Kina.

Men efter konferensen slut blev det tid till lite annat.

Tillsammans med vår mycket Kina-kunnige ambassadör Lars Fredén blev det en cykeltur genom lite av det som finns kvar av det gamla Peking en bit norr om den förbjudna staden.

Det var bitande kallt i den nordkinesiska vinden, men charmen i dessa kvarter går inte att ta fel på.

Men nu är det över, och nu lyfter jag strax tillbaka till Europa.

21 kommentarer till Det blev en cykeltur också

  1. mrmhalland01 skriver:

    Hur kommer det sig att Sverige som enda EU-land inte kommer att kräva att Assad ställs inför domstolen i Haag ?

  2. Rulle skriver:

    Varför skulle Assad dras inför domstol för att han försvarar sitt eget folk mot sitt eget folk uppeggade av Hillery? Det borde väl ändå vara hon och EU representanter, som skall ställas inför skranket.

  3. mrmhalland01 skriver:

    Rulle,
    Det är ju inte så att Syrien är Assads privata land.
    Om majoriteten av ett folk vill ha en annan regering och inte får möjlighet att uttrycka detta i val, så måste nog sittande regim välja en annan väg än att mörda opponenterna.

  4. bildterberg skriver:

    Att försvara sitt land mot utländska terrorister är alltså att
    mörda opponenter?

  5. mrmhalland01 skriver:

    Utländska terrorister ?
    Alla diktatorer försvarar sina folkmord med att opponenterna är direkt påverkade av utländskt tryck.

    Situationen för det Syriska folket, inte minst dess Kurder, kan inte accepteras i en värld på väg mot demokrati.

    Detta är en fortsättning på ”den Arabiska våren”.

    Vilka utländska terrorister syftar du på bildterberg ?

  6. bildterberg skriver:

    Mer detaljer angående ”inbördeskriget” i Syrien och dess
    implikationer för vår närmaste framtid:

    https://docs.google.com/file/d/0Bzf5hXPESLSdbTd0V2dIY3hvVGM/edit?pli=1

  7. mrmhalland01 skriver:

    Den artikeln är inget jag tar som garanti för att kriget står mellan Syriens regering och ”utländska terrorister”.

    Även om så skulle vara fallet har konflikten startats av folkets missnöje med den rådande regimen.

    Självklart måste Assad avsättas.

    Idag har Mursi i Egypten backat från sina utökade maktbefogenheter efter en tids demonstrationer från folket.
    Detta hade aldrig hänt under Mubaraks tid.
    Det visar på någon form av demokrati, även om den är kaotisk ännu.
    Detsamma är fullt möjligt i Syrien efter att Assad avsatts, hur det än går till.

  8. bildterberg skriver:

    Vi har uppenbarligen helt olika syn på ”den arabiska våren”.
    Jag väljer andra källor som tillförlitliga än vad du väljer, mrmhallan01.
    T.ex. litar jag väldigt lite på vad BBC, CNN och al-Jazeera
    rapporterar från Mellanöstern. Jag förmodar att du inte alls störs
    av att USA både bekämpar och stödjer al-Qaida samtidigt.
    Fundera på varför aldrig den ”saudiska våren” infaller.
    Läs lite i boken som jag länkade till så får du en mer fyllig
    framställning till varför situationen i Syrien kanske inte är
    så entydigt ensidig som BBC eller al-Jazeera framställer den.
    Uppgifterna om att ”Assad mördar sin egen befolkning” anser
    jag vara ren Goebbels-propaganda (liksom motsvarande
    påstående om Qaddafi medan han tilläts leva) men du
    kanske kan hänvisa till var jag kan finna bevis för dessa
    påståenden så att jag kan ändra uppfattning. Ledare som
    förhindrar globalist-elitens framfart på Jorden utmålas gärna
    som diktatorer som måste bekämpas för att med såväl
    interventionistiskt subversiv verksamhet som med militära medel
    sprida demokrati enligt den så framgångsrika västerländska
    modellen. Läs på lite om vad ”color revolutions” innebär och
    vidga dina vyer lite. Se fram mot en intressant och spännande jul….

  9. spanaren skriver:

    Det är inte bara i Kina det är kallt….

    Den isande kylan från vad drömmarna trodde var en ”arabisk vår”
    sprider sig över MENA där islamisterna tar över och där de
    västsinnade ”twittrande” överklassungdomarna liksom i Iran
    visat sig vara en försvinnande liten skara i storståderna medan
    folkmajoriteten vill ha Sharia mm.

    Efter vad som idag verkar vara en rysk utrymning av den syriska
    ”terrängen” är det nog bara en tidsfråga innan det idag sekulära
    Syrien blir en teokrati där MB med stöd av jihadister tar makten
    och minoriterna – i bästa fall bara fördrivs.

    Noterar att även utrikesministern hyser bekymmer för utvecklingen.

    Vilken land står på tur att ”befrias med svärdsmission och införlivas
    i Pax Americana”? Iran, Tjetjenien, Vitryssland….?

    bildterberg ger oss alternativa nyheter som är mycket läsvärda
    för jämförelse med de krigförande ländernas nyhetsbyråer
    CNN/BBC/AlJazeera och även de enkelriktade svenska medierna.

    Den israeliska militära källan Debkafile följer noga utvecklingen
    ur israelisk synpunkt men denna källa delar en svaghet med
    undertecknad – understundom ”alarmistisk”.

    http://www.debka.com/article/22596/Assad’s-last-warning-to-rebels-before-using-chemical-weapons-West-Israel-on-high-preparedness

  10. Per Fredö skriver:

    Det är minst sagt tveksamt att i rådande läge i Syrien göra det av en första rangens fråga att Assad skall ställas inför den internationella domstolen i Haag.

    Det är i sig omöjligt att ta honom till fånga,

    FN-medlarna har dessutom försökt ha en dialog med Assad.

    De har menat att diplomatiska förhandlingar ännu är bästa alternativet samt att det sedan är nödvändig med kontakter mellan Assadregimen och rebellerna får att nå fram till ett slut på detta fasanfulla krig.

    Målsättningen måste vara ett fredsavtal.

    FN kan inte ingripa militärt, som man försökt med i konflikter än värre än denna.

    Något liknande vad som hände i Libyen där läget delvis liknade det som pågår i Syrien lär inte heller vara aktuellt.

    Hittills är det sanktionspolitiken som gällt.

    Att nå fram dit är förvisso inte enkelt.
    Det kräver insatser från FN, EU och inte minst från både amerikanskt och rysk ryskt håll.

    Kofi Annan gick till och med så långt att han hade kontakter med Syriens främsta vän i Mellersta Östern, nämligen Iran.
    Kontakter med Rysskland var naturligtvis också nödvändiga även om de inte gett något resultat.

    Läget är också komplicerat såtillvida att det finns indikationer på att Assad i nuvarande trängda läge kommer att ta till kemiska vapen.

    Vad sedan Obamas varningar betyder realpolitiskt återstår att se.
    Någon amerikansk intervention lär det emellertid inte bli.

    Assad har dessutom vid flera tillfällen sagt att han kommer att kämpa för mitt land, att han ser rebellerna som terorister, att han inte tar emot gjorda förslag om en säkrad landsflykt samt att han kommer att dö på min post.

    Vi får hoppas det blir snart.

  11. bildterberg skriver:

    Gissa vem som är ivrigast att få använda kemiska vapen i Syrien

    http://www.almanar.com.lb/english/adetails.php?eid=76581&cid=23&fromval=1&frid=23&seccatid=20&s1=1

    Från BBC, al-Jazeera, CNN och Rapport kommer det att heta
    att det var den desperata Assad-regimen som använde kemiska
    stridsmedel. För den som är van att inte tänka själv kommer detta
    att vara helt naturligt och alldeles självklart.

  12. bildterberg skriver:

    marmhalland01:
    ”Självklart måste Assad avsättas.”

    Är du säker på att det inte skulle vara ”avrättas”?

    http://www.dailymail.co.uk/news/article-2210759/Gaddafi-killed-French-secret-serviceman-orders-Nicolas-Sarkozy-sources-claim.html

  13. spanaren skriver:

    Ryssland kommer inte att tillåta Väst att upprepa
    vad som hände i Libyen….
    Frågan är då vad Ryssland kommer att vidta för åtgärder
    om det trots varningarna från Moskva blir ett västligt
    angreppskrig mot en suverän sekulär arabisk stat.

    Det hölls allmänna val i Syrien tidigare i år och de idag
    regeringstrogna partierna fick majoritet i parlamentet.
    Naturligtvis kan dessa val inte erkännas eftersom de
    syriska väljarna röstade fel – liksom i Ryssland, Vitryssland, Ukraina -
    ur USA/EU:s synvinkel.

    Är det inte tröttande att oupphörligen få höra att den lagliga
    syriska regeringens väpnade styrkor angriper den egna
    befolkningen….?

    Har inte en stats legitima myndigheter rätt att tillgripa
    militärt våld mot upprorsmän som stöds av främmande makt?
    Eftersom dessa rebeller tar civilbefolkningen i de delar av
    städerna som de tillfälligt kontrollerar som ”mänskliga sköldar/gisslan” uppstår civila förluster.
    De rebeller som är krigsdugligast är en gruppering med
    nära anknytning till Al Qaida – Al Nusra.
    Vilken blir framtiden för Syrien om dessa rebeller tar makten?

    http://www.en.rian.ru/russia/20121209/178024186.html

  14. spanaren skriver:

    Mitt 09 december 2012 kl. 13:16

    Vilken sida i det syriska inbördeskriget saboterade valet
    och angrep FN:s observatörer?

    Allt som står i våra tidningar är inte sant ej heller allt
    vad som sägs på CNN/BBC/ALJazeera/TV4 News och Rapport.

    Det finns en alternativ bild som inte heller den behöver vara
    sanningar huggna i sten men som förtjänar att beaktas.

    Sverige som alliansfri stat kunde kanske undvika att välja sida
    i en konflikt som på intet sätt berör några svenska intressen.

    http://www.bbc.co.uk/news/world-middle-east-18084827

  15. mrmhalland01 skriver:

    Spanaren,
    Det förvånar mig att du ironiserar över de sk. val som hållits i dessa diktaturer.
    Blir du aldrig förvånad när en diktator får mellan 95-102 % av rösterna ?
    Jag vill minnas att Saddam Hussein fick 104 % i ett sk. val.

  16. gruelse skriver:

    Som jag har uppfattat det, handlar det syriska inbördeskriget om kontrollen av kända och presumtiva petroleumfyndigheter i Mellanöstern i ljuset av peakoil. Globala finans- och energiaktörer ligger bakom krigshetsen. För dessa aktörer är starka nationalstater som samtidigt kontrollerar ansenliga petroleumtillgångar och naturresurser, ett rött skynke. Sådana stater är Ryssland, Kina, Syrien och tidigare Libyen och Sverige. Därför kommer aktörerna göra mycket stora ansträngningar för att destabilisera nationalstaterna för att därigenom ta kontrollen över petroleumtillgångarna och naturresurserna.

    Det finns kända och presumtiva petroleumfyndigheter i östra Medelhavet.

    Dessutom finns det planer på att dra en pipeline över syriskt territorium vidare in i Turkiet, för att EU ska få del av bl.a. Qatars mycket stora gasfyndigheter.

    Alternativet är att pipelinen dras över det osäkra kurdkontrollerade området i norra Irak. Kurderna och Turkiet drar inte jämt, vilket möjligen kan få till följd att kurderna äventyrar gasflödet i pipelinen.

    Till för något år sedan var Syrien en relativt stark nationalstat med en stark, sekulär (, enväldig) president, Bashar al-Assad. Styret betecknades arabisk socialism med ett regerande Baathparti.

    Inom Syriens gränser fanns (och finns) det ett 20-tal etniska och religiösa grupper, inklusive alawiter och kristna. För att hålla ihop ett sådant land måste man ha en stark president som ser till hela landets bästa. (Se Titos Jugoslavien.) Utåt tilläts bara syrier. Men inåt tilläts grupperna mer eller mindre frodas parallellt med varandra. För att detta system skulle hålla ihop och fungera ställde dock grupperna krav på låga livsmedelspriser gentemot presidenten.

    Syrien är nettoimportör av livsmedel. Vid tiden för den arabiska våren steg världsmarknadspriserna på livsmedel. Detta ledde till att livsmedelspriserna steg kraftigt i Syrien, vilket ett fåtal syrier demonstrerade mot på gatorna. Presidenten såg demonstranterna som en destabiliserande kraft riktad mot nationen och svarade hårt, kanske lite väl hårt.

    Demonstrationerna var också ett gyllene tillfälle för de globala finans- och energiaktörerna att detronisera den syriska nationalstaten och störta presidenten. Därför kopplades psyopkonsulenter in för att underblåsa demonstrationerna, moraliskt (och i viss mån vapentekniskt) stötta den så kallade syriska oppositionen samt starta ett globalt propagandakrig mot presidenten.

    Psyopkonsulenterna lyckades enrollera en stor del av världens likriktningsmedia samt EU/USA/Arabiska ligan. I Sverige har Carl Bildt programenligt demoniserat Assad och gett sitt stöd till den syriska oppositionen, vilka de nu för tillfället är, och ”demokratiseringen” av Syrien.

    Resultatet – ett syriskt inbördeskrig, civila dödsoffer och flyktingströmmar – är uppenbarligen petitesser för en krigshetsande, arrogant, analytiskt normalbegåvad flygfåtöljstrateg. (Deja vu: inmarschen i Irak 2003?)

    Då den väpnade ”oppositionen” i dagsläget skanderar ”alawiterna till graven, de kristna till Libanon” är blodiga folkförflyttningar att vänta när de globala finans- och energiaktörerna har lyckats i sitt uppsåt med att detronisera den syriska nationalstatstanken.

    Att ha Syriens kemiska vapen som ursäkt för att intervenera militärt, är helt i linje med psyopkonsulenternas intentioner. I psyopkonsulenternas vapenarsenal ingår, utöver Syriens ABC-vapen, också en västerländsk demokratiseringsprocess riktad till fundamentalistiska/traditionalistiska muslimer samt Assad som barnamördare.

    Om man verkligen vill att ABC-vapen inte ska komma i orätta händer, bör man istället stötta krafter som bygger upp och är garanten för starka centralstyrda nationalstater. Assad, inte de destabiliserande al-Qaida-infiltrerade syriska rebellerna, borde i så fall stöttas.

  17. bildterberg skriver:

    För den som fortfarande framhärdar i att Assad-regiemn skulle
    tillgripa kemiska stridsmedel som ett sista desperat alternativ
    finns denna artikel med en video som är försedd med varningstext.
    Observera att de flesta kemikalierna i filmen är från det turkiska
    kemiföretaget Tekkim.

    http://www.liveleak.com/view?i=94c_1354787624

    Var och en må sen dra slutsatser om vilken sida som verkar mest
    benägen att tillgripa kemiska stridsmedel i Syrien.

  18. spanaren skriver:

    Gruelse,

    Instämmer till fullo….

    Var kommer Ryssland att säga stopp och slå tillbaka?
    Blir det i Iran eller Kaukasus som väl nu står
    på tur att ”befrias och demokratiseras” av USA/EU med
    hjälp av Pax Americanas ”Främlingslegion” NATO.
    Kommer Sverige delta med en pluton/kompani skyttesoldater
    för att visa att vi inte som fordom är en självständig alliansfri
    nation utan är aktiv deltagare i västmakternas angreppskrig?

    Vad följer sedan på USA/NATO/EUs väg till Tiumen/Arktis?

    Dagens Debkafile som är en intressant men inte helt
    tillförlitlig läsning.

    http://www.debka.com/article/22598/What-comes-first-–-a-Syrian-chemical-attack-or-a-US-led-military-showdown-

  19. gruelse skriver:

    @spanaren,

    Vad Ryssland gör i Syrien vet jag inte. Men de kommer antagligen blockera en Natointervention i Syrien i Säkerhetsrådet.

    Men om Säkerhetsrådet säger ja till en intervention, kommer troligen Sverige via beslut inom Riksdagens knapptryckarbataljon anförda av ”Bilderberg-Bildt” och ”Trilateral-Ahlin”, förse Nato med militära stridskrafter.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 328 andra följare

%d bloggers like this: