STOCKHOLM: I enlighet med grundlagens bestämmelser gav regeringen i dag sitt samtycke till prinsessan Madeleines förlovning – och passade samtidigt självklart på att skicka med en hjärtlig gratulation.
Men i övrigt var det en mer eller mindre vanlig arbetsdag för mig i Stockholm.
På eftermiddagen passade jag dock på att under några timmar bege mig till Sida och med dess ledning diskutera gemensamma erfarenheter och utmaningar.
Sverige är ju i dag en betydande stormakt inte minst när det gäller att hjälpa till att finansiera humanitära insatser där behov uppstår runt om i världen, och har inte minst i den egenskapen en mycket nära och viktig dialog med inte minst berörda delar av FN-familjen och med Internationella Röda Korset.
Just nu är det alldeles självklart Syrien som är aktuellt i detta avseende.
Men vi spelar också en viktig roll därför att vi på ett sätt som kanske är lite djärvare än andra vågar finansiera insatser för nätfrihet, demokrati-arbete, gender-frågor och annat som inte nödvändigtvis leder till applåder hos alla regimer runt om i världen.
Det är viktigt att vi vågar och kan ligga på framkant också i frågor som dessa.
De handlar ju i mycket hög grad om framtiden för berörda länder och områden.
Och i takt med att en expanderande världshandel och globalisering, inte sällan i förening med ny teknologi, lyfter allt fler ur fattigdom och bereder vägen för en ny medelklass i t ex Afrika och Asien blir nog dessa delar av vår biståndspolitik allt viktigare.
Sida har förvisso haft sina problem, men verkar nu ha börjat få fast mark under fötterna igen.
Och det är bra för oss alla. De olika delarna av vår utrikespolitik och vårt internationella agerande måste ju kunna gå hand i hand.
Annars har dagen också handlat om en del förberedelser för Nordiska Rådet och möten i anslutning till detta i Helsingfors i början och mitten av den kommande veckan.
Jag talade med min finska kollega Erkki Tuomioja om bl a detta under dagen.
Morgondagen inleder jag i Stockholm, mitt på dagen blir det konselj under Kungens ordförandeskap på Slottet, och därefter bär det för min del iväg till Visby för olika diskussioner.
Gotland brukar kunna visa sig från sin verkligt goda sida vid denna tid på året också.
En expanderande världshandel och globalisering i förening med ny teknologi, lyfter allt fler ur fattigdom och bereder vägen för en ny medelklass i Afrika och Asien.
I södra Indien startas massor med småföretag av de allra fattigaste kvinnorna. Detta sker med kvalificerad ideell svensk hjälp.
Världen har aldrig tidigare varit i ett bättre läge.
Det är en fantastisk utveckling som nu sker och som sällan uppmärksammas i media.
Jag gillar det där att vi är en betydande stormakt i humanitet.
Att vara en stormakt i humanitet är att investera i jordens positiva utveckling. Det är jag stolt över att Sverige gör !
Det är fantastiskt att få uppleva en tid då fattigdomen i värden minskar och samtidigt vara medveten om att vi som litet land gör stor nytta !
Vi får troligen inte tillbaka det i sedlar, men, utan tvekan i goodwill.
Vem vet ? Även det kan förvandlas till sedlar, om nu det känns viktigt.
Kan vissa delar av svenskt bistånd ifrågasättas eller är
kritik TABU?
På vilket sätt är det ett svensk geopolitiskt intresse att
det allianslösa/försvarslösa Sveriges förbindelser med
den i vårt närområde helt dominerande militära Stormakten
Ryssland försämras med bistånd till vad som av den ryska
statsledningen och en stor majoritet av ryska befolkningen
uppfattas som ”samhällsomstörtande” verksamhet?
Denna verksamhet är dessutom under upprullning från
de ryska ”säkerhetsorganen” och de ledande dissidenterna
är enligt månghundradeårig rysk tradition i eller på väg till Sibirien.
Att Carl Bildts vän från Jeltsintiden Boris Nemtsov skulle
bli ny ”Tsar” är lika sannolikt som att Gudrun Schyman
blir svensk statsminister med stöd av ett FI med egen majoritet
i riksdagen.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/fel-att-sverige-har-strypt-ryskt-bistand_7617394.svd
Per Fredö,
Tråden har nu stängts men jämför gärna vad Bojerud skriver
om det svenska försvaret före ”hjärnsläppet” och vad man idag
med åratals förvarning kan ställa på krigsfot. Då hade vi inom
72 timmar sju fördelningar (divisioner) medan vi idag med
största svårigheter kan mobilisera sex bataljoner…..
En lösning är att dra ner ”gåvo och utlänningspolitiken” till vad
som är bestämt av FN (kvotflyktingar, 0.7% av BNP).
Då finns många miljarder till försvaret. Ännu fler blir det om
andelen av BNP till försvaret blir som på 1950/60-talet eller som i
småstaten Israel idag. Vi har kunnat förr – varför kan vi inte idag?
Dagens ryska krigsmakt är ännu inte Sovjets ”Röda Arme”
men dagens ”Tsar” bygger träget vidare på traditionen från
Peter den Store och Stalin som återställde Ryssland efter
historiska geopolitiska katastrofer (”Stora Oredan” och VK1).
Den senaste ryska geopolitiska katastrofen är självklart
upplösningen av Sovjetunionen följt av ”Stora Oredan II”.
Stalins ursprungliga krigsmål var Rysslands gränser 1914
- Östeuropa var en bonus av krigsutvecklingen i VK2 och Jalta.
Vad är Putins ”krigsmål” ehuru måhända med andra medel än
Stalin?
Vidare mitt 29 oktober 2012 kl.07:24
Hur troligt är det att ett ”bistånd i tiden” vid en försämrad
omvärldssituation i vårt närområde kommer att lämnas
till det allianslösa/försvarslösa Sverige när ”Bröderna som
förväntas komma oss till hjälp” knappt kan värja sig själva
även med bistånd från USA. Sverige blir en munsbit……
Vad visade Makarovs karta och vilka besked fick den svenska
regeringen från ”högsta ort” i Kreml?
Trots detta fortsätter svenskt stöd till enligt rysk mening subversiv verksamhet inom den ryska intressesfären – varför?
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/utan-nato-blir-sverige-en-munsbit_7621614.svd
Hemvärnet Spanaren, Hemvärnet.
Ett moderniserat hemvärn kan mobiliseras inom två timmar.
När Sverige organiserade en krigsmakt hade Hemvärnsbataljonerna
en mycket viktig uppgift med att inom några få timmar säkra viktiga
anläggningar tex mob.förråd, krigsflygplatser mm osv.
Att sätta in hemvärnssoldaterna mot sovjetiskt Spetsnaz, LL-trupp
eller marininfanteri ansågs böra undvikas utan de uppgifterna
överläts till linjetrupp.
En svensk infanteribrigad förutsattes vara förbrukad (30% stupade)
efter ETT anfall mot en sovjetisk pansar/motorskyttebrigad med
luftherravälde och starkt artilleri.
Likfullt ställde gårdagens svenska värnpliktiga upp till Fosterlandets
försvar……
Har de patetiska resterna av vad som en gång var svenska armen
vid ett förändrat omvärldsläge större möjligheter att värja sig mot
dagens ryska Spetsnaz/marininfanteri eller motorskytteförband
imorgon än gårdagens motiverade men måhända inte i alla
stycken modernt beväpnade svenska ”anfallsbrigader” hade igår?
Har Kachina betänkt vad en gerillakrigföring mot en rysk
ockupationsmakt skulle medföra i civila förluster – massavrättningar,
deporteringar till Sibirien. Jmf vad som hände i Baltikum 1945-1952.
Nu råder ju som väl är ”fred i vår tid” efter ”historiens slut” i vår
del av världen och vi kan vad gäller svensk militär satsa allt
på meningslösa ”viftamedflaggen”operationer i ”Långtbortistan”
eller i det isländska luftrummet – så länge inte ryssen kommer där.
Spanaren håller läsarna av denna blogg väl uppdaterade om vad han anser om vår försvarsberedskap. Han är förvisso kunnig och up to date om hur vår förmåga står sig i förhållande till i första hand den ryska björnen.
Möjligen kan jag tycka att hans ansträngningar skulle ge ännu bättre resultat via ett skickligt lobbande gentemot våra försvarspolitiker i de partier som önskar ha en försvarsförmåga. Glöm alltså V och MP. Riksdagens försvarsutskott bör ju vara intresserade, så börja gärna en elementär informationskampanj där. l
Spanaren räknar antalpansarvagnar, precis som man gjorde under ww2.
Räkna istället antalet pansarbrytande datastyrda vapen, så kommer du på rätt nivå. Hemvärnet kan utbildas till Spetsnazförband och då kommer inte de ryska pansarbrigaderna längre in än någon kilometer i Sverige.
Ryskt pansar är visserligen utrustade med skyddexplosiva ”schackrutor”, men de skyddar bara mot den första träffen. Den andra träffen på samma ställe går rakt in och antänder stridsvagnens egen ammunition, med följd av ”flygande stridstorn” och utbränd stridsvagn. till sista köttslamsan av besättningen.
Nej nu Spanaren, ett hemvärn med Spetsnazkompetens avskräcker även Putin.