Dialoger dagen efter

30 november 2012

WASHINGTON: I dag är det dagen efter voteringen i FN:s generalförsamling i går, och mycket av diskussionen om vad som skall hända nu centreras ju till den stad där jag nu befinner mig.

Och jag ser att på plats här i staden för diskussioner i dag finns såväl Israels utrikes- och försvarsministrar som Palestinas premiärminister och Jordaniens utrikesministrar.

Alla kommer de att träffa utrikesminister Hillary Clinton, och det är inte svårt att gissa vilka frågor de samtalen kommer att handla om.

Mina olika samtal här handlade ju också de till betydande del om situationen i Mellersta Östern och om vad som måste stå på agendan nu.

Själv ägnar jag större delen av dagen åt den mer informella transatlantiska dialog vi brukar ha i regi av bl a Brookings Institution.

Den har skett två gånger om året under de senaste tretton åren, och även om jag inte var med om det allra första mötet har jag deltagit relativt kontinuerligt under större delen av denna tid.

Situationen i Syrien och våra olika alternativ och möjligheter där, säkerhetsfrågor i det vidare europeiska området och utvecklingen i Kina hör till de frågor som står på dagordningen för våra diskussioner i dag.

Och senare på dagen och kvällen skall jag sammanträffa med min polske kollega Radek Sikorski som också tillhör de utrikesministrar som av det ena eller det andra skälet råkar vara i den amerikanska huvudstaden just nu.

I den politiska debatten här är det dock snarast den prekära situationen med de amerikanska statsfinanserna som dominerar.

Det handlar mycket konkret om nödvändigheten av att före årsskiftet komma fram till en överenskommelse som mycket tydligt får ner det stora underskottet.

Budet från Vita Huset just nu förefaller huvudsakligen att handla om att höja olika skatter, och detta har uppenbart lett till en försämring i atmosfären i samtalen.

För en överenskommelse kommer det sannolikt också att bli nödvändigt med betydande minskningar av olika utgifter.

Men även om valet nu har klarats av är de politiska svårigheterna att komma överens om dessa uppenbarligen betydande.

För oss européer här känns det på något sätt bekant, men för många här är det en ny och bitter verklighet som de nu konfronteras med.


Fullmatad dag

29 november 2012

WASHINGTON: En fullmatad men konstruktiv och intressant dag av olika samtal och annat.

Biträdande utrikesminister William Burns träffade jag på förmiddagen, och kommer strax att träffa igen på middag.

Och i dag bad utrikesminister Hillary Clinton att jag skulle komma förbi henne. Vi hade ett enskilt samtal om både saker i substans och annat som ter sig naturligt just nu.

Hennes insatser som utrikesminister för sitt land har ju varit mycket imponerande, och vårt samarbete utomordentligt gott.

Hon reser strax till Europa igen för en serie viktiga möten nästa vecka där jag tyvärr inte kommer att kunna vara.

Och under tiden går spekulationsvågorna om vem som kommer att bli hennes efterträdare höga.

På eftermiddagen var jag upp på ”the Hill” för ett samtal med senator John Kerry, sedan var det fullsatt anförande på CSIS med Zbigniew Brzezinski modererande diskussionen, och direkt därefter bar det iväg till Vita Huset och presidentens säkerhetsrådgivare Tom Donilon.

I skrivande stund snabb paus på hotellet, sedan iväg till en Nobel-mottagning och därefter till en middag med fortsatta diskussioner i olika utrikespolitiska frågor.

Och under tiden har omröstningen i FN:s generalförsamling gett det resultat vi väntade.

Av EU:s medlemsstater röstade 14 ja, en röstade nej och resten avstod.

Nu handlar det om de kommande stegen.


Sverige röstar ja

29 november 2012

WASHINGTON: Vid eftermiddagens omröstning i FN:s generalförsamling i New York om Palestina kommer Sverige att rösta ja till den resolution som tydligt stöder en tvåstatslösning och som ger Palestina status som observatörsstat utan medlemskap.

Det är ett intensivt diplomatiskt arbete som lett fram till dagens omröstning.

Vår inriktning har hela tiden varit att eftersträva enighet inom EU on vår inställning, men att rösta ja om en sådan inte visade sig möjlig att uppnå.

Men har varit viktigt att hålla öppet utåt om vår avsikt för att ge utrymme för samtal om förbättringar i texten eller klargöranden på andra sätt.

Resolutionens text ligger ju nu i avgörande avseenden väl i linje med den politik som EU med viktig svensk medverkan formulerat under de senaste åren.

Och därmed är det också mycket naturligt att rösta ja.

Vid en interpellationsdebatt i riksdagen i förra veckan redovisade jag såväl i svaret som i den efterföljande debatten vår inställning i erkännandefrågan.

Vår votering i dag ändrar ingenting i det jag hade att säga då.

För ett år sedan tillhörde Sverige de länder som röstade nej till fullt medlemskap för Palestina i FN-organisationen UNESCO.

Dagens votering är på sitt sätt en logisk följd av detta. I dag handlar det ju om att Palestina skall ges samma ställning i FN som Vatikanstaten i dag har.

Det innebär en viktig uppgradering.

Det skall ses som ett tydligt stöd för en tvåstatslösning och för ansträngningarna att få igång konkreta förhandlingar för en sådan.

Däremot innebär den inte det fulla medlemskap som ju förutsätter ett beslut i FN:s säkerhetsråd.

I ett uttalande inför voteringen har EU genom Catherine Ashton också att klargjort vår förväntan att den palestinska ledningen nu är beredd till omedelbara och direkta fredsförhandlingar.

Och samma förväntan har vi alldeles självklart på Israel.

Om de i stället skulle försöka straffa den palestinska myndigheten för dagens omröstning genom olika åtgärder vore detta självfallet någonting vi skulle ha anledning att kritisera skarpt.

Om den palestinska ledningen efter dagens omröstning är redo till direkta och omedelbara förhandlingar på det sätt som Israel efterlyst måste detta nu självfallet välkomnas.


Transatlantiskt frihandelsavtal?

29 november 2012

WASHINGTON: Den intensiva dagen här avslutades med en middagsdiskussion med Atlantic Council som inte minst kom att fokusera på möjligheten av ett frihandelsavtal mellan EU och USA.

De ekonomiska fördelarna är uppenbara, och vi behöver en tillväxtinjektion på bägge sidor av Atlanten.

Men frågan är om det kommer att gå att manövrera saken framåt politiskt.

Här förefaller administrationen starkt intresserad av tanken, men ovillig att ge sig in på något som man inte är säker på att man kan föra i hamn inom rimlig tid.

Och på vår sida måste vi vara säkra på att kunna hantera en del av de särintressen som säkert kommer att försöka att bromsa.

Men med starka ekonomiska vinster och betydande politiska fördelar borde det vara möjligt att föra frågan framåt.

Och jag kommer förvisso att fortsätta att driva den i mina olika samtal här.

Annars har dagens samtal spänt över vida områden.

Utvecklingen i arabvärlden, situationen i Afghanistan, Palestina-omröstningen i FN, politiska och ekonomiska utmaningar i Iran, alternativ vad gäller Ukraina, utvecklingen i Georgien, trender i samarbetet inom EU – det har inte saknats samtalsämnen.

Och i morgon fortsätter det på samma sätt.

Då står också möten i Vita Huset med bl a presidentens säkerhetsrådgivare Tom Donilon på programmet.

Jag träffar också ordföranden i senatens utrikesutskott John Kerry.

På eftermiddagen talar jag på tankesmedjan CSIS här i staden om gemensamma utmaningar framöver.

Under dagen talar dessutom utrikesminister Clinton, som jag träffade som hastigast i dag, på Brookings om relationerna mellan USA och EU.

Sedan träffar jag de fem amerikanska Nobelpristagarna på en mottagning innan det blir dags för middag med biträdande utrikesminister William Burns och ett antal tankeledare från bägge sidor Atlanten.


Scholarship Awards och Nobelpris

28 november 2012

WASHINGTON: Till dagens viktiga uppgifter har också hört att dela ut stipendier till tre amerikanska ungdomar som tävlat i The Swedish Scholarship Award för att få just dessa.

Vi har i dag ca 5.000 svenska studenter som studerar runt om i USA, men inte mer än ca 600 från USA på olika svenska universitet och högskolor.

Men nu tar vi i alla fall ett litet steg gör att förbättra detta.

Och det sker samtidigt som förberedelserna är igång för president Obama att i morgon ta emot de fem Nobel-pristagarna från USA i Vita Huset.

Därefter blir det stor middag på det svenska residenset till deras ära.


Början i Washington

28 november 2012

WASHINGTON: Mycket sen kväll efter ankomsten hit, och i morgon onsdag drar programmet med olika samtal och överläggningar i gång på allvar.

Börjar dagen gör jag dock på Sveriges ambassad i det imponerande huset nere vid Potomac-floden, och därifrån kopplar vi upp ett videomöte med medarbetare i Stockholm och Bryssel för att gå igenom det aktuella läget.

Det är ju mycket som kräver samordning i dessa dagar.

Men sedan blir det en intensiv serie av möten på främst utrikesdepartementet här med frågor kring Mellersta Östern, Afghanistan, Iran och förbindelserna över Atlanten i centrum.

Biträdande utrikesministern för Europa och gode vännen Phil Gordon tillhör alldeles självklart dem jag sitter ned med för ett längre samtal den första dagen.

Och på kvällen blir det middag i regi Atlantic Council med en lång rad av de intressantare tänkarna i utrikespolitiska frågor här.

Jag misstänker att också jag förväntas förmedla några tankar under kvällens lopp.


Mellanlandning i snöblandat regn

27 november 2012

NEW YORK: Landat på Newark-flygplatsen här i snöblandat regn och ett väder som faktiskt får det jag lämnade i Stockholm att framstå i ett förklarat skimmer.

Men snart bär det vidare till Washington och diskussionerna där.

Diplomatin kring Mellersta Östern går nu på högvarv, och mycket handlar om den sannolika omröstningen i FN:s generalförsamling på torsdag om Palestinas status i organisationen.

Och vi deltar självfallet i de aktiva försöken i Bryssel att finna en linje som enar så många av EU:s stater som möjligt.

EU:s kraft i fredsansträngningar är ju till betydande del en funktion av den politiska enighet man kan uppnå.

Men jag har också nära kontakt med mina nordiska kollegor och de överväganden som sker i deras respektive huvudstäder.

I morgon hoppas jag att bilden skall klarna ytterligare i alla dessa avseenden. Då börjar väl också den möjliga resolutionen att få sin slutgiltiga utformning.

Ett nytt utkast kom i natt, men om det var det slutgiltiga vet vi ännu inte.


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 468 andra följare