STOCKHOLM: I kväll röstade FN:s generalförsamling om icke-permanenta medlemmar av FN:s säkerhetsråd för de kommande två åren.
Nordisk kandidat var Finland.
Och man har gjort en imponerande kampanj där man inte minst lyft fram FN:s viktiga roll när det gäller medlingsfrågorna.
Vi har också självfallet gett Finland starkt stöd i vårt diplomatiska arbete.
Australien, Finland och Luxembourg konkurrerade om två platser i den grupp som omfattar våra länder, och resultatet blev att Australien och Luxembourg valdes in.
Australien var en stark kandidat som självklart hade också vårt stöd.
Att Finland inte kom in var självfallet en besvikelse, men jag är övertygad om att även Luxembourg kommer att företräda den politik som är EU:s på ett bra sätt.
Och Finlands kampanj har påtagligt höjt Finlands internationella profil.
Jag tror också att den profil man gett frågor kring medling och konfliktlösning har gett ett bestående och viktigt avtryck.
Att man misslyckas då och då tillhör bilden. Sverige misslyckades i början av 1990-talet och Island för några år sedan.
Men i kväll lyckönskar vi Australien och Luxembourg till invalet och Finland till en väl genomförd och viktig kampanj.
Vore det inte bättre om alla medlemmar i världssamfundet var med i säkerhetsrådet ?
Rätta mig om jag har fel, men, jag har aldrig hört att någon blivit utesluten.
Det varierar ju över tid hur lämplig en nation är, beroende på konflikter och annat.
Rent diplomatiskt borde det väl vara en fördel om ett land som diskuteras i säkerhetsrådet fick reda på att så sker på ett tidigt plan ?
Sedan kan man ju ”utvisa” dem under förhandlingarna de är föremål för (eller inte).
Jag glömde det viktigaste…
Självklart måste veto-rätten bort omedelbart !
Det tillägg som mrmhalland01 kom på är naturligtvis något att längta efter. Vetorätten har inskränkt en hel mängd välmotiverade förslag.
Anledningen är vanligtvis att någon stormakt inte önskar komplicera sin egen roll. Det vore intressant att höra någon utrikespolitiskt bevandrad skildra hur man kunde avlägsna denna effektiva bromskloss. Läge för en sällsynt kommentar från bloggägaren?
Vid nästa tillfälle borde Finland och Sverige kandidera samtidigt till säkerhetsrådet.
Då eller aldrig skulle vi kunna flytta fram positionerna rejält.
”Att Finland inte kom in var självfallet en besvikelse, men jag är övertygad om att även Luxembourg kommer att företräda den politik som är EU:s på ett bra sätt.”
Jag tror i ärlighetens namn att Bildt inte är så missnöjd med det faktum att Finland inte valdes in i Säkerhetsrådet.
Från centralt EU-håll, inklusive Bildt, ser man med misstro på Sannfinländarnas relativt höga popularitet i Finland. Det är ett parti som är lojal mot nationalstaten Finland och kritisk mot EU.
Det var troligen Sannfinländarna som låg bakom Finlands krav på säkerheter och garantier på de lån som man gav till det krisdrabbade Grekland. Detta var inte särskilt populärt i ECB.
http://formin.finland.fi/public/default.aspx?contentid=242981&nodeid=15154&contentlan=3&culture=sv-FI
Jag ger dock Carl Bildt rätt för att Luxemburg kommer att vara en megafon för EU:s politik, huvudsakligen på grund av att Luxemburg drar in stora pengar från EU, och man äter inte den hand som föder en. Många av EU:s myndigheter (EU-domstolen, Eurostat, Europaparlamentet etc.) ligger i Luxemburg, vilket ger inkomster och arbetstillfällen till landet.
Enligt underlag från ”EU Budget 2010 Financial Report”, Annex 2c (som redovisar total revenue och total expenditure för varje medlemsland), samt från Eurostats befolkningsdata så framgår det att luxemburgaren får i särklass mest pengar netto från EU av alla medlemsländer. (Den svenske skattebetalaren, å andra sidan, får ge näst mest netto till EU.)
Genom att ta skillnaden mellan ”Total revenue” och ”Total expenditure” så fås medlemslandets nettoavgift till EU (kolumn 2 nedan), som därefter divideras med invånarantalet för att få nettoavgift per capita (kolumn 3 nedan) för 2010::
Land_________ [M€] ________[€]
NL_________ 3467,5______ 209
SE_________ 1596,9______ 171
DK_________ 854,8______ 154
DE_________ 11947,4______146
UK_________ 7913,8______ 128
FR_________ 6475,7______ 100
IT_________ 5834,9______ 97
AT_________ 805,3______ 96
FI_________ 392,6______ 73
CY_________ 6,5______ 8
RO_________ -1174,3______ -55
ES_________ -3095,1______ -67
BG_________ -869,9______ -115
MT_________ -51,2______ -123
BE_________ -1361,9______ -126
IE_________ -671,3______ -151
SI_________ -369,1______ -180
CZ_________ -1917,9______ -182
PL_________ -8165,2______ -214
SK_________ -1257,7______ -232
PT_________ -2530,9______ -238
HU_________ -2695______ -269
LV_________ -668,6______ -297
EL_________ -3438,6______ -304
LT_________ -1332,8______ -400
EE_________ -665,5______ -497
LU_________ -1293,1______ -2575
@gruelse
Tack för en intressant kommentar! Var tror du Turkiet skulle hamna i denna lista? Jag inser till fullo att den frågan är bara en sida av saken, men ändå…
@ Urban Eriksson
Jag har svårt att få fram hur mycket Turkiet fick netto av EU 2010. Någon annan som vet?
Enligt http://eca.europa.eu/portal/pls/portal/docs/1/8032768.PDF
har EU-kommissionen 2002 – 2006 allokerat 1,25 miljarder € och 4,9 miljarder € i långtidsbudgeten 2007- 2013 till Turkiet, som ett led i EU-anpassningen. Hur mycket av dessa summor som verkligen har betalats ut vet jag inte.
Men genom att anta att hela beloppet på 4,9 miljarder € betalas ut jämnt över sjuårsperioden 2007 -2013 så blir det 700 miljoner € årligen. Antag också att Turkiet inte ger pengar till EU. Turkiets folkmängd var 2010 ca 72,56 miljoner. Detta ger att Turkiet fick netto per capita ca 10 €, och skulle placera Turkiet mellan Cypern och Rumänien i ovanstående tabell. (2010 var valutakursen 9,17 €/SEK.)
Rättelse till 23:00-kommentaren.
2010 var valutakursen 9,17 SEK/€.