Australien och Luxembourg

STOCKHOLM: I kväll röstade FN:s generalförsamling om icke-permanenta medlemmar av FN:s säkerhetsråd för de kommande två åren.

Nordisk kandidat var Finland.

Och man har gjort en imponerande kampanj där man inte minst lyft fram FN:s viktiga roll när det gäller medlingsfrågorna.

Vi har också självfallet gett Finland starkt stöd i vårt diplomatiska arbete.

Australien, Finland och Luxembourg konkurrerade om två platser i den grupp som omfattar våra länder, och resultatet blev att Australien och Luxembourg valdes in.

Australien var en stark kandidat som självklart hade också vårt stöd.

Att Finland inte kom in var självfallet en besvikelse, men jag är övertygad om att även Luxembourg kommer att företräda den politik som är EU:s på ett bra sätt.

Och Finlands kampanj har påtagligt höjt Finlands internationella profil.

Jag tror också att den profil man gett frågor kring medling och konfliktlösning har gett ett bestående och viktigt avtryck.

Att man misslyckas då och då tillhör bilden. Sverige misslyckades i början av 1990-talet och Island för några år sedan.

Men i kväll lyckönskar vi Australien och Luxembourg till invalet och Finland till en väl genomförd och viktig kampanj.

8 kommentarer till Australien och Luxembourg

  1. mrmhalland01 skriver:

    Vore det inte bättre om alla medlemmar i världssamfundet var med i säkerhetsrådet ?
    Rätta mig om jag har fel, men, jag har aldrig hört att någon blivit utesluten.
    Det varierar ju över tid hur lämplig en nation är, beroende på konflikter och annat.

    Rent diplomatiskt borde det väl vara en fördel om ett land som diskuteras i säkerhetsrådet fick reda på att så sker på ett tidigt plan ?

    Sedan kan man ju ”utvisa” dem under förhandlingarna de är föremål för (eller inte).

  2. mrmhalland01 skriver:

    Jag glömde det viktigaste…
    Självklart måste veto-rätten bort omedelbart !

  3. metusalem skriver:

    Det tillägg som mrmhalland01 kom på är naturligtvis något att längta efter. Vetorätten har inskränkt en hel mängd välmotiverade förslag.
    Anledningen är vanligtvis att någon stormakt inte önskar komplicera sin egen roll. Det vore intressant att höra någon utrikespolitiskt bevandrad skildra hur man kunde avlägsna denna effektiva bromskloss. Läge för en sällsynt kommentar från bloggägaren?

  4. stig2entreprenoren skriver:

    Vid nästa tillfälle borde Finland och Sverige kandidera samtidigt till säkerhetsrådet.
    Då eller aldrig skulle vi kunna flytta fram positionerna rejält.

  5. gruelse skriver:

    ”Att Finland inte kom in var självfallet en besvikelse, men jag är övertygad om att även Luxembourg kommer att företräda den politik som är EU:s på ett bra sätt.”

    Jag tror i ärlighetens namn att Bildt inte är så missnöjd med det faktum att Finland inte valdes in i Säkerhetsrådet.

    Från centralt EU-håll, inklusive Bildt, ser man med misstro på Sannfinländarnas relativt höga popularitet i Finland. Det är ett parti som är lojal mot nationalstaten Finland och kritisk mot EU.

    Det var troligen Sannfinländarna som låg bakom Finlands krav på säkerheter och garantier på de lån som man gav till det krisdrabbade Grekland. Detta var inte särskilt populärt i ECB.

    http://formin.finland.fi/public/default.aspx?contentid=242981&nodeid=15154&contentlan=3&culture=sv-FI

    Jag ger dock Carl Bildt rätt för att Luxemburg kommer att vara en megafon för EU:s politik, huvudsakligen på grund av att Luxemburg drar in stora pengar från EU, och man äter inte den hand som föder en. Många av EU:s myndigheter (EU-domstolen, Eurostat, Europaparlamentet etc.) ligger i Luxemburg, vilket ger inkomster och arbetstillfällen till landet.

    Enligt underlag från ”EU Budget 2010 Financial Report”, Annex 2c (som redovisar total revenue och total expenditure för varje medlemsland), samt från Eurostats befolkningsdata så framgår det att luxemburgaren får i särklass mest pengar netto från EU av alla medlemsländer. (Den svenske skattebetalaren, å andra sidan, får ge näst mest netto till EU.)

    Genom att ta skillnaden mellan ”Total revenue” och ”Total expenditure” så fås medlemslandets nettoavgift till EU (kolumn 2 nedan), som därefter divideras med invånarantalet för att få nettoavgift per capita (kolumn 3 nedan) för 2010::

    Land_________ [M€] ________[€]
    NL_________ 3467,5______ 209
    SE_________ 1596,9______ 171
    DK_________ 854,8______ 154
    DE_________ 11947,4______146
    UK_________ 7913,8______ 128
    FR_________ 6475,7______ 100
    IT_________ 5834,9______ 97
    AT_________ 805,3______ 96
    FI_________ 392,6______ 73
    CY_________ 6,5______ 8
    RO_________ -1174,3______ -55
    ES_________ -3095,1______ -67
    BG_________ -869,9______ -115
    MT_________ -51,2______ -123
    BE_________ -1361,9______ -126
    IE_________ -671,3______ -151
    SI_________ -369,1______ -180
    CZ_________ -1917,9______ -182
    PL_________ -8165,2______ -214
    SK_________ -1257,7______ -232
    PT_________ -2530,9______ -238
    HU_________ -2695______ -269
    LV_________ -668,6______ -297
    EL_________ -3438,6______ -304
    LT_________ -1332,8______ -400
    EE_________ -665,5______ -497
    LU_________ -1293,1______ -2575

  6. @gruelse
    Tack för en intressant kommentar! Var tror du Turkiet skulle hamna i denna lista? Jag inser till fullo att den frågan är bara en sida av saken, men ändå…

  7. gruelse skriver:

    @ Urban Eriksson
    Jag har svårt att få fram hur mycket Turkiet fick netto av EU 2010. Någon annan som vet?

    Enligt http://eca.europa.eu/portal/pls/portal/docs/1/8032768.PDF
    har EU-kommissionen 2002 – 2006 allokerat 1,25 miljarder € och 4,9 miljarder € i långtidsbudgeten 2007- 2013 till Turkiet, som ett led i EU-anpassningen. Hur mycket av dessa summor som verkligen har betalats ut vet jag inte.

    Men genom att anta att hela beloppet på 4,9 miljarder € betalas ut jämnt över sjuårsperioden 2007 -2013 så blir det 700 miljoner € årligen. Antag också att Turkiet inte ger pengar till EU. Turkiets folkmängd var 2010 ca 72,56 miljoner. Detta ger att Turkiet fick netto per capita ca 10 €, och skulle placera Turkiet mellan Cypern och Rumänien i ovanstående tabell. (2010 var valutakursen 9,17 €/SEK.)

  8. gruelse skriver:

    Rättelse till 23:00-kommentaren.
    2010 var valutakursen 9,17 SEK/€.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 396 andra följare

%d bloggers like this: